No description available.

<p>Mikael Svanberg skrev 2003 en doktorsavhandling där han beskriver en metod för att givet ett antal olika kandidatarkitekturer välja den som på bäst sätt uppfyller den blandning av kvalitativa krav som ställs på ett system. Denna rapport innehåller en fallstudie av Svanbergs metod applicerad på en webbapplikation beställd av GreenIT. Applikationen ska tillämpa en metod för mätning och relation av ansvarsfullt företagande med ett enkätformulär. Metoden bygger på principialkomponentsanalys (PCA) och är framtagen i ett examensarbete av Helen Josefsson 2009.Svanbergs metod, ”Architechture Evaluation and Selection Method”, appliceras på den beräkningstunga PCA-modulen i applikationen i syfte att utvärdera metoden med avseende på vilken kvalitet resultatet har, hur kostnadseffektiv den är samt när den lämpar sig bäst att användas.Tre stycken kandidatarkitekturer, Layers, Pipes and Filters och Blackboard, och fyra stycken kvalitetsattribut, Effektivitet, Pålitlighet, Underhållbarhet och Säkerhet, väljs ut och används som indata i metoden som bygger på Analytisk Hierarkisk Process (AHP).Metoden visar att Layers tillhandahåller den bästa blandningen av dessa kvalitetsattribut med stor säkerhet. Svanbergs metod lämpar sig väl som beslutsstöd för arkitekturval med den mängd invariabler som använts. Men eftersom beräkningarna i jämförelserna som utförs i AHP växer kvadratiskt så bör denna process automatiseras för att vara kostnadseffektiv för större mer komplexa system.</p>

Mikael Svanberg skrev 2003 en doktorsavhandling där han beskriver en metod för att givet ett antal olika kandidatarkitekturer välja den som på bäst sätt uppfyller den blandning av kvalitativa krav som ställs på ett system. Denna rapport innehåller en fallstudie av Svanbergs metod applicerad på en webbapplikation beställd av GreenIT. Applikationen ska tillämpa en metod för mätning och relation av ansvarsfullt företagande med ett enkätformulär. Metoden bygger på principialkomponentsanalys (PCA) och är framtagen i ett examensarbete av Helen Josefsson 2009.Svanbergs metod, ”Architechture Evaluation and Selection Method”, appliceras på den beräkningstunga PCA-modulen i applikationen i syfte att utvärdera metoden med avseende på vilken kvalitet resultatet har, hur kostnadseffektiv den är samt när den lämpar sig bäst att användas.Tre stycken kandidatarkitekturer, Layers, Pipes and Filters och Blackboard, och fyra stycken kvalitetsattribut, Effektivitet, Pålitlighet, Underhållbarhet och Säkerhet, väljs ut och används som indata i metoden som bygger på Analytisk Hierarkisk Process (AHP).Metoden visar att Layers tillhandahåller den bästa blandningen av dessa kvalitetsattribut med stor säkerhet. Svanbergs metod lämpar sig väl som beslutsstöd för arkitekturval med den mängd invariabler som använts. Men eftersom beräkningarna i jämförelserna som utförs i AHP växer kvadratiskt så bör denna process automatiseras för att vara kostnadseffektiv för större mer komplexa system.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.

Arbetsrelaterad stress har under de senaste decennierna blivit ett stort samhällsproblem. Allt fler lider av psykiska besvär till följd av arbetsrelaterade stress, något som orsakar negativa effekter på såväl individen som på företagen och samhället i stort. IKEA Borlänge har i en nyligen genomförd medarbetarundersökning uppmärksammat att stora delar av personalen upplever en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Denna studie ämnade att undersöka vilka huvudsakliga stressorer som enligt medarbetarna ligger bakom den arbetsrelaterade stressen.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre olika avdelningar på företaget. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, frånvarande ledarskap och bristande socialt stöd är de stressorer som i störst utsträckning påverkar medarbetarnas upplevda stress.

<p>Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete. Individen måste själv kunna skapa en rågång i sitt liv mellan arbete, privatliv och normsystem och kunna ta ansvar för sitt välmående på och utanför arbetet, inneha social och situationsanpassad kompetens och till sist kunna se sin del i ett större perspektiv. Detta ställer krav på individen att minst ha en självförvaltande kompetens vilket innebär en utvecklingsnivå enligt Kegans teorier på minst steg 4, ett så kallat livsförfattande förhållningssätt. Det är först på denna nivå individen har möjlighet att aktivt och självständigt skapa, utforma och ta ansvar för sitt liv.</p>

No description available.

Abstract A well-known problem in the social services is that the professional role as a social worker is comprised of stress and poor working environment. Research has examined these problems and have described by different models how psychosocial work factors can lead to sickness and stress related illness (Göransson, Lindfors, Ishäll, Nylén, Kylin, &amp; Sverke, 2013). This study is going to present seven interviews from five social workers who work within child protection and two that previously worked within child protection from two different counties. In the study, we have chosen to focus on the field of child and family because it is one of the most stress related fields of social work (Tham &amp; Meagher 2009). In summary, our results show that social workers are pleased with the collegial support and meaningfulness that entails. However, it appears to be a lack of participation in organizational issues and thereby reduced control. The high workload involves high standards, for both new recruits and experienced social workers in social services. The professional field has a need for increased financial resources, which would allow for higher salaries, more staff and a solid and developed induction training. The documentation should be streamlined to improve the psychosocial working environment of social workers and to create more space for client contact.

Att bli ledd och hantera krav uppifrån och att samtidigt vara ansvarstagande och leda underställda är den svårighet som mellanchefer handskas med i sitt vardagliga arbete. Rollen som mellanchef befinner sig i ett mittenled som belastas av påtryckningar uppifrån, nerifrån, inifrån och utifrån organisationen. Syftet med studien var att undersöka mellanchefers arbetssituation med fokus på de krav som de ställs inför och vilka resurser de har till sitt förfogande för att hantera dessa. För att besvara syftet antog studien en kvalitativ ansats varvid semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju mellanchefer belägna inom privat sektor på den svenska arbetsmarknaden. Mellancheferna som intervjuades besitter en uppdelad arbetsroll varvid de dels arbetar som gruppchef men även i uppdrag som konsult. I resultatet lyfts organisatoriska krav och speciella krav för mellanchefer som är konsulter som de mest utmärkande kraven för mellancheferna. Tröga organisationer vad gäller både långa beslutsvägar samt krav på dokumentation och uppföljning begränsar tiden som kan läggas på att utveckla organisationen. Rollen som mellanchef kräver även att man utvecklar en fungerande balans mellan att arbeta i uppdrag och i chefsskapet, vilket för somliga upplevs problematiskt. Resultatet visar att vid perioder av högre arbetsbelastning ges utrymme för att själv kunna prioritera vad som bör fokuseras på, vilket var den enskilt mest betydande resursen för att kunna handskas med kraven som uppdelningen medför. I resultatet lyfts även organisatoriskt stöd som en betydande resurs för att mellanchefer ska kunna hantera sina arbetsuppgifter. Här ryms grundläggande supportfunktioner såsom HR och IT, stöd och återkoppling från högre chefer samt att kunna rådfråga kollegorna om både småsaker eller komplicerade arbetsuppgifter. Resultatet visade på att mellancheferna stundtals känner sig klämda av organisationens oförenliga intressen från strategisk ledning och operativ verksamhet. Förståelse för rollen och dess förutsättningar, dels hos högre chefer men även hos medarbetare, tenderar att motverka det korstryck som mittenpostionen riskerar att belastas av.

<p>Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.</p>