<p>I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.</p>

<p>Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning. Inga signifikanta effekter upptäcktes mellan förutsättningar för inlärning och höga krav i kombination med hög kontroll. Resultaten pekar på att anspänning kan tänkas uppstå då kraven överstiger de resurser studenter har att möta kraven, samt att samband mellan krav, kontroll och inlärning bland studenter behöver undersökas vidare.</p>

<p>Ohälsa och sjukskrivningar är ett stort problem i vårt samhälle och fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer har samband med antalet sjukskrivningar. Dessa har under 1990-talet försämrats för de offentligt anställda och särskilt de psykosociala arbetsproblemen har ökat.</p><p>Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av intervjuer med tre arbetsledare med avsikt att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arbetssituationen positivt, ger ett friskare arbetsliv och möjligheten att efter sjukskrivning komma tillbaks i arbete. Efter litteraturstudier har vissa centrala teman funnits. Dessa teman som krav och kontroll, socialt stöd, ledarskapets betydelse, arbetsplatsen och återgång i arbete har varit utgångspunkten för intervjuerna.</p><p>Faktorer som respondenterna ansåg vara betydelsefulla för att medarbetarna ska hålla sej friska var en tillgänglig arbetsledare som är positiv och stöttar när det behövs. En arbetssituation med rimliga krav, positiv attityd till kompetensutveckling och där medarbetarna är delaktiga i de beslut som fattas är hälsofrämjande. Socialt stöd i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha en bra arbetssituation. Fysiska och sociala aktiviteter ger en vikänsla som fungerar som socialt stöd och är tillsammans med trivsel och arbetsglädje viktigt för att medarbetarna ska må bra. Ett gott socialt stöd är svårt att uppnå på stora enheter eller när arbetsledaren och medarbetarna inte träffas så ofta. En fungerande kommunikation och ett gott samarbete mellan medarbetare – chef – människorna de arbetar med och känslan av att ha ett meningsfullt arbete upplevdes också som en viktig hälsofrämjande faktor.</p><p>Den viktigaste faktorn för att medarbetarna lättare ska komma tillbaks efter sjukskrivning var enligt respondenterna att kontakten hålls med de sjukskrivna under sjukskrivningstiden. Även ett positivt förhållningssätt upplevdes ha stor betydelse.</p>

<p> </p><p>Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (<em>N</em>=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation. </p>

<p>Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands–Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (<em>N</em>=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation. </p>

<p>Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.</p>

<p>LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga elever</p><p>Elin Höglund & Sara Knutsson</p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, Psykologi</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde även ”stressbok” under en veckas tid. Till lärarnas intervjuer användes följande teman; egenskaper, stress, bemötande och organisation. Urvalet bestod av fyra unga ambitiösa kvinnor i åldern 18 år, med ambitionen att nå betyget MVG i de flesta kurser, på en gymnasieskola i södra Sverige. Urvalet bestod också av fyra gymnasielärare, i åldern 30-50 år. Sammantaget visade resultatet att majoriteten av de unga kvinnorna framhöll skolan som den faktor som stressade dem mest, medan lärarna uttryckte en tro om att det framförallt var allt annat som de ambitiösa eleverna hade omkring sig utöver skolan som orsakade stressen. Diskussionen berörde unga ambitiösa kvinnornas stresshantering, samt lärarnas reflektioner, sett i ett samhällsperspektiv, organisations och grupperspektiv, samt individperspektiv. </p><p>Nyckelord: kvinnliga gymnasieelever, gymnasielärare, stress, krav, coping</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv</p>

<p>Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas. Dennes roll är av stor betydelse för organisationen då de är involverade i både strategiska och operationel-la processer.</p>

<p>I en allt mer föränderlig omgivning utgör innovation ett nödvändigt redskap. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ett</p><p>gruppklimat som främjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrån Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrån Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som främjar innovation. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 83 respondenter fördelade på 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn. Enkäten är en sammanställning av Team Climate Inventory och valda delar av QPSNordic. Studien visar att endast arbetskontroll har en betydelse</p><p>för ett gruppklimat som främjar innovation.</p>