Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer i organisationer arbetar för att utveckla samt tillvarata sin egen och de anställdas kreativitet i organisationerna. Fyra intervjuer genomfördes med chefer i fyra organisationer. Två av organisationerna var företag inom reklam och marknadsföringsbranschen som tjänar pengar på att vara just kreativa. De andra organisationerna var en hotellkedja samt en idéburen organisation som man vid första anblicken inte förknippar med kreativitet. Resultatet som kom fram var att samtliga chefer ansåg att kreativitet var något viktigt som de försökte utveckla inom sin organisation. För att främja kreativitet hos sina anställda så framkom det att det var viktigt att idéer som de anställda hade togs emot och uppskattades samt även att det inom organisationen var högt i tak. Något annat som uppdagades var att cheferna inte upplevde sig som mest kreativa då de var på arbetsplatsen. De upplevde sig som mest kreativa på andra platser där de kände mer frihet och kunde slappna av. Kreativitet ansågs inte alltid vara något positivt. Detta var när det blev för mycket kreativitet och att upplevelsen då var att det snarare blev rörigt än att det tillförde något till organisationen.

Ledningsgrupper har mycket att vinna på att etablera ett breddat tänkande i olika frågor. Det kan skapas med enkla medel som förbättrad kommunikation, delgivande av kunskap, andra rubriker för möten, där en annan förväntan skapas och ett ökat fokus uppnås.I resultatet från empirin påtalas dessa faktorer som en förbättringspotential inom det aktuella företaget.Idégenereringsprinciper är användbara och stimulerar till fler perspektiv i diskussioner samtidigt som fler individer involveras.Ju fler idéer som genereras, desto större möjlighet att finna bra idéer. Empirin påvisar ett exempel där en ny affärsmöjlighet genereras genom en ny form av arbetssätt inom ledningsgruppen.Således kan slutsatsen dras att breddat tänkande bör uppmuntrasoch tränas av alla medlemmar i gruppen. Kommunikation och interagerande är centrala begrepp inom innovations-och kreativitetsaspekten och bör i hög grad beaktas av organisationer.

No description available.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att öka kunskapen om utomhuspedagogik för lärare så att metoden ska kunna utveckla barns lärande i förskola och skola.

No description available.

Då innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel är det idag än viktigare att vara kreativ på ett effektivt sätt. Fokus från att endast effektivisera produktion har övergått till att även effektivisera produktutveckling. Svårigheten ligger i att produktutveckling består av kreativt arbete, vilket kräver variation och iteration. Därmed bör en balansgång finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsägbara kreativa arbetet. Studien syftar till att ta reda på hur företag arbetar med effektivitetshöjande åtgärder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka på vilket sätt effektivitetsåtgärderna påverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgång mellan effektivitet och kreativitet. Detta har undersökts med hjälp av filosofin LPU, teori om kreativitet samt en av författarna framtagen syntesmodell som binder dessa samman. Metoden för studien har utgått från sju semistrukturerade intervjuer på fem företag i Sverige inom produktutveckling. Utifrån det insamlade materialet presenteras data tillsammans med analys utefter teorin och filosofin. Analysen resulterar i att slutsatser kan dras om att LPU kan möjliggöra en balansgång mellan effektivitet och en lösningsfokuserad kreativitet, där kreativiteten främst används för att lösa befintliga problem. Däremot visar studien att LPU har svårt att ta hänsyn till den fria kreativiteten, där idégenerering står i fokus.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet. De visar också på hur fragmentariskt forskningsfältet är. Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper, intervju och viss deltagande observation. De slutsatser som dragits är att elever och lärare på det estetiska programmet har olika definitioner av vad kreativitet är. Dessa olika definitioner tycks dock närma sig varandra under de tre år eleverna vistas på programmet. Både elever och lärare påverkas i allra högsta grad av den ämneskonception som de upplever att samhället och den övriga skolan bär på.

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten. Psykiska låsningar hos klienten p.g.a. bristande tillit eller tidigare trauma upplevs vara blockerande för kreativiteten.