Liljedal Communication AB is a marketing company with twelve employees in Örebro. In the marketing business is it extra important to work creatively to reach the target market with a message. Creativity is defined as the creation of new ideas where the idea is adequate, useful and feasible. Organisational creativity is created by individuals in the right environment for using their creativity. In this paper we present theories about creative individuals and the situation that affects their creativity. Furthermore theories are presented about different strategies that aim to increase creativity. The importance of the preparation of a problem is highlighted. Two interviews were conducted with the Vice President and Creative Director, moreover did the authors visit an idea meeting at the company. This is the base for the empirical part. The situation and strategies for creativity in the theoretical part and the empirical part is compared. Liljedal has a focus on becoming a creative organisation; this is noticeable both in their work environment and their working strategy. The conclusion is that Liljedals have good possibilities to work creatively. They also have a strategy worked out in detail for their creative work, this strategy is well conformed with the researchers strategies for increased creativity.

Abstrakt Titel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhet Författare: Josefin Ahrenius och Annika Selerud Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Kurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hp Frågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna? Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation. Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats. Primärdata har samlats in med hjälp av intervjuer gjorda med personer inom företag som verkar i en kreativ bransch. Slutsats: Vår studie har visat att kreativa företag generellt har en kultur som innefattar mjuka värden. Det behövs en tydlig ledare som kan sätta ramar och styra mot mål, då det visats att målet för de som arbetar inom ett kreativt företag generellt inte är att maximera vinst, utan att skapa ett arbete de blir erkända för. Denna studie har också visat att kreatörer behöver hänsyn och en ledare som bejakar deras individualitet. En ledarstil som passar i kreativa företag är management by Walking around. Vår studie visar också på att de mest kreativa företagen inte bör bli för stora.

Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet. Resultaten gav stöd för att entreprenörer som upplever perioder av både positiva och negativa känslotillstånd är mer kreativa än de som upplever mer stabila perioder av lägre känslotillstånd.

Syftet med den här studien är att undersöka att genom läsningen av en berättelse kan läraren motivera elevernas deltagande i sitt lärande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska språket. Detta är ett kvalitativt arbete som handlar om hur lärare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter genom att läsa en berättelse. Arbetet strävar även efter hur berättelsen kan användas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lärande. Under VFU perioden observerade läraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. Läroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade läraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie där berättelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lärande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska. Därmed blir eleverna också kapabla att skriva sina egna texter. Under utvecklingen av det undervisningsförlopp studie tillämpar läraren teorin ”Learning by doing”. Teorin handlar om att läraren ska ge eleverna möjligheten att arbeta aktivt i undervisningen, det vill säga, de ska utföra olika och varierade aktiviteter och uppgifter för att tillägna sig kunskaper. Dessutom arbetar läraren ur ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär att lärandet sker genom sociala interaktioner, det vill säga att eleverna samarbetar i ett socialt sammanhang för att utveckla uppgifterna. Det undervisningsförlopp studie genomförs under två veckor under sex lektioner i årskurs 8 på en grundskola i Norrköping. I denna studie deltog 23 elever mellan åldrarna 13-14 år med olika social bakgrund. Resultatet blev positivt. Eleverna utvecklade sina kunskaper i spanska på ett positivt sätt. Berättelsen visade sig vara ett bra redskap för att undervisa spanska. Eleverna blev motiverade i undervisningen och deltog i de olika uppgifterna för att slutligen kunna skriva sin egen text.

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ”Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet” samt ”På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik som didaktiskt verktyg nästan dagligen men det fanns stor variation i hur man såg musikens potential för elevers lärande. Nästan alla förskollärare är dock öppna inför användandet av musik och de ser den som ett fint redskap i alla avseenden.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om och arbete med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Litteraturgenomgången ger en tillbakablick på hur bild- och formskapande har sett ut i förskolans verksamhet genom åren. Där lyfts även olika områden som är relevanta för att främja de yngsta barnens bild- och formskapande fram. För att belysa förskollärares uppfattningar om detta gjordes sex kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visade att studiens respondenter är eniga om att det är viktigt att arbeta med bild- och formskapande med de yngsta barnen och att det ska handla om att skänka glädje, att upptäcka och testa olika material, uttrycka sina känslor och att öka sina erfarenheter. Respondenterna såg processen i skapandet som det viktigaste, inte resultatet. De sa sig arbeta mycket med bild- och formskapande med de yngsta barnen även om några av dem hade önskat att de hade mer tid till att lyfta det spontana skapandet. De flesta respondenterna framhöll att pedagogen utgör en viktig roll i de yngsta barnens skapande. De menade att det viktigaste är att man som pedagog är engagerad och intresserad för att kunna locka och utmana barnen i deras bild- och formskapande. Sökord: Kreativitet, lek, pedagogens roll, process.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild. De uttryckte emellertid en önskan om att utveckla den estetiska verksamheten. Av resultatet framgick att lärarens roll är viktig, men att uppdraget praktiseras på olika sätt. Vissa förskollärare deltar mer aktivt i aktiviteterna, medan andra sa sig vara ett stöd i bakgrunden. Slutsatsen av studien var att estetik anses vara en viktig del i verksamheten och att förskollärarens förhållningssätt påverkar det praktiska arbetet

In this study, I have composed music using different methods to find out how to write more effectively and further develop as a songwriter. I then performed the songs during a concert in order to show the result of my process. Methods include setting aside time in my day for songwriting as regularly as possible, writing music inspired by other songwriters’ music and composing under time pressure. I have documented my process throughout to keep track of my experience. Finally, I present and explain which methods were deemed the most pivotal throughout the process. / <p>Emma Jansson - sång/gitarr</p><p>Ella Cronberg - sång</p><p>Viktor Spasov - gitarr</p><p>Evelina Arvidsson Eklind - bas</p><p>Per Lindberg - trummor</p><p>Setlist:</p><p>Police Sketch</p><p>Millionaire</p><p>Never Been in Love Before</p><p>All the Time</p><p>Run me Over</p><p>Sickly Sweet</p><p>Fun</p><p>Dog on a Leash</p><p>Weirdo</p><p>Kompositör: Emma Jansson</p>

I det här arbetet undersökte jag om det var möjligt att fördubbla kvantiteten i min kreativa effektivitet med förövningar och fasta tider för låtskapande. Jag har på egen hand skrivit fyra låtar på sex veckor, med full produktion, mix och master. Jag har varje dag gjort förövningar som flow writing och object writing för att utveckla mina kunskaper i textförfattande. Varje dag hade jag fast tid för mitt skapande, min arbetsdag började 9.30 och slutade 16.00. Min effektivitet påverkades avsevärt tack vare detta, och visade sig vara möjlig att fördubbla. Texterna som skrevs i övningarna kom sällan till användning men flow writing hjälpte mig förbi writersblock, och object writing hjälpte mig att skriva mer detaljerade och nyanserade texter.

Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra Skåne. Det bärande syftet med detta arbete var att undersöka på vilket sätt estetiskt skapande med bild och form kan främja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjälp av utemiljön där barnen får uppleva naturen på sin egen skolgård där alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skräp". Denna iscensättning ligger till grund för följande syfte: På vilket sätt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgångspunkt från utomhusobservationer och återvinningsmaterial? För att få svar på min undersökning och få en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lärare och åtta barn för att få syn bland annat på deras tankar kring kreativitet och fantasi. Tillsammans med en teoretiskt bakgrund av olika begrepp, mina observationer, intervjuer och de utförda arbetspassen blev det följande resulutat: Mitt resultat visar att utomhuspedagogik är en utmärkt utgångspunkt för att introducera ett tema som blandar in sättet att arbeta med återvinningsmaterial och estetiskt skapande. Bild och form som uttrycksmedel är ett språk i sig, som förmedlar erfarenheter och uppleveler. Barn älskar att upptäcka och använda sig av olika material där alla sinnen medverkar. Det är på det sättet deras fantasi och kreativitet utvecklas i ett eget språk, som i sin tur vidgar deras smak för saker och ting. Temat "blommor av skräp" förvandlade hela fritidsverksamheten till ett färgrikt galleri där barnens egna visuella konstverk genomfördes.