<p>Ledningsgrupper har mycket att vinna på att etablera ett breddat tänkande i olika frågor. Det kan skapas med enkla medel som förbättrad kommunikation, delgivande av kunskap, andra rubriker för möten, där en annan förväntan skapas och ett ökat fokus uppnås.I resultatet från empirin påtalas dessa faktorer som en förbättringspotential inom det aktuella företaget.Idégenereringsprinciper är användbara och stimulerar till fler perspektiv i diskussioner samtidigt som fler individer involveras.Ju fler idéer som genereras, desto större möjlighet att finna bra idéer. Empirin påvisar ett exempel där en ny affärsmöjlighet genereras genom en ny form av arbetssätt inom ledningsgruppen.Således kan slutsatsen dras att breddat tänkande bör uppmuntrasoch tränas av alla medlemmar i gruppen. Kommunikation och interagerande är centrala begrepp inom innovations-och kreativitetsaspekten och bör i hög grad beaktas av organisationer.</p>

<p>Medvetenheten att det krävs kreativitet för att nå framgång är idag stor. Trotts medvetenheten har företag svårt med implementeringen av kreativitet på daglig basis och få jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tänkande. Kreativitet kräver kontinuerligt jobb med det kreativa tänkandet, träning krävs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ämnesområden och finna samband.</p><p>I dag finns det kreativa övningar som är framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp växelvis divergent- och konvergent tänkande och generera unika idéer. Problemet är att övningarna används alldeles för sällan, få använder dem av egen fri vilja och att de oftast är primärt konstruerade för att användas i grupp vilket inte alltid finns tillfälle för.</p><p>Denna rapport visar hur jag, Linn Westanbäck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med målet ett slutgiltigt produktkoncept.</p><p>Projektet har resulterat i <em>Ideawalk</em>-<em> en mobilapplikation som vägleder dig till att generera unika idéer, </em>en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen <em>Tankepromenad</em>. Användandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.<em> </em>I och med att det är en mobilapplikation når den ut till en stor marknad, är prisvärd och blir portabel.</p><p><em>Ideawalk</em> är konstruerad för att tilltala den enskilda individen samtidigt som den kan användas i utbildningssyfte inom skol- och företagsvärlden.</p><p>På företag finns det inte alltid tidsresurser till att aktivt jobba med kreativitet och öva upp det kreativa tänkandet.<em> Ideawalk </em>har flera fördelar som möjliggör att produkten kommer in på företag. Framförallt är det ett verktyg som stödjer framtagandet av unika idéer, det övar upp idémässigt flöde och skapar nya tankemönster. <em>Ideawalk</em> är även ett motionsredskap som erbjuder användaren nya promenadvägar för att möjliggöra nya intryck. Stegräknaren har länge varit ett verktyg för att få anställda att röra mer på sig, på liknande sätt kan <em>Ideawalk</em> användas som både tränar hjärnan och kroppen samtidigt.</p><p>Slutsatsen dras till att <em>Ideawalk </em>är en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.

Denna studie har som utgångspunkt att studera arbetsmiljöer som kan påverka kreativitetsgraden. Författarna, som läser Innovationsprogrammet på Mälardalens högskola i Eskilstuna, har reagerat på lokalernas utformning på högskolan. Vi frågade oss varför de ser ut som de gör och om det funnits någon tanke bakom utformningen. Vidare funderade vi på hur arbetsmiljöer kan utformas för att främja kreativitet. Denna fundering skulle senare komma att ta form i vår forskningsfråga. Syftet med studien är att studera och ta reda på vilka parametrar som kan vara viktiga för att stimulera kreativiteten hos människor vid utformning av arbetsplatser. Med hjälp av en undersökning där tio personer deltog och utformade sin drömarbetsplats fick författarna material till att analysera och diskutera hur de olika parametrarna påverkar kreativiteten. Studien visar att den fysiska utformningen av en arbetsplats starkt påverkar kreativitetsgraden. Vid utformning av en arbetsplats behövs det bland annat en balans mellan neutrala och färgstarka färger vid utformning av arbetsplatser. En överdos av färgstarka färger kan ha negativ inverkan på kreativiteten. Om det inte förekommer några färger upplevs arbetsplatsen enformig och livlös. Det gäller även att hitta en bra balans mellan färg och ljus för att kunna främja kreativiteten på bästa sätt. Nyckelord: Arbetsplats, Arbetsmiljö, Kreativitet, Innovation, The Sims 3

Jag har tidigare skrivit för fyrhändigt pianospel och vill nu fortsätta att komponera för piano. Jag är inte van vid att komponera och har alltid haft svårt att ta fram min kreativitet och hitta inspiration. Om man inte använt sig av kreativiteten så mycket under sitt liv kan det vara så att man inte har tillgång till den i den utsträckning man skulle behöva. Syftet var att komma igång att skriva eget material till piano, utveckla min egen förmåga att skriva och min kreativitet samt utmana mig själv. Jag har använt mig av notskrivningsprogrammet Sibelius för att notera mina stycken. Jag har improviserat fram melodier vid pianot och sökt inspiration i min vardag och genom att lyssna till tidigare skriven musik. Projektet har resulterat i två färdigskrivna stycken. Kreativitet kan inte tvingas fram, men det är bra om man väntar aktivt på den. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med detta självständiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering för solospel på gitarr. I studiesyfte har jag undersökt traditionellt solospel för gitarr, så kallad chord melody och hämtat inspiration och idéer från inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utgångspunkten har jag tittat på hur man vanligtvis harmoniserar för gitarr i jazzgenren och experimenterat för att hitta ett eget uttryck. Den största kreativa delen av arbetet har varit att, efter eget tycke, komponera, experimentera och arrangera för att hitta ett spelsätt som uttrycker min musik så som jag vill att det ska låta. En strävan har varit försöka frigöra mig från normer kring låtuppbyggnad, genretypiska spelsätt och teoretiskt tänk i syfte att försöka skapa något eget och personligt. Arbetet resulterade i en studioinspelning av fyra låtar där tre är egenkomponerade och en är en komposition av Bill Evans som jag arrangerat för sologitarr. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Medvetenheten att det krävs kreativitet för att nå framgång är idag stor. Trotts medvetenheten har företag svårt med implementeringen av kreativitet på daglig basis och få jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tänkande. Kreativitet kräver kontinuerligt jobb med det kreativa tänkandet, träning krävs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ämnesområden och finna samband. I dag finns det kreativa övningar som är framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp växelvis divergent- och konvergent tänkande och generera unika idéer. Problemet är att övningarna används alldeles för sällan, få använder dem av egen fri vilja och att de oftast är primärt konstruerade för att användas i grupp vilket inte alltid finns tillfälle för. Denna rapport visar hur jag, Linn Westanbäck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med målet ett slutgiltigt produktkoncept. Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vägleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. Användandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion. I och med att det är en mobilapplikation når den ut till en stor marknad, är prisvärd och blir portabel. Ideawalk är konstruerad för att tilltala den enskilda individen samtidigt som den kan användas i utbildningssyfte inom skol- och företagsvärlden. På företag finns det inte alltid tidsresurser till att aktivt jobba med kreativitet och öva upp det kreativa tänkandet. Ideawalk har flera fördelar som möjliggör att produkten kommer in på företag. Framförallt är det ett verktyg som stödjer framtagandet av unika idéer, det övar upp idémässigt flöde och skapar nya tankemönster. Ideawalk är även ett motionsredskap som erbjuder användaren nya promenadvägar för att möjliggöra nya intryck. Stegräknaren har länge varit ett verktyg för att få anställda att röra mer på sig, på liknande sätt kan Ideawalk användas som både tränar hjärnan och kroppen samtidigt. Slutsatsen dras till att Ideawalk är en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet.

Companies and organizations need to take care of their employees’ creative ability. This report gives some examples of work situations that support or prevent creativity. The purpose with this report is to investigate the link between people at work and creativity. It was necessary to delimitate the area and decide which sources to be investigated and presented in the report. The main topic is on sources of creativity, but as more organizations seem to introduce efficiency thinking according to Börnfelt (2009), the interaction between efficiency and creativity is also presented. In this report theory is compared to industrial designers’ opinions on creativity. The empirical data consists of a survey which includes the answer from 15 industrial designers at two industrial companies. In the analysis it appeared that the empirical data supported the theory on several points. Some conclusions that can be drawn are that challenge, trust, low influence from a client, great support and good resources in a workplace can benefit creativity. Factors that can prevent creativity are downsizing in the organization, time pressure, a great extent of top management control, poor group dynamic and high demands. For detailed explanations of these conclusions the entire chapter 7 should be read. All individuals are different and this leads to a workplace that affects a person’s creativity and wellbeing in many ways. You have to design the workplace and to make it work, so that as many people as possible enjoy their work. What guidelines you could follow to get the ideal workplace are discussed in this report.

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus på högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjälp av mina forskningsfrågor, ringa in vilka faktorer som påverkar högstadieelevers kreativ utveckling och självkänsla inom bildämnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre från i åk. 8 och tre från åk. 9. Forskningsfrågorna har rört elevernas uppfattning av prestation, elevernas uppfattningar av lärarens förväntningar på deras arbete samt elevernas syn på sitt eget skapande. Utgångspunkten för uppsatsen har varit sociokulturella perspektiv på lärande. Studien har främst visat att eleverna skiljer mellan bildämnet och andra ”riktiga” ämnen. Det har framkommit att eleverna kommer till bilden med en deterministisk syn på sina färdigheter och möjligheter att utvecklas kreativt. Det har också framkommit att det eleverna uttrycker att de förväntas lära sig inte sammanfaller med det eleverna vill lära sig. Undersökningen har visat att elevernas medskapande av kultur är någonting som man i skolan kan utveckla mer.