No description available.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke.   Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar: Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation? Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen? Vilken roll spelar Facebook i dessa faser?   De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande. Hur dessa ramverk kan integreras med sociala medier som Facebook är en viktig del för att förstå hur Parken Zoo använder Facebook för att kommunicera före, under och efter en kris.   Den empiriska undersökningen består av en fallstudie av ett företags användning av sociala medier i sin kriskommunikation genom en kvalitativ innehållsanalys i form av argumentationsanalys och en kvalitativ intervju.   Argumentationsanalysen och den kvalitativa intervjuns resultat visar att de olika krisfaserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen i och med de sociala mediernas intåg kastar om ordningen och gränserna suddas ut. Då sociala medier har ändrat processen för en kris där krisen inte längre följer en linjär process utan gör att företagen måste arbeta proaktivt genom alla faser då Facebook bjuder in till debatt som kan eskalera om företag inte arbetar proaktivt, med kunskap och information. Gränserna mellan de olika faserna kastas om, suddas ut och ställer högre krav på företag att alltid vara tillgängliga.

Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.

Sökord: proaktiv kriskommunikation, kommun, region, kriskommunikation, riskkommunikation, krisberedskap Denna studie undersöker det proaktiva arbetet med kriskommunikation på sex svenska kommuner. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna tar sig an aspekter av sitt kommunikativa uppdrag för att säkerställa medborgarnas rätt till information. Ambitionen utifrån detta är att starta en diskussion om de faktorer som har en inverkan på det proaktiva kriskommunikationsarbetet, om det finns återkommande strategier eller om arbetet skiljer sig drastiskt. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kommunikationsanställda med god kunskap om arbetet med kriskommunikation på respektive kommun. Studiens resultat visar att kommunernas strategier för det proaktiva kriskommunikationsarbetet kan kategoriseras in i följande kategorier: Samordning, riskbedömning, övning, styrdokument och individuell beredskap. Hur strukturerat och hur kontinuerligt kommunerna arbetade med dessa strategier skiljer sig. Vi kan konstatera att kommunerna i studien tolkat sitt kommunikativa uppdrag under en kris på olika sätt och arbetar i olika grad förberedande för att underlätta det aktiva krisarbetet. Resultatet visar mönster som indikerar att mindre kommuner arbetar mindre förberedande med sin kriskommunikation än större. Då de har färre anställda blir arbetet färgat av den enskilda personens inställning och kunskap om kriskommunikation. De har även mindre möjlighet till specialiserade funktioner inom kommunikationsarbetet vilket påverkar graden av proaktivitet. En annan faktor som har inverkan på graden av proaktivitet är de externa aktörer kommunerna har ett samarbete för krisarbete med. Resultatet visar att kommuner med större grannkommuner har fler positiva erfarenheter av samordning än de kommuner som ligger i regioner med lägre befolkningsmängd.

Uppsatsen ämnar undersöka vilka kategoria (anklagelser) Germanwings stod inför i samband med flight 4U 9525:s krasch i de franska alperna 2015, samt vilka apologia-strategier (försvar och ursäkter) de använde sig av. Genom att tolka den retoriska situationen (helheten) med hjälp av en hermeneutisk kvalitativ metod samt kritisk retorikanalys tillsammans med en närläsande textanalys har kategorian “vållande till annans död” och ”vållande till annans död genom anställds avsiktliga handling” utkristalliserats. Germanwings bemötte kategorian med hjälp av apologia-strategierna corrective action (minska händelsens anstötlighet) och mortification (ta på sig hela skulden), vilket gjordes på ett ansvarsfullt och ångerfullt vis. Detta hjälpte bolaget att stärka sitt ethos (anseende och trovärdighet). I apologian påvisades fronesis (handlingsklokhet), eunoia (god moralisk karaktär) och arete (aktören agerar passande inför situationen).

Titel: Hjältar och offer - Hur Dafgård och Findus hanterat hästköttskandalen   Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 Författare: Linda Eriksson och Matilda Göransson Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Datum: 2013 Juni Syfte: Analysera hur Dafgård och Findus hanterat en pågående kris, hur de har bemött medierna och om det går att identifiera tydliga krisstrategier hos företagen.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys av företagens uttalande i artiklar och pressmeddeladen utifrån kriskommunikationsteorier. Resultat & slutsats: Det går att identifiera flera typer av krisstrategier som företagen använt sig av. Utifrån teorin har företagen hanterat krisen väl. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka krisens efterspel och eventuella långvariga effekter.   Nyckelord: Kriskommunikation, krishantering, hästköttskandal, Findus, Dafgård.

The purpose of this thesis is to study the context that affects crisis communication through an organizational perspective. It also tries to identify factors of success and difficulties when it comes to coordinating information between governmental organizations during a crisis.  Carried out as a case study of the Swedish governmental network Krissamverkan Kronoberg, the method used are source analysis and qualitative interviews with members from different organizations in the network. The results have been analyzed through Organization theory, Network theory and theory in Crisis Communication.  The context that effects governmental organizations ability to cooperate during a society crisis is characterized by knowledge, understanding, utility and willingness. In addition to this a successful coordination of information should be based on resources, competence and continuity. The main problems when it comes to cooperating and coordinating during a crisis situation lies in what we would like to call organizational egoism, existential uncertainty and defensive behavior.

Syfte: Uppsatsens syfte är av beskrivande samt analyserande karaktär och ämnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. Målet är att sedan identifiera om, och i så fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras. Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkäter. Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad på olika sätt beroende på vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullständiga strategier för kriskommunikation, även om det informellt går att se tydliga mönster i hur sådan kommunikation sköts. Denna präglas av organisationens hierarkiska struktur och går i praktiken till och från närmsta chef. Organisationen är präglad av en traditionell syn på kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslår att organisationen i större utsträckning anammar en senmodern syn på kriskommunikation.

Titel: Kris, Kaos och Kommunikation - En tvärsnittsstudie om hur livsmedelsföretag arbetar med krishantering och kriskommunikation under dagens rådande krissituationer Författare: Frida Svensson och Alva Trygg Handledare: Réka Andersson Bakgrund: Krissituationer går att kategoriseras in som så kallade vanliga eller ovanliga förändringsprocesser. Ovanliga förändringar uppstår från faktorer som inte går att förutspå, som den rådande ekonomiska kris som är aktiv i samhället idag. I dagens läge står organisationer inför en alltmer komplex och dynamisk omvärld där alla möjliga oförutsägbara krissituationer kan uppstå från en dag till en annan. Effektiv krishantering och effektiv kriskommunikation är numera avgörande byggstenar i en organisation för att mildra negativa effekter på en organisations rykte, marknadsposition eller anställda. Begreppet krishantering innebär en process vars mål är att minimera de potentiella skador som kan uppstå vid oväntade förändringsprocesser eller oväntade kriser. Processen är eller bör vara en integrerad del av företagsledningens ansvar och innefattar planering och genomförande av strategier för att hantera en kris på ett effektivt sätt, både före, under och efter en krissituation. Genom att förbereda sig och agera snabbt och adekvat kan företag minska omfattningen av en kris på organisationen och dess anställda.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen och belysa på vilka sätt utvalda livsmedelsbutiker arbetar med krishantering och kriskommunikation vid rådande ekonomiska situation. Forskningsfrågor:  På vilka sätt har krishantering och kriskommunikation påverkat livsmedelsbutikernas interna relation?  Hur har livsmedelsbutikerna anpassat sin kommunikation till sina intressenter under den rådande inflationen för att upprätthålla deras förtroende för varumärket Hur har livsmedelsbutikerna utnyttjat erfarenheter och kunskaper från tidigare krissituationer?  Metod: De metodval som nyttjats under studien är baserat på det tolkande forskningsperspektivet hermeneutik, tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien utgick från en induktiv ansats där datainsamling utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett urval av sex livsmedelsbutiker i mellersta Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Slutsats: Krishantering och kriskommunikation är i enlighet med tidigare forskning fortfarande två högst relevanta begrepp i dagens samhälle som båda syftar till att minimera potentiella negativa konsekvenser som kan uppstå vid en oväntad förändringsprocess. Kommunikationens roll har i samband med olika samhällskriser, inte minst i samband med den rådande inflationen, blivit allt större och viktigare hos livsmedelsbutikerna både internt och externt. Även reflektion och inlärning från tidigare event är en viktig byggsten för en bra och effektiv krishantering.

No description available.