No description available.

The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization’s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword?   The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W. Timothy Coombs & Sherry J. Holladay. The main results displayed that Malaysia Airlines acted fast and instantly communicated with stakeholders. Short messages filled with information were dominating and social media was frequently used. The first crisis acted as an intensifier  to the second one and Malaysia Airlines’ reputation took a bad turn. Different messages were conveyed, something that could have been avoided by using only one spokesperson. The communication strategy used was a deny strategy. The organization denied having any responsibility in the crises and tried to pinpoint a scapegoat. Rumours were either completely ignored or disproved by substantial facts. Malaysia Airlines also compensated relatives, provided information and care for the concerned, as mentioned in the SCCT’s recommendations.

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna.

Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad. Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete. Utifrån de svar som framgick i intervjuerna sammanställdes en enkät som gavs ut till eleverna på de fyra högstadieskolorna för att på så sätt ta reda på om Ungdomar för trygghet lyckas nå ut med det som organisationen önskar. Den kvantitativa delen av studien undersöker hur god medvetenhet eleverna har till Ungdomar för trygghet och elevernas allmänna åsikter kring sin relation till dem. Vidare undersöker den kvantitativa delen av studien också vad eleverna tycker om organisationens arbete med sociala medier och om informationen via de sociala medierna når ut till eleverna. Teoretiska utgångspunkter som denna uppsats kommer att beröra är kriskommunikation, organisationslärande, sociala medier, kommunikativa synsätt, interpersonell kommunikation och bemötande. I teoriavsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som är mest relevanta i Ungdomar för trygghets arbete. I resultatdelen redovisas de resultat som framkommit när studien sammanställts. Några exempel på de resultat som framkom i studien är att av alla svarande på den kvantitativa enkäten så låg de allmänna åsikterna om relationerna med Ungdomar för trygghet ett medel på fyra på en femgradig skala. Åtta av tio svarande har någon gång haft kontakt med Ungdomar för trygghet på sin skola. Cirka 83 procent uppger att de skulle våga ta kontakt med ungdomar för trygghet. De allmänna åsikter kring Ungdomar för trygghets arbete, både i skolorna och via de sociala medierna stödjer det som organisationen vill åstadkomma med sitt arbete. Undersökningen jämför också skillnader mellan de olika skolorna där Hultsbergsskolan ger Ungdomar för trygghet högst betyg och Rudsskolan ger dem ett lägre betyg. Alla resultat ligger relativt högt på skalan mellan ett och fem, vilket visar att de når ut med det som de vill med sitt arbete. Studien kommer att gå in djupare på och analysera de resultat som studien har gett. I studiens analys- och diskussionsdel kopplas de teorier som redovisats i teoridelen ihop med de resultat som studien visat samt med de frågeställningar som finns i studien.

Supportrar är en stor del av en fotbollsklubb, men de är lite av en gråzon. Även fast det inte finns en ekonomisk vinning i engagemanget finns det fortfarande motivation att vara där för klubben. Supportrar beskrivs ofta som lojala och hängivna, men är detta ord som de skulle använda för att beskriva sig själva och sitt supporterskap? IFK Göteborg har en stor skara av supportrar som de själva beskriver som lojala. Säsongen 2018 skakade om klubben då dåliga resultat ledde till en kris och relationen mellan klubb och supporter sattes på spel. Bra kommunikation är en viktig del för att behålla supportrarna och kunna styra utgången av krisen.   Syftet med studien är att undersöka hur supportrar till IFK Göteborg ser på sin kommunikativa roll, både under och utanför en kris. Studien ämnar att undersöka huruvida supportrarna uppfattar om de besitter en roll och om den rollen kommer med ansvar och skyldigheter till IFK Göteborg.  Detta är kopplat till IFK Göteborgs kommunikation gentemot supportrarna, därför är det även relevant att undersöka supportrarnas uppfattning av kommunikationen och om de ser förbättringsmöjligheter.  Då supportrarna utgör en stor del av klubben kommer studien även att undersöka hur supportrarnas identitet påverkas av den aktuella krisen. De frågeställningar som utformats för att svara på studiens syfte är:   -       Vad anser supportrar att deras kommunikativa roll är när IFK Göteborg befinner sig i och utanför en kris?   -       Hur uppfattar supportrarna klubbens kommunikation samt hur vill de att kommunikationen ska se ut?   -       Hur påverkas supportrarnas identitet när klubben är i en kris?   Studien bygger på teorier och tidigare forskning om kriser inom sport, kriskommunikation samt identitet. Det är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod för att svara på syfte och frågeställningar.   Studiens resultat visar att supportrarna tidigt introduceras till klubben vilket stärker deras identifikation med IFK Göteborg. Det som motiverar supportrarna är gemenskapen och samhörigheten som supporterskapet erbjuder. De centrala delarna av supporterskapet är stöttning , framförande av åsikter och beskyddande av klubben oavsett om klubben befinner sig i en kris eller ej. Resultatet visar även att supportrarna är missnöjda med hur klubben hanterat kommunikationen under säsongen 2018 och de önskar mer tydlighet. Det framgår också att identiteten hos supportrarna påverkas negativt då klubben befinner sig i en kris. Konstaterbart är även att alla supportrarna ser hoppfullt på framtiden. / Supporters are a big part of a football club, but they are a bit of a gray area. Even though there is no financial gain in the engagement, there is still motivation to be there for the club. Supporters are often described as loyal and devoted, but are these the words that they would use to describe themselves and their supportership? IFK Gothenburg has a large crowd of supporters who they themselves describe as loyal. The  season of 2018 shook the club as bad results led to a crisis and the relationship between club and supporter was at stake. Good communication is an important part of maintaining the supporters and being able to control the outcome of the crisis.   The purpose of the study is to examine how supporters of IFK Gothenburg perceive their communicative role, both during and outside a crisis. The study aims to examine whether the supporters perceive whether they have a role and whether that role comes with responsibility and obligations to IFK Gothenburg. This is linked to IFK Gothenburg's communication with the supporters, therefore it is also relevant to examine the supporters' perception of communication and whether they see improvement opportunities. As the supporters make up a large part of the club, the study will also examine how the supporters' identity is affected by the current crisis.The questions designed to answer the purpose of the study are:   -       What do supporters think their role is when IFK Gothenburg is in and outside a crisis?   -       How do the supporters perceive the club's communication and how do they want the communication to look like?   -       How does the identity of the supporters get affected when the club is in a crisis?   The study is based on theories and previous research on crises in sports, crisis communication and identity. It is a qualitative study where interview has been used as a method for answering the essay’s purpose and questions.   The study results show that the supporters are introduced to the club early, which strengthens their identification with IFK Gothenburg. What motivates the supporters is the community and the affinity that the supportership offers. The key elements of the supportership are support, to speak up about one's opinions and the protection of the club regardless of whether the club is in a crisis or not. The result also shows that the supporters are dissatisfied with how the club handled the communication during the season of 2018 and they want more clarity. It also appears that the identity of the supporters is adversely affected when the club is in a crisis. It is also evident that all the supporters look hopefully for the future.

No description available.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie som undersöker hur Bokmässan har kommunicerat externt via pressmeddelanden, Facebook-inlägg och debattartiklar under krisen som utspelade sig från april 2016 till november 2017. När det blev allmänt känt att den högerextrema tidningen Nya tider skulle delta i mässan uppstod en stor debatt i svenska medier. Genom en kritisk diskursanalys av Bokmässans kriskommunikation undersöker denna uppsats hur olika diskurser präglade diskussionen och hur dessa förhåller sig till teoretiskastrategier, så kallad ”Best practice” inom kriskommunikation. Detta avslutas med en diskussion om kommunikationsprocessen för att utforska dess allmänintresse. Analysen visar att Bokmässan i sin kommunikation konstruerar en bild av sig själva som en offentlig arena vilket innebär andra spelregler än för ett privat företag som de faktiskt är, även medier diskuterar till stor del Bokmässan ur samma perspektiv- som en offentlig arena. Det här gör deras kriskommunikation förvirrande då de ibland (oftast) talar om sig själva som en offentlig arena men ibland kommunicerar som en privat aktör. Bokmässans agerande stämmer inte överens med den bild de själva konstruerar av organisationen. Den övergripande frågeställning den här uppsatsen utgår ifrån är hur Bokmässan har kommunicerat externt via sina egna kanaler under krisen och vilka diskurser som går att urskilja. Efter att ha läst tidigare forskning inom området kriskommunikation som visar på att det finns ett samband mellan hur en organisation kommunicerar och hur krisen uppfattas har jag tagit fram följande forskningsfrågor: -  Vilka retoriska strategier går det att finna i Bokmässans kriskommunikation? -  Vilka diskurser går det att finna Bokmässans kommunikation? -  Ur ett PR-perspektiv, finns det likheter mellan teorier inom kriskommunikation, det vill säga hur man ”bör” agera vid en kris, och hur Bokmässan har kommunicerat under krisen? -  I vilken mån kan PR-strategier tillämpas i detta slags kontext? Var går gränserna för PR-strategier? Studien bygger på tidigare forskning inom medier, kriskommunikation, kommunikationsstrategier, socialt ansvar och på offentlighetsteorin. Studien presenterar ett resultat som visar att Bokmässan har använt sig av flera retoriska strategier, främst logosargument och att det finns likheter mellan image restoration theory och Bokmässans kommunikation men att andra faktorer spelar in för att uppnå en effektiv kommunikation. Tre diskursiva praktiker kunde urskiljas. Det tre funna diskurserna har jag valt att kalla ”Samhällsansvar”, ”Yttrandefrihet” och ”Affärer”. Studien visar att dessa diskurser kommer i konflikt med PR-strategier utvecklade för att reparera ett skadat rykte. / This paper is a case study that examines how the Gothenburg Book Fair’s crisis communication fell outduring the 2016 and 2017 crisis. Through a critical discourse analysis of the Book Fair's crisis communication, this paper examines how different discourses influenced the discussion and how these relate to theoretical strategies, so-called "best practice" in crisis communication. Finally, the Book Fair’ssocial responsibility is discussed and to what extent PR strategies can be applied in this kind of context. The overall question this paper is based on is how the Book Fair has communicated externally via its own channels during the crisis and what discourses can be discerned. Having read previous research in the field of crisis communication that shows that there is a connection between how an organization communicates and how the crisis is perceived, I have developed the following research questions: - What rhetorical strategies can be found in the Book Fair's crisis communication?- What discourses can be discerned in the Book Fair’s communication?- From a PR-perspective, are there similarities between theories in crisis communication, so called “bestpractice”, and how the Book Fair has communicated during the crisis?- To what extent can PR strategies be applied in this kind of context? The study is based on previous research in media, crisis communication, communication strategies, social responsibility and on the theory of publicity. The study presents a result that shows that the Book Fair has used several rhetorical strategies and that there are similarities between image restoration theory and the Book Fair's communication, but that other factors intervene when trying to achieve effective communication. Three discursive practices could be distinguished. The three discourses found I have chosen to call "Social responsibility", "Freedom of expression" and "Business". The study shows that these discourses conflict with PR-strategies developed to repair a damaged reputation. Keywords: Crisis communication, debate, rhetoric, discourse.

<p>Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.</p><p>Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation. Vad gäller informations- och kommunikationsberedskap har kommuner och landsting stor frihet att själva bedöma hur denna skall se ut och organiseras.</p><p>Utvärderingen visar att det fanns brister i kommunikationen gentemot allmänheten under stormen Per. Några exempel på brister i kommunikationen var: Att delge medborgarna med information i ett tidigt skede under stormen Per. Informationen till Radio Halland var till en början nästintill obefintlig och man fick söka information själva. En annan brist som jag har kunnat urskilja är att kommunikationen i många fall är enkelriktad och inte dubbelriktad. Kommunerna tar inte tillvara på de tillfällen som allmänheten kan ge feedback under kriser som t.ex. vid värmestugor och andra upplysningsfunktioner. Det man tydligt kan se är att information värderas högt hos majoriteten av kommunerna men handlingskraften och motivationen saknas på många håll. </p><p> </p><p>Nyckelord: Kommuner, Stormen Per, Kris, Kriskommunikation, Information, Lagen om extraordinära händelser.</p>

<p>Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. </p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. </p><p>Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval. Supporter och huligan skrivs i samma sammanhang och det blir svårt för publiken att skilja dem två åt. Bilden av supportern blir därför i flera fall snedvriden. </p><p>Det är viktigt att supporterföreningarna jobbar med att stärka sin profil, image och identitet många av dem är redan medvetna om det men saknar kunskap. Ett bättre samarbete mellan supporterföreningar, myndigheter, nyhetsmedier och polisen är ett måste för att förbättra bilden av supportern.</p>

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten. Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation. Vad gäller informations- och kommunikationsberedskap har kommuner och landsting stor frihet att själva bedöma hur denna skall se ut och organiseras. Utvärderingen visar att det fanns brister i kommunikationen gentemot allmänheten under stormen Per. Några exempel på brister i kommunikationen var: Att delge medborgarna med information i ett tidigt skede under stormen Per. Informationen till Radio Halland var till en början nästintill obefintlig och man fick söka information själva. En annan brist som jag har kunnat urskilja är att kommunikationen i många fall är enkelriktad och inte dubbelriktad. Kommunerna tar inte tillvara på de tillfällen som allmänheten kan ge feedback under kriser som t.ex. vid värmestugor och andra upplysningsfunktioner. Det man tydligt kan se är att information värderas högt hos majoriteten av kommunerna men handlingskraften och motivationen saknas på många håll. Nyckelord: Kommuner, Stormen Per, Kris, Kriskommunikation, Information, Lagen om extraordinära händelser.