Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning. Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys. Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades. Anestesipersonalens erfarenheter kunde delas upp i två teman; individfokuserade och organisationsfokuserade där bland annat betydelsen av tidigare traumaerfarenhet och samarbetet i teamet belystes. Hanteringar genomfördes ur ett individuellt förhållande eller utifrån gruppförhållande. Avgörande hanteringar var till exempel förberedelse av utrustning inför patientens ankomst och utvärdering av genomfört arbete efter omhändertagandet. Förutsättningar för det multidisciplinära kliniköverskridande traumaomhändertagandet skapas genom organisatoriska förutsättningar samt individuella ageranden och förmågor. Uppkomna situationer som anses avgörande för omhändertagandet hanteras genom individuella eller teamgemensamma åtgärder.

Tidigare forskning har identifierat bristande överrapportering mellan yrkesgrupper som en av riskfaktorerna i samband med en interhospital transport. Studiens syfte var att utifrån kritiska händelser beskriva upplevelser av oro och farhågor hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med överrapportering av patienter som transporteras av ambulans mellan två vårdinrättningar. Metoden för studien var kritisk incidentteknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där sex sjuksköterskor inom ambulanssjukvård deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt kritisk incidentteknik. I resultatet framkom fem huvudkategorier av oro och farhågor hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med överrapportering; Oro och farhågor för att nedgraderas till transportör, Oro och farhågor för rationalisering och slarv, Oro och farhågor för den prehospitala arbetsmiljön, Oro lindras genom att mottagande personal efterfrågar ytterligare information och Oro lindras genom tydligt medicinskt ansvar. Studien visar att oro och farhågor i samband med överrapportering av patienter som transporteras av ambulans mellan två vårdinrättningar kan relateras till ett patientansvar, yrkesrollen och arbetsmiljö. Den interhospitala transporten har en betydelsefull påverkan både på vårdrelationen till patienten och ambulanssjuksköterskans yrkesidentitet. Då sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplevt en adekvat och god överrapportering beskrevs det bidra till en patientsäker vård och upplevelse av lugn och trygghet i yrkesrollen. Överrapporteringen bör därför betraktas som en grundförutsättning för professionellt vårdarbete inom ambulanssjukvård.

No description available.

Naturvårdsbränning är en åtgärd som avser att återskapa effekterna avnaturliga skogsbränder genom att påverka det ekologiska systemet. Trotsfördelarna föreligger risker, såsom oönskad eskalering och spridning av eld,rök och glöd, vilket kan negativt påverka mark, människor och samhällen.Studiens syfte var att undersöka hur ansvariga inom Länsstyrelsen hanterarrisker genom identifiering av kritiska incidenter utifrån Critical IncidentTechnique (CIT) baserad på intervjuer, samt att bidra till att öka den allmännakunskapen kring åtgärden.Resultatet visade att naturvårdsbränningsansvariga tar stor hänsyn till riskeroch arbetar kontinuerligt för att minimera dem. Dock identifierades treförbättringsområden inom riskhanteringsarbetet: säkerhet under bränningar,kommunikation under bränningar och kommunikation med samhället.Förbättringar inom dessa områden kan minimera risker under bränningar,minska oron i samhället och antalet falsklarm samt öka tryggheten igenomförandet för allmänheten och naturvårdsbränningspersonal vidnaturvårdsbränningar. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd

Bakgrund: Ökade rörligheten i samhället, snabb teknisk och industriell utveckling, ökat våld och terrorhot till följd av samhällsutvecklingen tyder på ökning av sjukvård. Mortalitet samt morbiditet orsakade av trauma kan reduceras med snabbt och effektivt insatta åtgärder.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera specialistsjuksköterskors upplevelser av nyckelfaktorer till patientsäker omvårdnad vid traumalarm nivå 1.  Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor med intensivvård- eller anestesiutbildning intervjuades med semistrukturerade intervjuer.  Metod: Kritiskt incident teknik med kvalitativ ansats användes vid analys under studien vilket resulterade i 7 kategorier.  Resultat: Resultatet av studien visar bland annat vikten av att känna sig förberedd, både genom utbildning samt träning inom teamet men även att känna till de lokaler och den utrustning som används i traumarummet. Stor vikt läggs även på att få möjlighet att reflektera och följa upp traumalarm som varit, för teamsamverkan, större förståelse mellan klinikerna, känslomässig avlastning men även för patientsäkerheten under framtida traumalarm.  Slutsats: Studien visar på svårigheter som uppkommer vid omhändertagande av patienter som drabbats av trauma men även de nyckelfaktorer som specialistsjuksköterskorna menar kan förbättra och effektivisera vården för patienterna. / Background: Increased mobility in society, rapid technical and industrial development, increased violence and terrorist threats as a result of societal developments indicate an increase in healthcare. Mortality and morbidity caused by trauma can be reduced with quick and effective measures.  Aim: The aim of this study was to study specialist nurses' experiences of key factors for patient-safe nursing at level 1 trauma alarm. Participants and data collection: Eight specialist nurses with intensive- or anesthesia care were interviewed with semi-structured interviews. Method: Critical incident technique with qualitative approach was used in analysis during the study which resulted in 7 categories. Results: The results of the study show, among other things, the importance of feeling prepared, both through education and training within the team, but also to know the premises and the equipment used in the trauma room. Great emphasis is also placed on having the opportunity to reflect and follow up on trauma alarms that have been, for team collaboration, greater understanding between the clinics, emotional relief but also for patient safety during future trauma alarms. Conclusion: The study shows difficulties that arise in the care of patients affected by trauma, but also the key factors that the specialist nurses believe can improve and streamline care for patients.