Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen.   Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys.   Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad.   Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget.   En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället.   Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.

Varje år vräks hundratals barn i Sverige. Detta trots att Sverige för 25 år sedan ratificerade Barnkonventionen, att barnets bästa är implementerat i svensk lag samt att Socialstyrelsen sedan år 2002 har haft ett särskilt uppdrag att förebygga vräkningar och att helt eliminera vräkningar av barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barnets bästa tas i beaktande i domar som rör barnvräkningar och i verkställigheten av dessa. 34 domar har studerats och en intervju har genomförts med informanter från kronofogden i en skånsk kommun. Resultatet visar att barnet nämns i domar som rör vräkning men endast i ett fåtal fall i domskälen. I endast en av de studerade domarna nämns barnets bästa och påverkar utgången av fallet. Vidare framkommer det att kronofogden inte tar särskild hänsyn till om ett barn riskerar att vräkas, däremot läggs stor vikt vid ett gott bemötande och god kontakt med socialtjänst i dessa fall. / Each year, hundreds of children in Sweden get evicted. This despite the fact that the Swedish government 25 years ago confirmed the Convention on the Rights of the Child, the “best interest of the child” is implemented in Swedish law, and that the Health and Human Services Department since 2002 has been given the assignment to prevent evictions and to completely eliminate evictions of children. The purpose of this study is to examine how the best interest of the child are taken into account in judicial decision concerning children who are evicted and the executions of these decisions. 34 judicial decisions have been studied and one interview with representatives of the Swedish Enforcement Authority in a city in Skåne has been carried out. The result of this paper shows that children are mentioned in judicial decisions concerning evictions, however this is stated in only a few of them. In just one of the studied judicial decisions the best interest of the child is mentioned and this has influenced the outcome of the case. Furthermore, it appears that the Senior Enforcement Officer doesn’t take in consideration whether a child is likely to be evicted or not. The center of interest is on good treatment against the child and a specific contingence with social services is seen as necessary.

Utmätning är av betydelse för att vi ska kunna ha ett fungerande kreditsamhälle. Genom att tvångsvis förmå någon att utföra en prestation kan ses som ett skydd för parter i ett avtal eller kreditinstitut.   År 2013 tvångsutmättes en fastighet för en skatteskuld på 6 721 kronor. Fallet prövades i Europadomstolen där Sverige förlorade målet. Domstolen riktade kritik mot Sverige och mot systemet som sådant. Utmätningen hade utförts i enlighet med svensk rätt, men stred mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Trots kritiken har den svenska lagstiftningen inte förändrats särskilt mycket.   Vid utmätning är det viktigt att det råder balans mellan borgenärens rätt att få sina fordringar betalda och gäldenärens rättigheter att inte betala inkorrekta skulder. Detta verkar i praktiken vara en mycket svår avvägning för Kronofogden som exekutiv myndighet. Vidare finns det andra brister med utmätningsförfarandet. Värdeförstöringen som sker vid utmätning är ett exempel.   Att svensk lagstiftning kan strida mot Europakonventionen är något som i så fall påverkar rättssäkerheten. Här uppstår emellertid frågan vad rättssäkerhet egentligen innebär. Trots att många rättsvetenskapsmän eller kvinnor och praktiskt verksamma jurister har beskriver ofta rättssäkerhet utifrån samma rättssäkerhetsfaktorer, men någon enhetlig definition av rättssäkerhet verkar således inte existera. / Execution is important in order for us to have a functioning credit market. By obligating someone to complete a performance can be seen as a protection for parties to an agreement or credit institution.  In 2013, a property was executed for a tax debt of 6 721 SEK. The case was tried in the European Court of Justice where Sweden lost the case. The court addressed criticism against Sweden and the system as such. The detention had been in accordance with Swedish law but violated the European Convention and Human Rights. Despite the criticism, Swedish legislation has not changed.  Regarding the execution procedure it is important that there is a balance between the creditor's right to receive his debts and the debtor's rights. In reality, this seems to be a very difficult balance for Kronofogden as an executive authority. Furthermore, there are other problems regarding the execution procedure. For example, the value destruction that occurs in execution procedure.   The fact that Swedish legislation violates the European Convention is something that can affect rule of law. Here, however, the question arises what rule of law really means. Although many lawyers have often described rule of law based on the same legal certainty, but a uniform definition of rule of law does not seem to exist.