Texten utgår ifrån Sofia Kråkas egen konstnärliga praktik med utgångspunk hur kroppen kan ses som ett föremål och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats.

Abstract My purpose of this essay was to discover three- and four-year-olds comprehension of their internal body and then compare the result between their ages. I have used the same methods in both essays, semi-qualitative interviews. It is structured interviews with space for following questions. My formulations of the questions were: Do the children have a comprehension of their internal structure of the body? Do the children have a comprehension of organs and organ systems? Is there any difference between the ages? Their comprehensions I have categorized in four categories and I have seen age related differences in their comprehensions. The biggest differences have been the verbal ability and the abstract thinking. The four-year-olds have shown for great comprehension of their internal structure while the three-year-olds have had a large comprehension of blood the two-year-olds had a comprehension of the brain. / Sammanfattning Mitt syfte med arbetet var att ta reda på vad tre- och fyra-åringar har för uppfattning om kroppens inre och sedan jämföra resultatetmed tre- och fyra-åringar och även ett tidigare resultat jag fått på tvååringar. Sju fyraåringar och tio treåringar har blivit jämförda med sju tvååringars resultat. Jag har använt samma metoder i de båda arbeten alltså semi-kvalitativa intervjuer. Det är strukturerade intervjuer med utrymme för följdfrågor och utsvävningar. Mina frågeställningar i den här rapporten är: Har barnen någon uppfattning om kroppens inre. Har barnen någon uppfattning om organ och organsystem? Finns det några skillnader åldersmässigt? Deras uppfattningar har jag kategoriserat i fyra kategorier och jag har kunnat se åldersrelaterade skillnader i deras uppfattningar. Det som skiljt mest har varit den språkliga förmågan och det abstrakta tänkandet. Fyraåringarna har kunnat visa på uppfattningar om de flesta organen medan treåringarna visat stor uppfattning på blod och tvååringarna hade störst uppfattning om hjärnan.

Inom sporten Fitness och Bodybuilding tar många atleter hjälp av en coach med tävlingsdieten. Denna studie ämnade undersöka vilken inverkan kvinnliga fitness-atleter upplever att coachen haft på deras förhållningssätt till mat och deras tankar och känslor om kroppen. Detta undersöktes genom fem semistrukturerade intervjuer som tolkades med hjälp av tematisk analys, och resulterade i fyra huvudteman: Coachens maktposition, Förhållandet till mat, Tankar och känslor om kroppen samt Behovet av coachen efter dieten. Coacherna tillskrevs en auktoritär maktposition där de gavs utrymme att påverka sina atleter. Atleterna påverkades i olika grad; från ett mer hälsosamt förhållande till mat till ett ökat kontrollbehov och upptagenhet kring mat, samt från ett ökat kroppsnöje till ökat ett kroppsmissnöje. Coacherna kunde inte ses som ensamt ansvariga för hur atleterna påverkades, men deras ansvar bör understrykas då de verkade ha ett inflytande där de kunde antingen förebygga eller förvärra ätstörningsrelaterade symtom. Coacher inom Fitness och Bodybuilding bör därmed beakta det inflytande de har över sina atleter. / Within the sport Fitness and Bodybuilding many athletes seeks help from a coach with the competition-diet. This study aimed to examine the perceived impact from the coach on female fitness athletes' approach to food and their thoughts and feelings about their body. This was examined by five semi-structured interviews that were interpreted by using thematic analysis, and resulted in four main themes: The coach's position of power, Relationship to food, Thoughts and feelings about the body and The need for the coach post-diet. The coaches were ascribed an authoritarian position where they could practice influence over the athletes. The athletes were affected differently; from a more healthy relationship to food, to an increased need for control of, and preoccupation about, food, as well as from a growing body satisfaction to increased body dissatisfaction. The coaches were not the only factor accountable for how the athletes were affected, but the their responsibility should be emphasized as the they seemed to be in a position where they could either prevent or worsen eating disorder-related symptoms. Thus, coaches within Fitness and Bodybuilding should consider the influence they have on their athletes.

Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrämmer. Därför måste jag närma mig den. I mitt examensarbete närmar jag mig kroppen från två håll; genom ett konstnärligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet närmar jag mig genom det textila kroppen. I uppsatsen utforskas människans förhållande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv. Ett förhållande som är komplext, ambivalent och många gånger paradoxalt. I vårt förhållande till kroppen uppstår intressanta möten mellan det primitiva och det civiliserade, natur och kultur, avsikt och slump, kaos och tillrättalagd yta.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person. De tre karaktärstyper som förekommer i killarnas omgivning är: innekillen, machokillen och nörden. Killarnas beteende kommer beskrivas utifrån hur de framträder i sin omgivning utifrån Erving Goffmans teorier, samt hur de förhåller sig till de genusdiskurser i deras vardag som formar deras utveckling i deras maskulinitetsprocess.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats. I resultatet framkom tre huvudrubriker, upplevelser av kroppsligt, socialt och psykiskt välbefinnande. Det kroppsliga välbefinnandet beskriver framförallt protesens funktionella användning samt fysiska besvär. Socialt välbefinnande påverkas av omgivningens bemötande. Vid sociala interaktioner förändras identiteten. Det psykiska välbefinnandet förklarar den nya självbilden av den förändrade kroppen. De känslor och tankar som uppstår vid protesanvändning ser olika ut för olika individer. Globalt sett finns forskning som beskriver upplevelser av att bära protes, dock är forskningen i Sverige begränsad. Att ha kunskap kring den upplevda känslan av att bära protes är viktigt att känna till inom vården. För att täcka kunskapsluckan krävs utbildning där upplevelsen av livsstilsförändrande sjukdomar belyses.

Sammanfattning Funktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis. Studien visar att livet idag är annorlunda och att det är i mötet med världen personerna blir påminda om sitt funktionshinder, på grund av hinder och ohanterliga föremål i vardagen. En betydande variation hittades i bekantskapskretsen. Att acceptera och se rullstolen som en förlängning av kroppen är en process som tar tid. Varseblivningen är annorlunda på grund av att perceptionen har ändrats i och med det förvärvade funktionshindret.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. <strong>Slutsats:</strong> Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka förhållandet mellan fyra av den kanadensiske regissören David Cronenbergs filmer och den gotiska traditionen. De filmer jag valt att behandla är Shivers (1974), Rabid (1976), The Brood (1979) och Dead Ringers (1988). Den gotiska traditionen utmärks bland annat av en fokusering på kroppsligt baserad skräck. Skräck med utgångspunkt i kroppen återfinns även i Cronenbergs filmer. Vid en närmare studie av dessa filmer har jag dock funnit att de även innehåller element av det som feministiskt inriktade forskare kallat familjegotik – gotiska representationer av familjen.</p>

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn. Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp