<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn?</p><p>2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år?</p><p>3. Hur många av idrottsförbunden är positivt inställda till  styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år?</p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Den kvantitativa studien genomfördes på ett antal specialidrottsförbund (41 st.), 32 besvarade enkäten, samtliga är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF). Specialidrottsförbunden besvarade en enkät om styrketräning för barn som vi tillsammans med vår handledare konstruerat.</p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Flertalet av de undersökta idrottsförbunden hade inte någon uttalad policy angående styrketräning för barn, men däremot hade de flesta idrottsförbunden rekommendationer. På frågan om respektive idrottsförbund är positivt inställda till styrketräning för barn svarade;   Ja (65 %), Nej (16 %), Till viss del (13 %) samt  Vet ej (6%).<strong><em> </em></strong>Resultaten visar att en majoritet av de svenska idrottsförbunden är positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år. En majoritet av idrottsförbunden rekommenderar att barnen ska använda den egna kroppen som belastning, att belastningen ska vara lätt eller medellätt samt att den ska bedrivas 1-2 pass per vecka. Samtliga undersökta idrottsförbund anser att styrketräningen ska utformas på samma sätt för pojkar respektive flickor i unga åldrar. <strong><em></em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Slutsatsen är att inställningen till styrketräning för barn är på väg att förändras jämfört med hur inställningen såg ut från 1980-talet och framåt i Sverige, då man ansåg att styrketräning inte bör utföras förrän skelettet är färdigväxt. Idag är 65 procent av utvalda idrottsförbund positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år, enligt vår studie. Samtliga undersökta idrottsförbund är enade om att barnen ska utöva styrketräning med lätt belastning (1-2 pass per vecka) och ingen tung belastning med risk för överbelastningsskador.</p>

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet. En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls. Eftersom de kinestetiska elevernas minne aktiveras av kroppsrörelser är de i ständigt behov av att röra på sig. Fungerar det i ett klassrum med andra elever?

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism. Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.

The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone and desire after impossibility and the road ahead. By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat. De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig. Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta. Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner. Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn. Frågeställningar: 1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn? 2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år? 3. Hur många av idrottsförbunden är positivt inställda till  styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år? Metod Den kvantitativa studien genomfördes på ett antal specialidrottsförbund (41 st.), 32 besvarade enkäten, samtliga är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF). Specialidrottsförbunden besvarade en enkät om styrketräning för barn som vi tillsammans med vår handledare konstruerat. Resultat Flertalet av de undersökta idrottsförbunden hade inte någon uttalad policy angående styrketräning för barn, men däremot hade de flesta idrottsförbunden rekommendationer. På frågan om respektive idrottsförbund är positivt inställda till styrketräning för barn svarade;   Ja (65 %), Nej (16 %), Till viss del (13 %) samt  Vet ej (6%). Resultaten visar att en majoritet av de svenska idrottsförbunden är positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år. En majoritet av idrottsförbunden rekommenderar att barnen ska använda den egna kroppen som belastning, att belastningen ska vara lätt eller medellätt samt att den ska bedrivas 1-2 pass per vecka. Samtliga undersökta idrottsförbund anser att styrketräningen ska utformas på samma sätt för pojkar respektive flickor i unga åldrar. Slutsats Slutsatsen är att inställningen till styrketräning för barn är på väg att förändras jämfört med hur inställningen såg ut från 1980-talet och framåt i Sverige, då man ansåg att styrketräning inte bör utföras förrän skelettet är färdigväxt. Idag är 65 procent av utvalda idrottsförbund positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år, enligt vår studie. Samtliga undersökta idrottsförbund är enade om att barnen ska utöva styrketräning med lätt belastning (1-2 pass per vecka) och ingen tung belastning med risk för överbelastningsskador.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats. Uppsatsen ger stöd för att terapiarbete och utbildning kan utvecklas genom medvetna och aktiva förhållningssätt till kroppen.

Samhället och dess maktstruktur utgör navet i den ”sociala kropp” vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande – pulserar likt näring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ”fogliga kroppar” vars levnadsvillkor här sätts och påverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hälsa.

Sammendrag af Ph.d.-afhandlingen.- Hertil hører 5 forskningsartikler. / http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_uu_diva-538-1__fulltext.pdf ; Findes også på Internet (pr.06.04.06). Med litteraturhenvisninger.

Diss. Uppsala : Univ., 2006.