The leading idea of my Master project is based on my private experiences which have become an inspiration for making an artistic project and writing my master thesis.“I want to make my art personal but not private” is my main statement in creating my works. I believe talking about what touches me in my private life can be expressed through my art works and would move and become close to my audience.When I started working with this project I wanted to raise awareness of body death body-decay which is excluded from our daily lives and not quite visible in our contemporary societies until it touches us personally. Through the work I realized that the project is not just about death of the body (my first inspiration) but it is bringing a whole lot of new qualities: time, the passing of time, timeline, aging, transformation, the process of existing (making) and the process of dying. Comparing what is/can be considered as “beauty”- superficiality, external beauty, with what it is/can be “ugly” (ugliness - in the physical context) is a very important aspect of my work. In my work I use my own aesthetics to create definitions of ugly and beauty which is based on my previous inspirations. Since the process of making has become more important than expected, it shifted into this particular state.I have decided to “lock myself” (my torso) in a dead sculpture. I am keeping a particular moment of time and displaying „what” I looked like some time before and „now”. My torso is created by me and I can choose when it is “alive” and when it is “dead”. I treat my project as ongoing study, which will not end with my graduation at Konstfack. In my thesis I will communicate my inspirations and fascinations, process of making, and transformation of the project. As for inspirations and fascinations I will investigate different artistic approaches that I have chosen from the contemporary art. As I am interested in creating art based on craft I will talk about the importance and huge influence of process and transformation.

Syftet med min uppsats är att undersöka förhållandet mellan fyra av den kanadensiske regissören David Cronenbergs filmer och den gotiska traditionen. De filmer jag valt att behandla är Shivers (1974), Rabid (1976), The Brood (1979) och Dead Ringers (1988). Den gotiska traditionen utmärks bland annat av en fokusering på kroppsligt baserad skräck. Skräck med utgångspunkt i kroppen återfinns även i Cronenbergs filmer. Vid en närmare studie av dessa filmer har jag dock funnit att de även innehåller element av det som feministiskt inriktade forskare kallat familjegotik – gotiska representationer av familjen.

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten. Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. Slutsats: Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur det är att vara kvinnlig kampsportare. Jag ville komma åt det upplevda fenomenet hos de kvinnliga kampsportarna exakt som deras medvetande upplevde det i kampsportsögonblicket. För att kunna göra det föll valet på en fenomenologisk metodansats och jag intervjuade fem kvinnor från fyra olika kampsporter. Mitt resultat visar att själva kampsportsmötet är direkt avgörande för hur den kvinnliga kampsportaren påverkas både i och utanför kampsportsarenan. I kampsportsögonblicket utspelar sig ett där och då och en urkraft som tycks ge bränsle åt kampsportsmötet.  Men utan kroppen fanns inget kampsportsmöte och kroppen verkar ha en central roll för den kvinnliga kampsportaren och relationen till sin kropp gör den kvinnliga kampsportaren trygg. Men ibland händer något i kampsportsmötet som gör att mötet med den samma blir en annan och tryggheten omvandlas till trygghet - med förbehåll. Men för det mesta resulterar kampsportsmötet i en stark känsla av att våga tro på sig själv och det även om de kvinnliga kampsportarna är avgjorda av kampsportsmötet. Utifrån Iris Marion Youngs teorin om kroppen, hävdar jag även att de kvinnliga kampsportarna inte bara för en individuell kamp, de för även en samhällskamp för kvinnans rätt till friheten att äga den levda kroppen och inte den konstruerade kroppen.

Motsatserna som gör konstnären ”Ofta framhålls konstnärskap där konstnären dedikerar sitt liv åt en fråga, en praktik eller en fördjupning. Ett konstnärskap likt Sisyfos som rullar samma sten uppför samma berg, om och om igen. Och det har skapat en tanke hos Cecilia av behovet av att definiera och därmed äga sitt eget konstnärskap. För i hennes fall bygger konstnärskapet på hennes bredd. Det är en annan typ av konstnärskap att äga en bredd. Att kunna behärska flera olika hantverk som möts och/eller stöts. Att kunna se att en idé kan komma ut i flera olika former kräver en multitalang, eller ”scanner” ett begrepp från Barbara Sher från boken ”Refuse to Choose”. Bredden av hantverkskunnande är den bas utifrån där hon verkar. Medan de många motsatserna i hennes skapande är det som ger friktion, spänning och utvecklar henne i konstnärskapet. Hon ska undersöka följande motsatser i sitt konstnärskap. Att ta plats – att ge plats. Behovet av stillhet – behovet av stress (deadlines). Att samarbeta – Att arbeta solo Att säga nej – Att säga ja Att ha en klasstillhörighet – Att kunna tillhöra alla (kameleonten).” /Daniela Kullman om Cecilia / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

Tidigare forskning har visat att människor med övervikt kan utsättas för olika situationer i samhället som upplevs som sårande och diskriminerande. Det finns studier som visat att hälso- och sjukvårdspersonal kan ha en negativ attityd mot överviktiga. Anestesisjuksköterskan har en framträdande roll i kontakten, eftersom hen möter patienten som ska opereras i den perioperativa fasen. Syftet med studien var att undersöka överviktiga patienters upplevelser av bemötande från anestesisjuksköterskan i samband med operation. Metoden var kvalitativ med semistrukturererade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i huvudkategorierna ”bemötande” och ”min kropp”. Studien visade att de allra flesta informanter upplevde bemötandet som mycket bra. Det har inte funnits något missnöje över bemötandet på grund av övervikt. Bemötande som inte varit bra, beror inte på övervikten utan kunde ha drabbat en normalviktig patient. I kontakter med primärvården upplevde informanter att de inte blev trodda och att sjukvården inte förstod överviktens komplexitet.

Världshälsoorganisationen klassar numera övervikt och fetma som en global epidemi. Enligt statistik påvisas det att 70,2 % av den vuxna befolkningen i USA idag är överviktiga eller lever med fetma. I Sverige utfördes det ungefär 5400 fetmaoperationer under året 2017. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur livskvalitet kan upplevas av människor i samband med fetmakirurgi. Syftet med detta examensarbete är att utforska och skapa större förståelse för patientens upplevelse av livskvalitet i samband med fetmakirurgi. Examensarbetet grundar sig i en litteraturöversikt som utgår ifrån Fribergs analysprocess. I litteraturöversikten granskas tio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysen genererade slutligen två huvudteman – kroppsligt och mentalt. Resultatet berör deltagarnas upplevelser utifrån olika aspekter av tillvaron. Deltagarna berättar om fysiska hälsovinster som följer efter fetmakirurgi, hur deras livsstil och aktivitetsnivå har förändrats samt hur det kroppsliga välbefinnandet har berörts i samband med fetmakirurgi. Ur en kroppslig aspekt gynnades många deltagare av att genomgå fetmakirurgi då livskvaliteten, hos de flesta deltagarna, upplevdes som förbättrad. Samtidigt berör även resultatet deltagarnas beskrivna upplevelser av självkänsla, kroppsuppfattning och försoning i förhållande till fetmakirurgi. Upplevelserna av de mentala aspekterna, i samband med fetmakirurgi, varierade bland deltagarna. Vissa deltagare beskrev en lycka eller belåtenhet efter operationen. Samtidigt som andra deltagare kunde beskriva en besvikelse, då viktnedgången blottade andra svårigheter som övervikten tidigare maskerat. I diskussionen konstateras en korrelation mellan hållbar utveckling och fetmakirurgi, då operationen gynnar alla tre dimensioner som ingår i hållbar utveckling. Vidare i diskussionen belystes aspekter som manligt och kvinnligt i relation till fetmakirurgi, då författarna fann en dominans av kvinnor i analysprocessen. Dessutom berördes den mentala delen i samband med fetmakirurgi, då den bör premieras i högre grad än vad den i nuläget görs.

Abstract This report aims, through interviews, observations and literature review to examine what some of the youngest children know about the heart, blood and bloodstream. The sample size was twenty children, half of them are at the age of three and the other half is at the age of six. The interviews showed that children at the age of six had better knowledge than children at the age of three, but one child knew that we have the blood corpuscle in the body. He was also the only one who mentioned the blood corpuscle of all children who participated in the research. Children at the age of three could not see the functional relationship between the blood and heart. One child who was six years told that the air we breathe goes directly in the heart from where the blood is circulating to the rest of the body, together with the food. Keywords: heart, blood, bloodstream, the body / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att genom intervjuer, observationer och litteraturstudie undersöka vad några av de yngsta barnen vet om hjärtat, blodet och blodomloppet. Undersökningen gäller tjugo barn, hälften av dem är i treårsålder och den andra hälften är i sexårsåldern. Intervjuerna visade att sexåringar hade i stort sett bättre kunskaper än treåringar men en av treåringar visste att vi har blodkroppar i kroppen. Han var också den enda som nämnde blodkroppar av alla barn som deltog i undersökningen. Treåringar kunde inte se det funktionella sambandet mellan blodet och hjärtat. En av sexåringarna berättade att luften vi andas in hamnar direkt i hjärtat där den blir blod som cirkulerar vidare till resten av kroppen, tillsammans med maten. Nyckelord: hjärta, blod, blodomlopp, kroppen

No description available.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten. Genusteori med ett intersektionellt perspektiv har verkat som teoretiskt redskap för att analysera resultatet. Intervjupersonerna i fråga arbetar inom Kriminalvården med ett av frivårdens behandlingsprogram vars målgrupp är män som blivit dömda för sexualbrott. Resultatet visade sig gå emot mycket av den tidigare forskningen utförd inom ämnesområdet klientrelaterat våld och trygghet. Personalen som intervjuats upplever sig ha ett stort utrymme och känner trygghet i sin roll som yrkesutövande programledare. Däremot framgår att programledarna besitter en ständig riskmedvetenhet som tar sig uttryck genom anpassningar i vardagen.