Abstract Embodied evolves around the tactility of the present body, in relation to the eternal absence and the perishability of itself end the world that surrounds it. I work with ceramic sculpture, where the body in relation to the material and the world is both my theme and my method. The body is always present and a basic condition to experience and make objects; it is the subject, the objectand the execution in my work. The written part of my examwork is based on my process and studiowork.

Problem kring den egna kroppen och dess utseende är något som historiskt sett varit något typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 åren har män i allt större utsträckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur män uppfattar kroppsuppfattningens påverkar kroppssjälvkänslan. Urvalet var biologiskt födda män. De valda informanterna var i åldern 22-32 år. Intervjuerna genomfördes i informanternas hem samt i ett biblioteks privata grupprum. Metoden för att undersöka detta var en semi-strukturerad intervju, som genomfördes med intervjuguide, samt ett kroppsschema för att mäta aktuell och ideal hos informanterna. Resultatet visar att kroppen är mer än något estetiskt eller praktiskt, utan är även en symbol för manlighet och en del av den egna identiteten. Vad det är som påverkar kroppsuppfattningen tycks vara skönhetsideal och internalisering av dessa samt kommentarer om den egna kroppens utseende. Slutsatsen blev att kroppsuppfattningen kan påverka självkänsla, självförtroende och säkerhet inför den egna identiteten. Om en uppfyller skönhetsidealen, de sociala konstruktionerna, när det kommer till kroppens utseende minskar risken för en negativ kroppsuppfattning. / Problems concerning the body and its appearance are difficulties more common occurring among women historically, even though it is more and more frequent among men since the past 20-30 years. The purpose of this study was to enlighten and problematize how men perceive that body image influences their body-esteem. The sample of the study was biological born men, and those participating were 22-32 years old. The method used was a semi-structured interview, containing an interview guide and a body scale. The body scale was used as a tool to measure actual and ideal body of the participants. The interviews took place at the participant’s homes of in private rooms of one library. The results indicate that the male body is more than its function and esthetics; it is also a symbol of manhood and a significant part of one’s identity. What may impact on one’s body image and body esteem seems to be body ideals, the internalizations of these and others commentary of one’s own body appearance. The conclusion was that body image may influence self-esteem, self-confidence and the security of one’s identity. If one’s body correlates with the body ideals, the social constructions, the risk of a negative body image decreases.

Ett hjärtstopp innebär att hjärtat stannar och cirkulationen upphör, vilket gör att kroppens organ inte längre får det syre som krävs. Ett hjärtstopp innebär att det har uppstått ett elektriskt kaos i hjärtat, vilket i längden kan leda till en asystoli och personen avlider. Hjärt- och lungräddning är det viktigaste räddningsmomentet och ska påbörjas så tidigt som möjligt för att den drabbades överlevnadschanser skall öka. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag och det finns sparsamt med forskning kring hur överlevande erfar livet efter hjärtstoppet. Syftet med studien är att belysa hur livet erfars hos de som överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Den metod som valdes för studien är litteraturöversikt, där både kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats. Resultatet visade att många överlevande drabbades av olika former av kroppsliga och kognitiva begränsningar, till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, sämre läsförståelse och nedsatt minne. Händelsen innebar ett existentiellt ifrågasättande och överlevande kunde uppleva en förlust av mening med livet samt att inte längre se sig själv i ett sammanhang. Den traumatiska händelsen kunde få överlevande att inte känna igen sig själv, upplevelser som förlust av identitet och en strävan efter att få tillbaka det gamla livet. Hjärtstoppet fick överlevande att ändra livsstil och värdesätta livet på nytt. Familjen och vännerna prioriterades och mer tid ägnades åt dem. Studiens resultat tydliggör vikten av ett livsvärldsorienterat förhållningssätt hos sjuksköterskan vid mötet med dessa patienter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vad det är de ska lära sig i ämnet idrott och hälsa. Med denna studie vill jag få en ökad förståelse för elevers uppfattningar kring lärobjeket i ämnet samt kunna bidra med kunskap om lärobjektet gentemot kursmål och styrdokument. Sex elever på en skola i Mellansverige intervjuades. Semistrukturerade intervjuer transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visar att eleverna är väldigt överens om vad ämnet handlar om och de uppfattar att de lär sig många olika saker om kroppen både teoretiskt och praktiskt. Det handlar om hur man ska träna rätt, äta rätt, förebygga skador, livräddning, bollek och olika sporter och dess regler. Variationen avseende innehåll i undervisningen är en viktig faktor för elevernas upplevelse av ämnet idrott och hälsa i skolan. Bristen på ett beskrivet syfte med lektionen utifrån kursmålen är något som eleverna saknar. Den största utmaningen som eleverna framhäver är att lärare måste tydliggöra syftet med lektionen så att eleverna får förståelse för vad de är de ska lära sig. Ämnet idrott och hälsa är enligt eleverna ett viktigt ämne i skolan. Det finns för att det är bra att röra på sig. Ämnet skapar en förhoppning att fånga de elever som inte rör sig på fritiden att våga testa något där kroppen får möjlighet att röra på sig.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som leder till förlamning och slutligen döden. Den kan debutera i förhållandevis unga år men bryter vanligtvis ut efter 50 års ålder. Orsaken till ALS är okänd och det finns idag inget botemedel utan det är symtomen som behandlas. När en person drabbas av ALS påverkas inte bara kroppen utan hela dennes liv. ALS är en sjukdom som leder till ovanliga etiska ställningstaganden. Syftet med arbetet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En analys av självbiografier gjordes för att få insikt i detta. Resultatet visar att personer med ALS upplever att kroppen förändras, de upplever ett lidande, ett välbefinnande och de försöker finna svar på varför de fått sjukdomen samt förbereder sig på att möta döden. När en patient med ALS vårdas är det viktigt att sjuksköterskan kan sätta sig in i dennes livssituation, det är även viktigt att tänka på att den sjuke får tid och rum för att göra sig förstådd och se till att han/hon får de hjälpmedel som behövs för att klara av vardagen så bra som möjligt. Det finns en risk att sjuksköterskan misstolkar den svårt sjuke patienten, vilket kan leda till ett ökat lidande. När personalen inte tar den sjukes symtom, smärta och oro på allvar känner sig patienten förödmjukad. Detta kan undvikas genom att tänka på hur, vad och på vilket sätt information delges patienten. Det är även av stor vikt att personalen ser patienten som en unik individ. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Fotografiet ses av många som ett verktyg för att visa upp verkligheten för vad den är. Inom modefotografin är bilden istället noga utvald och förbestämd för att skapa åtrå och ett begär hos betraktaren. Vad som är intressant är vilken målgrupp bilderna riktar sig åt och på vilket sätt budskapet berättas. Syftet i min uppsats var att undersöka vilka visuella grepp inom modefotografin som skapar maktpositioner och hur dessa används i tidskriften Bon Magazine. Genom en kvalitativ forskningsmetod undersökte jag tre bilder från olika nummer av tidskriften Bon. Dessa bilder analyserades sedan utifrån en semiotisk bildanalys och de visuella greppen. Resultatet visade på att blicken var det grepp som hade störst inverkan på bilden, men att det krävs en kombination av flera visuella grepp för att skapa en tydlig maktposition i en bild. Även kroppens relation till kläder och mode var något som betydde mycket för läsningen av bilden, både genom den klädda och den avklädda kroppen. Till denna studie hör även ett gestaltande arbete där jag skapade en egen serie modefotografer. I dessa bilder undersökte jag de visuella greppen och hur de skapade maktpositioner. Detta skedde genom en experimentell och lekfull process där jag fick reda på hur olika kombinationer av greppen fick olika betydelsen för betraktaren.

<p>Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.</p><p>De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.</p><p>Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.</p><p>Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner.</p><p>Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.</p>

<p>Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.</p><p>En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls. Eftersom de kinestetiska elevernas minne aktiveras av kroppsrörelser är de i ständigt behov av att röra på sig. Fungerar det i ett klassrum med andra elever?</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.</p><p>Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.</p>

<p>The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: <em>Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone</em> and <em>desire after impossibility and the road ahead.</em> By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. </p><p> </p>