Objective: The purpose of this study was to investigate the relationship between the individual frequency of use of both supplements and social media and how it can be linked to a poor body image. Method: A semi-structured questionnaire study of quantitative approach was created to investigate the respondent’s supplements habits, social media habits and their self-estimated body image. These questionnaires were then uploaded to a group on Facebook. This Facebook group exists to discuss training and diet. After completing the questionnaire the study had 54 respondents of which 51 had completed the entire survey and data could be fed into SPSS where the analysis of the results could be made. Results: The results of this study show that individuals who have a better body image use supplements and social media more. It also shows that individuals who use social media and supplements exercise more frequently. Conclusion: The results of this study deviates from previous research done in both areas. This may be because there is an absence of target group in the study, or that the study contains too few respondents. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan individers användningsfrekvens av både kosttillskott och sociala medier och hur det kan vara kopplat till kroppsuppfattning Metod: En semistrukturerad enkätstudie av kvantitativ ansats skapades för att undersöka respondenternas kosttillskottsvanor, sociala media vanor och deras självuppskattade kroppsuppfattning. Denna enkät delades ut i en grupp på Facebook skapad för att diskutera träning och kost. Efter genomförd enkätundersökning hade studien 54 respondenter varav 51 hade fullföljt hela enkäten och data kunde matas in SPSS där analyser av enkätresultaten gjordes. Resultat: Studiens resultat visar på att individer som i större utsträckning använder kosttillskott och laddar upp bilder på sociala medier tränar mer. Samt har en bättre kroppsuppfattning än de som inte brukar kosttillskott och lägger upp bilder på sociala medier. Slutsats: Resultatet i denna studie skiljer sig från tidigare gjord forskning inom båda områden. Detta kan bero på att det finns en avsaknad av målgrupp och/eller för få respondenter i studien.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vid omfattande tumörväxt utförs mastektomi. Hela bröstet inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort. Att få beskedet om att bröstet skall tas bort är en chock och upplevs av många som en livskris. Brösten är en central del i både det fysiska och det psykiska jaget hos de flesta kvinnor. Syfte: Att beskriva upplevelse hos kvinnor i fertil ålder som har genomgått mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Inverkan på kroppsuppfattning, förändringar i sexuella livet, inverkan på psykiska tillstånd, behov av stöd för att bidra till bra livskvalitet och positiva upplevelser efter cancerbehandlingar. Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde negativa förändringar i sin kroppsuppfattning som påverkade flera aspekter i livet såsom sexualitet, partnerskap, föräldraskap och relationer i arbetslivet. Kliniska implikationer: Sjuksköterskans lyhördhet till kvinnor och förståelse av deras kroppsliga och psykosociala förändringar är förutsättningarna för att lindra kvinnornas lidande och främja välbefinnande trots bröstcancersjukdomen och mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. At extensive tumor growth a mastectomy is performed. The entire breast including all the lymph node tissue in in the armpit is removed. Getting the news that the breast has to be removed is a shock and is perceived by many as a life crisis. The breasts are a central part of both the physical and the mental self of most women. Aim: To describe women of reproductive age experience of having undergone mastectomy. Methods: A qualitative literature study based on eleven articles with qualitative approach was made. Results: The result shows five themes: Influence of body image, changes in sexual life, influence on mental conditions, the need for assistance to obtain a good quality of life and positive experiences after cancer treatments. Women who underwent mastectomy experienced negative changes in their body image that affected many aspects of life such as sexuality, partnership, parenthood and relationships in their professional life. Clinical implications: The nurse's responsiveness to women and understanding of their physical and psychosocial changes are prerequisites to alleviate women's suffering and promote well-being in spite of breast disease and mastectomy.

Studien syftar till att belysa gastric by-pass opererade personers upplevelser före och efter operationen. Studien är utformad efter en fenomenologisk ansats och fokus ligger mot fenomenet som är upplevelserna av en gastric by-pass. De medverkande avgränsades till kvinnor och ett inklusionskriterium för att medverka i studien var att de hade genomgått en gastric bypass operation. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi har eftersträvat att få våra intervjuer till ett samtal, där vi som intervjuar är aktiva lyssnare. Bearbetningen av materialet fokuserade på de teman vi fann; Socialt isolerad och rädslan för varaktiga relationer, förväntningar och en svårighet att se skillnad, smärta och värk- operationen som en sista utväg, vården och komplikationer, jag ångrar mig inte och jag är lyckligare idag, den sociala omgivningen samt kroppslig förändring. Studiens resultat visar att det finns upplevelser av en gastric by-pass operation som har inverkan på den psykosociala hälsan. Med stöd av resultatet kan vi dra slutsatsen om att en gastric by-pass operation bidrar till att kvinnorna anser att dem lever ett lyckligare liv. Kvinnorna lever ett lyckligare liv bland annat eftersom dem har en känsla av att passa in i samhället, men operationen kan bidra till en del fysiska komplikationer, som kvinnorna redogör för. / The study aims to highlight the gastric bypass surgery people's experiences before and after surgery. The study is designed with a phenomenological approach and our focus is on our phenomenon, the experience of a gastric by-pass. The participants were limited to women and an inclusion criterion to participate in the study was that they had undergone a gastric by-pass operation. Data collection was done using qualitative interviews. We have strived to make our interviews to a conversation where we are active listeners. The processing of the material focused on the themes we found; Socially isolated and the fear of relationships, expectations and an inability to see the difference, pain and surgery as a last resort, treatment and complications, I don’t regret it and I'm happier today, the social environment and physical change of body. We have found that there are experiences of a gastric by-pass surgery that have impact on the psychosocial health. With the support of the results we can conclude that gastric by-pass surgery helps participants live a happier life with a feeling of fitting into the society, but that the surgery may contribute to complications that woman in the study are telling us about.

Problem kring den egna kroppen och dess utseende är något som historiskt sett varit något typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 åren har män i allt större utsträckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur män uppfattar kroppsuppfattningens påverkar kroppssjälvkänslan. Urvalet var biologiskt födda män. De valda informanterna var i åldern 22-32 år. Intervjuerna genomfördes i informanternas hem samt i ett biblioteks privata grupprum. Metoden för att undersöka detta var en semi-strukturerad intervju, som genomfördes med intervjuguide, samt ett kroppsschema för att mäta aktuell och ideal hos informanterna. Resultatet visar att kroppen är mer än något estetiskt eller praktiskt, utan är även en symbol för manlighet och en del av den egna identiteten. Vad det är som påverkar kroppsuppfattningen tycks vara skönhetsideal och internalisering av dessa samt kommentarer om den egna kroppens utseende. Slutsatsen blev att kroppsuppfattningen kan påverka självkänsla, självförtroende och säkerhet inför den egna identiteten. Om en uppfyller skönhetsidealen, de sociala konstruktionerna, när det kommer till kroppens utseende minskar risken för en negativ kroppsuppfattning. / Problems concerning the body and its appearance are difficulties more common occurring among women historically, even though it is more and more frequent among men since the past 20-30 years. The purpose of this study was to enlighten and problematize how men perceive that body image influences their body-esteem. The sample of the study was biological born men, and those participating were 22-32 years old. The method used was a semi-structured interview, containing an interview guide and a body scale. The body scale was used as a tool to measure actual and ideal body of the participants. The interviews took place at the participant’s homes of in private rooms of one library. The results indicate that the male body is more than its function and esthetics; it is also a symbol of manhood and a significant part of one’s identity. What may impact on one’s body image and body esteem seems to be body ideals, the internalizations of these and others commentary of one’s own body appearance. The conclusion was that body image may influence self-esteem, self-confidence and the security of one’s identity. If one’s body correlates with the body ideals, the social constructions, the risk of a negative body image decreases.

This study intends to gain understanding of how mothers in the two first years postpartum feel about and relate themselves to the ideal of thinness. The empirical material is based on new mothers’ perceptions and experiences. The data is collected through a qualitative method based on interviews.   The study is interpreted by a social constructive perspective and the theoretical framework has been objectification theory and Connell’s theory of gender. Some of the theoretical concepts we have used to understand the mothers’ experiences are “norms”, “normative femininity” and “social stigma”. We also have used the thematic concept “the social body”, which is an understanding of the body as a carrier of social meaning   The results of the study show that new mothers have a problematic relation to their own bodies. This problematic approach to the body arises from the constant presence of the ideal of thinness and comments from the surroundings, as the norms of interpersonal relationships are modified during pregnancy and the postpartum period. The bodies of the new mothers become objectified by the comments from the surroundings and their bodies are therefore under social control.   The ideal of thinness has a big impact on the new mothers’ body perception. We have therefore identified four strategies that the mothers use to manage the ideal: 1. With the help of clothes the new mothers precede the social pressure that the ideal of thinness generates by concealing their bodies that they experience does not comply with the ideal; 2. The new mothers adapt their bodies to the ideal by physical exercise; 3. The new mothers adapt their bodies to the ideal by diet; 4. The new mothers use cognitive strategies to feel more at ease with their postpartum bodies, by thinking kind thoughts about themselves and their own bodies.

I Sverige har frekvensen av fetma fördubblats sedan 1980-talet och fortsätter att öka. Individer med fetma tenderar att ha en negativ kroppsuppfattning i större utsträckning än normalviktiga personer. Patienters kroppsuppfattning efter fetmaoperation är komplex och är ett mindre utforskat område som behövs belysas. Syftet var att belysa vuxna patienters kroppsuppfattning efter en fetmaoperation. En allmän litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. I resultatet framkom tre teman och fem kategorier. Följande teman var; Kroppsuppfattning relaterat till viktförlust, kroppsuppfattning relaterat till överflödig hud samt kroppsuppfattning relaterat till omgivningen. Kategorierna var; Den egna kroppen uppfattades positivt, den egna kroppen uppfattades negativt, överflödig hud uppfattades positivt och negativt, överflödig hud orsakade skamkänslor samt positiv och negativ verbal respons från omgivningen. Resultatet visar att fetmaoperationens påverkan på patienters kroppsuppfattning är individuell. Det behövs vidare forskning för att avgöra de bakomliggande orsakerna till att vissa patienter får en positiv kroppsuppfattning medan andra präglas av en negativ kroppsuppfattning postoperativt. Fortsatt forskning kan underlätta sjuksköterskor identifiering av patienters individuella behov i avsikt att utföra hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder. / The incidence of obesity has doubled in Sweden since 1980 and is still increasing. Individuals with obesity tends to have more of a negative body image than individuals with normal weight status. The body image of patients that have undergone bariatric surgery is complex and has not sufficiently been researched, therefore clarification is needed. The aim was to illustrate an adult patient’s body image after a bariatric surgery. A litterature study was conducted and ten scientific articles were used as a basis for the results. Three themes and five categories emerged. The themes were; Body image related to weight loss, Body image related to excessive skin and Body image related to ones surrounding. The categories were; The own body was percieved positively, The own body was percieved negatively, Excessive skin was percieved positively and negatively, Excessive skin caused feelings of shame and Positive and Negative verbal response from ones surrounding. The result shows that bariatric surgery’s impact on the patient’s body image is individual. Further scientific research is needed to determine the underlying causes to why some patients’ acquires a positive body image and to why other patients’ acquires a negative body image. Further research can help nurses to identify the patients’ individual needs in order to implement health promoting nursing interventions.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor i Sverige. Ett behandlingsalternativ för bröstcancer är mastektomi vilket innebär borttagning av delar av eller hela bröstet. Behandlingen kan medföra fysiska, psykiska och psykosociala förändringar i kvinnors liv. Författarna hoppas att litteraturöversikten kommer att bidra till ökad förståelse och kunskap om kvinnors upplevelser av kroppen efter mastektomi hos allmänsjuksköterskor.  Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelser av kroppen efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa studier. Studiernas resultat granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Likheter och skillnader från de inkluderade studierna urskildes och kategoriserats i huvudteman och underteman. Författarna använde Katie Erikssons hälsokors som teoretisk utgångspunkt.  Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman: En förändrad kropp; Upplevelse av kroppen efter mastektomi; Förändring av kvinnlighet och identitet; Strävan efter normalitet i samband med kroppsförändring; Upplevelse av kroppsförändringens inverkan på sociala relationer.  Diskussion: Författarna diskuterade om kvinnors upplevelser av kroppen efter mastektomi och hur kroppsförändringen påverkar kvinnors självbild och relation till omgivningen. Katie Erikssons hälsokors användes för att diskutera kvinnors hälsoposition. Författarna har även använt andra studier och egna reflektioner i resultatdiskussionen. / Background: Breast cancer is one of the most common forms of cancers in women in Sweden. A treatment option for breast cancer is mastectomy, which means removal of parts or the entire breast. The treatment can lead to physical, mental and psychosocial changes in women's lives. The authors hope that the literature review will contribute to greater understanding and knowledge of women´s experiences of the body after mastectomy in general nurses. Aim: The purpose of the study was to illuminate women’s experiences of the body after mastectomy in breast cancer.   Method: A literature review based on ten qualitative articles that were relevant to the purpose. The results of the articles were reviewed and analyzed according to Friberg’s method. Similarities and differences from the included studies were distinguished and categorized into main themes and sub-themes. The authors used Katie Eriksson´s health cross as a theoretical starting point. Results: The results are presented in five main themes: A changed body; Experience of the body after mastectomy; Change in femininity and identity, Striving for normality in connection with body change; Experience of the impact of body change on social relations.  Discussion: The authors discussed the women´s experiences of the body after mastectomy and how body change affects women´s self-image and relationship to the environment. Katie Eriksson´s health cross was used to discuss women’s health position. The authors have also used other studies and their own reflections in the results discussion.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i världen. Den främsta behandlingsformen sker genom kirurgi så kallad mastektomi, vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Kvinnors bröst symboliserar kvinnlighet och de flesta kvinnor som genomgått en mastektomi påverkas på olika sätt av fysiska, psykiska och sociala förändringar. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Data samlades in genom sökningar av vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Utifrån sammanställning av artiklarnas resultat framkom det fem underkategorier. Utifrån dessa skapades sedan en huvudkategori, Inte bara förlust av ett bröst. Det framgick att kvinnor upplevde en förändring av sin kroppsbild och sin kvinnlighet samt en känsla av att inte känna sig normal. Kvinnorna beskrev även en saknad av tillräcklig information i samband med att ha genomgått en mastektomi. Slutsats: Studien redogör att kvinnor som genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer upplever påfrestningar på grund av kroppsliga förändringar. Med bra information och stöd från familj och vänner underlättar det för kvinnorna att hantera sin förändrade livssituation efter det kirurgiska ingreppet. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan förmedla sjukvården värdefull kunskap och förståelse om kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi och hur de ser sig själva efter att ha opererat bort ett bröst i samband med bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. The main form of treatment is done through surgery called a mastectomy, which means that the entire breast surgically removed. Another common surgical procedure is performing a mastectomy where the entire breast is removed. Women's breasts symbolize femininity and most women who have undergone a mastectomy affected in different ways by physical, psychological and social changes. Aim: To highlight women's experience after undergoing a mastectomy due to breast cancer. Method: A general literature study based on twelve scientific articles. Data were collected through searches of scientific articles in the databases CINAHL and MEDLINE. Results: Based on the compilation of articles results revealed five subcategories. Based on these then created a main category, not just the loss of a breast. It appeared that women experienced a change in their body image, their femininity and a sense of not feeling normal. The women described an absence of sufficient information in connection with undergoing a mastectomy. Conclusion: The study explains that women who have undergone a mastectomy due to breast cancer experience stresses due to bodily changes. With good information and support from family and friends its easier for the women to deal with the situation after the surgery. Clinical significance: The study results can provide healthcare information valuable for understanding women's experiences after undergoing a mastectomy and how they see themselves after having surgery to remove a breast associated with breast cancer.

Sociala medier är ständigt närvarande i dagens samhälle och det som händer på sociala medier har en inverkan på unga människor. Bildbaserade sociala medier utgör en stor del av utbudet på internet och bilder på olika typer av ideal sprids snabbt över hela världen. Studien syftar till att undersöka bakgrunden till att unga kvinnor använder sociala medier samt hur de upplever att de påverkas av det. Genom två fokusgrupper har det empiriska materialet samlats in och utgjort grunden för resultatet. Kvalitativ innehållsanalys har sedan använts för att bearbeta materialet. Även tidigare forskning och för ämnet utvalda teoretiska perspektiv som socialkonstruktivistiska perspektivet, användarperspektivet samt social jämförelseteori har använts för att analysera och tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att unga kvinnor använder sociala medier för att visa upp en bra sida av sig själv och sitt liv. Av resultatet framgår även att bilder på ideal har en påverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Påverkan beskrivs som både positiv och negativ och skiljer sig åt mellan olika personer. Det framgår att de unga kvinnorna påverkas mer när de själva känner sig sårbara. / <p>2019-01-15</p>

Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteraturen har analyserats enligt Axelsson (2012). Resultatet redovisas genom fem teman där oro och rädsla för frakturer var ett framträdande tema, likaså att människor med benskörhet upplever en förändring i det dagliga livet. Även en nedsatt rörlighet till följd av benskörhet påverkar stora delar av det dagliga livet. Det bidrog bland annat till förändringar i relationer och en ny inställning till sin egen kropp. Diskussionen visar att det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur människor upplever det dagliga livet med benskörhet. Detta för att kunna ge en god omvårdnad, förebygga och lindra lidande samt för att det kan vara svårt att leva med benskörhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning