Bakgrund  Varje år diagnostiseras 2,1 miljoner kvinnor världen över med bröstcancer. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingarna vid bröstcancer, som innebär att hela eller delar av bröstet avlägsnas kirurgiskt. Vanliga psykosociala och kroppsliga reaktioner vid bröstcancerbehandling är fatigue, ångest och depression, lymfödem, neuropatisk smärta och påverkad sexualitet. Sjuksköterskans primära uppgift vid omvårdnad innan mastektomi är att informera kvinnan och stötta henne i valet av mastektomi. Efter genomförd mastektomi är fokus på att hjälpa kvinnan få tillbaka kontrollen över sitt liv.  Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter mastektomi.  Metod Metod för denna studie var litteraturöversikt. I litteraturöversikten har 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderats, av både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats enligt integrerad analys.   Resultat Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Dessa kategorier var följande; Hantering av den förändrade kroppen: Reaktioner på den förändrade kroppen och Vägen till en ny kroppsidentitet. Betydelsen av sociala relationer: Familjens roll, Betydelsen av partnerskap och intimitet och Förändrad sexualitet. Betydelsen av yttre faktorer: Betydelsen av tiden efter mastektomi och Betydelsen av typen av genomförd mastektomi.   Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att kvinnors kroppsbild och sexuell hälsa var två beroende variabler som hade möjlighet att påverka varandra både positivt och negativt. Den förändrade kroppen efter mastektomin påverkade kvinnornas känsla av kvinnlighet och deras kvinnliga identitet. Att se sig själv och vara naken gjorde kvinnorna obekväma, både i ensamhet och i sällskap med deras partner. Kvinnors kroppsbild blev mycket påverkade av omgivningens åsikter vilket bidrog till att kvinnorna försökte kompensera för det förlorade bröstet genom att exempelvis förändra sin klädstil. Svårigheterna att acceptera och se sin nya kropp ledde till att kvinnors sexuella och intima stunder med deras partner minskade och den minskade närheten ledde i sin tur till att kroppsbilden förvärrades ytterligare.

SAMMANFATTNING Bakgrund Bröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap. Syfte Studiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet. Forskningsetiska överväganden har gjorts. Resultat En bröstcancerdiagnos innebar ofta förändringar till det sämre vad gäller den drabbades upplevelse av kvinnlighet och sexualitet. De drabbade kvinnorna kände saknad och sorg över sitt förlorade bröst och de kände sig bekymrade över sin kropp som de ofta upplevde hade förändrats till det sämre. Den sexuella funktionen till följd av cancerbehandlingen som sådan uppgavs också vara försämrad vilket bidrog till ett försämrat sexliv. Slutsats Efter en bröstcancerrelaterad mastektomi drabbas kvinnor ofta av en försämrad kroppsuppfattning och sexualitet jämfört med före ingreppet. En eventuell partners åsikter har betydelse för kvinnans välbefinnande och förnöjsamhet relaterad till kroppsuppfattning och sexualitet. En förändrad kroppsuppfattning till följd av en mastektomi är den vanligaste orsaken till sexuell dysfunktion. Det är viktigt att vårdpersonal ser till individen, eftersom det är hon som kommer att få leva med konsekvenserna av en mastektomi.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen som drabbar kvinnor. En vanlig behandlingsmetod är en mastektomi, där kvinnors bröst operarars bort. Efter en mastektomi erbjuds kvinnor en bröstrekonstruktion, där kirurgerna rekonstruerar det förlorade bröstet. Framsteg har gjorts inom behandlingen av bröstcancer som resulterar i att fler överlever sin bröstcancerdiagnos, därmed är det fler kvinnor som lever med bröstförlusten som en konsekvens av en mastektomi. Brösten är en del av kvinnors kroppsuppfattning där förlusten av ett bröst kan skapa en förändrad kroppsuppfattning. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av förändrad kroppsuppfattning efter en mastektomi och bröstrekonstruktion. Metod Allmän litteraturöversikt. Databassökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. En kvalitetsgranskning utfördes av artiklarna, sammanlagt inkluderades 15 stycken vetenskapliga artiklar som redovisas i en matris. Resultat Två huvudrubriker presenteras; upplevelser av förändrad kroppsuppfattning efter en mastektomi och upplevelser av förändrad kroppsuppfattning efter en bröstrekonstruktion. Under huvudrubrikerna presenteras följande underrubriker; Förlust av sig själv som person; Påverkan på sexualitet och femininitet; Svårigheter med operationsområdet; Återuppbyggnad av sig själv som person; Återgå till det normala; Missnöje med det rekonstruerade bröstet. Slutsats Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsuppfattning efter en mastektomi, då bröstförlusten skapade ett missnöje över sina egna kroppar. Kvinnorna upplevde svårigheter med ärren men även en stolthet över dem. Bröstförlusten påverkade kvinnornas femininitet och sexualitet negativt. En bröstrekonstruktion bidrog till en förbättrad kroppsuppfattning, där det rekonstruerade bröstet bidrog positivt till kvinnornas femininitet och helhetskänsla. Däremot upplevde kvinnorna även ett missnöje över det rekonstruerade bröstet.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion Att som ung kvinna växa upp i dagens samhälle ställer stora krav på förmågan att hantera samhällets ideal. Då det visat sig att unga kvinnor är de främsta användarna av sociala medier är det av intresse att undersöka om det finns en negativ påverkan av media hos denna målgrupp. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt, där tio vetenskapliga artiklar sökts upp via sökmotorena PubMed ochPsycINFO för att sedan analyseras, värderas och kategoriseras. Resultat Resultatet av litteraturöversikten har visat ett samband mellan exponering av media och psykisk ohälsa, negativ kroppsuppfattning och tendenser till ätstörningar. En stark självkänsla visade sig vara viktigt för att stå emot de ideal media förmedlade. Frekvensen av användandet av sociala medier och exponering för magasin visade ett tydligt samband till att påverkas negativt av media Diskussion Utifrån syftet med litteraturöversikten kunde man se ett samband mellan media och psykisk ohälsa, negativ kroppsuppfattning och tendenser att utveckla en ätstörning. Genom att stärka unga kvinnors självkänsla borde det även förebygga risken att påverkas negativt av media.

Mastektomi är en vanlig behandlingsform vid bröstcancer vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Upplevelsen av en mastektomi är individuell och framkallar olika känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur kroppsuppfattningen kan påverkas hos kvinnan efter en mastektomi. Syftet med studien var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord användes i databassökningen utifrån syftet. Studiens resultat bestod av 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I studien framkom två teman och sex kategorier vilka var Förlust i relation till kroppsuppfattning: Att förlora ett bröst, Att förlora sin femininitet och identitet samt Tacksamhet över förlusten och Kvinnans förhållningssätt efter mastektomin: Kvinnans begränsningar i vardagen, Att distansera sig och Att sträva efter en förbättrad kroppsuppfattning. Resultatet visade att det var vanligt med en negativ kroppsuppfattning efter mastektomin. Det fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin förändrade deras kroppsuppfattning. Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi för att kunna identifiera och vårda dessa kvinnor. Vidare forskning behövs angående vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för en kvinna med negativ kroppsuppfattning.

Världshälsoorganisationen klassar numera övervikt och fetma som en global epidemi. Enligt statistik påvisas det att 70,2 % av den vuxna befolkningen i USA idag är överviktiga eller lever med fetma. I Sverige utfördes det ungefär 5400 fetmaoperationer under året 2017. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur livskvalitet kan upplevas av människor i samband med fetmakirurgi. Syftet med detta examensarbete är att utforska och skapa större förståelse för patientens upplevelse av livskvalitet i samband med fetmakirurgi. Examensarbetet grundar sig i en litteraturöversikt som utgår ifrån Fribergs analysprocess. I litteraturöversikten granskas tio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysen genererade slutligen två huvudteman – kroppsligt och mentalt. Resultatet berör deltagarnas upplevelser utifrån olika aspekter av tillvaron. Deltagarna berättar om fysiska hälsovinster som följer efter fetmakirurgi, hur deras livsstil och aktivitetsnivå har förändrats samt hur det kroppsliga välbefinnandet har berörts i samband med fetmakirurgi. Ur en kroppslig aspekt gynnades många deltagare av att genomgå fetmakirurgi då livskvaliteten, hos de flesta deltagarna, upplevdes som förbättrad. Samtidigt berör även resultatet deltagarnas beskrivna upplevelser av självkänsla, kroppsuppfattning och försoning i förhållande till fetmakirurgi. Upplevelserna av de mentala aspekterna, i samband med fetmakirurgi, varierade bland deltagarna. Vissa deltagare beskrev en lycka eller belåtenhet efter operationen. Samtidigt som andra deltagare kunde beskriva en besvikelse, då viktnedgången blottade andra svårigheter som övervikten tidigare maskerat. I diskussionen konstateras en korrelation mellan hållbar utveckling och fetmakirurgi, då operationen gynnar alla tre dimensioner som ingår i hållbar utveckling. Vidare i diskussionen belystes aspekter som manligt och kvinnligt i relation till fetmakirurgi, då författarna fann en dominans av kvinnor i analysprocessen. Dessutom berördes den mentala delen i samband med fetmakirurgi, då den bör premieras i högre grad än vad den i nuläget görs.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnan, varje år drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden vid bröstcancer idag är kirurgi. Kvinnans kroppsuppfattning förändras efter behandlingen eftersom det finns både ett ärr kvar i själen och på kroppen som alltid påminner om diagnosen bröstcancer.De kvinnor som genomgår en mastektomi har en möjlighet till en plastikkirurgisk bröstrekonstruktion. Tidigare forskning visar att en bröstrekonstruktion kan hjälpa dessa kvinnor att få ett ökad självförtroende och välbefinnande. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma patientens behov efter en bröstrekonstruktion och har en viktig roll genom att stödja, informera och öka deras livskvalitet vid återhämtningsprocessen efter operation. Det är därför viktigt att se hur dessa kvinnor upplever tiden efter en bröstrekonstruktion för att kunna se vad kvinnorna är missnöjda med för att på så sätt förbättra deras upplevelser. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en bröstrekonstruktion efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Academic Search Premier och PsycInfo. Nio kvalitativa artiklar valdes för att beskriva kvinnors upplevelser efter en bröstrekonstruktion. I analysen av artiklarna har Granskär & Höglund-Nielsens (2008) modell för innehållsanalys använts som bas för detta arbete. Resultatet presenteras i form av fyra teman: Livet får en bättre kvalité, Hur det ser ut spelar roll, Stöd från familj och vänner är viktigt, Informationen påverkade hur det gick. I resultatet framkom det att de flesta kvinnorna var nöjda med bröstrekonstruktionen och det kosmetiska resultatet. Detta bidrog till att kvinnorna fick bättre livskvalitet och därmed bättre kroppsuppfattning. En stor anledning till missnöje var brist på information. För att kvinnorna skall kunna ta ett bra och rätt beslut är det viktigt att kvinnorna har fått all information som behövs inför en operation. Det är viktigt att veta vad ingreppet kommer att innebära och dess konsekvenser eftersom det kan påverka kvinnans förväntningar av bröstrekonstruktionen. Vad än dessa kvinnor väljer att göra är det vårt jobb som sjuksköterskor att stödja deras beslut och se till att de är välinformerade om operationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Forskningen visar att flickor är en grupp elever som upplever en stor oro inför idrottslektionerna i skolan. De erfarar ett dilemma kring sitt eget kroppsidentitetsskapande och hur det krockar med idrottsdiskursen som finns. Syftet med litteraturstudien är att analysera och systematisera tidigare vetenskaplig litteratur kring flickors erfarenheter och upplevelser av sina kroppar i samband med idrottsundervisningen. Vi har valt att utgå ifrån tre forskningsfrågor i vår studie: 1) Vilka positiva erfarenheter upplever flickor i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa positiva upplevelser? 2) Vilka negativa erfarenheter och problem upplever flickor att det finns i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa negativa upplevelser? 3) Vilka bakomliggande samhällsfaktorer har identifierats som kan förklara flickornas erfarenheter och upplevelser? För att besvara dessa frågor har vi valt ut 20 vetenskapliga artiklar inom området. Dessa har valts ut genom databassökning och manuell sökning. Artiklarna valdes ut efter väl valda inklusions- och exklusionskriterier. I dataanalysen sammanfattades varje vetenskaplig artikel i en artikelmatris (se bilaga, C). Därefter kategoriserades artiklarnas olika huvudfynd utifrån de ställda forskningsfrågorna. Vårt resultat visar att flickor som är fysiskt aktiva på fritiden upplever bättre självförtroende och kroppsuppfattning vilket leder till positiva erfarenheter i idrottsundervisningen. Dock visar resultatet på att de negativa erfarenheterna dominerar flickors upplevelser av sina kroppar i idrottsundervisningen. Huvudfynden som identifierades vara negativa är 1) den socialtkonstruerade idealkroppen och 2) kroppen som en display i relation till omgivningen. Slutligen visar resultatet också att det finns tre samhällsfaktorer som förklarar flickors erfarenheter i idrottsundervisningen. Dessa är: 1) sociala samhället och hur det är konstruerat, 2) media som en arena och 3) den maskulina diskursen. Vår slutsats är att flickor upplever ett dilemma gällande deltagande på idrottsundervisningen. Flickorna upplever att de antingen kan delta och då framstå som maskulina och muskulösa eller anpassa sitt deltagande och framstå som feminina och heterosexuellt önskvärda. Det sistnämnda alternativet är det som flickor oftast strävar efter att uppnå.