Detta är den teoretiska delen av ett alternativt examensarbete, dvs. ett arbete som innehåller både praktiska och teoretiska delar. Metodiken för detta alternativa arbete är ännu inte utarbetad, utan detta är ett pilotprojekt. Syftet är att dokumentera och lyfta fram den konstnärliga processen i arbetet med min och mina tre projektdeltagares självbild och dess påverkan på självbilden. Vad är självbild, självkänsla? Vilken roll spelar kroppsuppfattningen i formandet av självbilden? Hur kan man arbeta med det i skolan? Dagens ungdomar utsätts för ett tryck i medierna när det gäller sitt eget utseende, varför skolan bör ta ett större ansvar att skapa en sund kroppsuppfattning för att nå det verkliga målet: att skapa en god självkänsla hos var och en av våra unga. Den gestaltande delen av arbetet består av bildmaterial såsom stillbilder, morfningar samt ett bildspel. Arbetet i sin helhet finns att ta del av på Institutionen för estetiska ämnen, Umeå Universitet, samt på internet: http://www.estet.umu.se/alt.exarb/Bilder/text_.htm

Studiens syfte var att belysa självbild, kroppsuppfattning och sexualitet hos individer med stomi. Metoden var en litteraturstudie, och litteratursökningarna gjordes i CINAHL och Medline. Elva artiklar utgör studiens resultat. En stomioperation påverkar individers självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Studien visar att självbilden påverkas på så vis att det uppstår en känsla av förlust av den identitet en vuxen individ har skaffat sig i fråga om integritet, kontroll och oberoende, och många individer uttryckte depressiva tankar. För individerna förändras även den sociala situationen; alla berättar inte för personer i sin närhet om stomin och en del känner sig ensamma. Studien visade att individer med stomi hade sämre kroppsuppfattning än patienter utan stomi, många upplevde chock på grund av den kroppsliga förändringen, efter operationen. Vissa hade väldigt svårt att anpassa sig till kroppsförändringen medan andra upplevde att de blivit både friskare och starkare. Förlorad kontroll över ljud, lukt och avföring var ett återkommande problem. Majoriteten ansåg att stomin påverkade sexualiteten. Frågor gällande intimitet och att man inte känner sig sexig och attraktiv kom ofta fram vid intervjuerna. De som upplevde sig ha stöd från familj och vänner hade mindre anpassningsproblem. Mer forskning på området bör göras och informationen bör anpassas till stomiopererade och deras anhöriga för att förbättra möjligheten till ett godare liv.

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen. För många var klättring en stor del av livet, de identifierade sig som klättrare, trots att stereotypen av en klättrare allmänt verkar anses vara en man. Det vältränade kroppsidealet inom klättringen upplevdes som självklart, men det sågs även en gräns för hur muskulös en kvinna kunde vara innan hon framstod som oattraktiv. Det viktigaste är att tjejerna får delta på sina villkor och att de inte alltid behöver jämföras med männen.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.

Bakgrund: Enligt Eriksson är vårdandets mål att skapa förutsättningar för välbefinnande genom att lindra eller förhindra ett lidande. Fekal inkontinens kan innebära ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Syfte: Beskriva livskvalitet hos kvinnor och män med fekal inkontinens. Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes. Databassökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar inkluderades varav sju var kvantitativa och tre var kvalitativa. Textanalys användes som hjälp vid tolkning och analys, vilket innebär att jämföra likheter och skillnader. Resultatet diskuterades i förhållande till Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Tre kategorier hittades. I kategorin fysisk hälsa framkom att planering och hantering av fekal inkontinens var ett genomgripande inslag som påverkade individernas hela livssituation. I kategorin psykisk hälsa framkom genans, skuld- och skamkänslor, osäkerhet, ensamhet, oro, ångest och depression. Känslor av främlingskap inför sina egna kroppar och självbilden förändrades. I kategorin sociala relationer omgivning och miljö framkom att det sociala livet begränsades påtagligt och det sexuella livet var försämrat. Det framkom att personer med fekal inkontinens undvek att söka vård för sina besvär. Slutsats: Fekal inkontinens är ett dolt problem som försämrar livskvalitet. För att sjuksköterskor bättre ska uppmärksamma problemet behövs kunskap och lyhördhet för att kunna identifiera och hjälpa patienterna till en förbättrad livskvalitet. Nyckelord: Fekal inkontinens, anal inkontinens, livskvalitet, kroppsuppfattning

Den psykiska ohälsan bland unga tjejer i Sverige ökar kraftigt. Studier visar på att interaktioner som, för individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien är, utifrån ett interaktionistiskt perspektiv, att undersöka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost. Den föreliggande studien genomfördes med fokusgruppsdiskussioner som metod, där två fokusgrupper med unga tjejer deltog. Diskussionsämnet i dessa fokusgrupper var kost, detta diskussionsämne resulterade automatiskt i samtal kring kroppsuppfattning. Resultatet visade på att beroende på interaktionens värde influerades deltagarna på olika sätt, där de signifikanta andra hade den största inverkan på skapandet av åsikter, beteenden och således kroppsuppfattning. Negativa interaktioner kan således skapa en negativ kroppsuppfattning hos individer, och kan vidare utvecklas till en ökad psykisk ohälsa hos individen. Positiva interaktioner resulterade i en inre tankeprocess hos deltagarna, dock mynnade dessa tankar sällan ut i ett konkret beteende.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där social jämförelse och objektifiering används för att ge ett underlag till att förklara unga kvinnors relation till mediala bilder.  I diskussionen kan det antas att respondenterna har en förförståelse kring idealets utformning. Respondenterna benämner unga kvinnor som en påverkbar grupp där en del blir mer fixerade vid att följa utseendet hos idealet än andra. Hos de unga kvinnorna fanns en betoning på att kritiskt granska det egna utseendet.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat; Mastektomi kunde inverka på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet under lång tid. Kvinnor som genomgått mastektomi uppvisade påverkan på identitet och självkänsla samt i sin återhämtningsprocess. Kvinnor uppvisade även stress och rädsla, distansering och nedsatt sexuell hälsa i relation till omgivningen och framtid. Slutsats; Genom mer forskning kan hälso – och sjukvården ska ges ökade möjligheter att i omvårdnadsprocessen förstå och stödja drabbade kvinnor och deras närstående vid bröstcancersjukdom.

Syftet med examensarbetet är att se vilken kunskap barn i förskolan har av olika lägesbegrepp och vad som kan utvecklas vidare, både med hjälp av ett pedagogiskt material, Topology Workshop 1, och genom kommunikation med barnen då de matematiska lägesbegreppen används i naturliga sammanhang. De lägesbegrepp som undersökningen har fokuserats på är inuti, på, under, bredvid, framför och bakom. Undersökningen har genomförts som ett undervisningsförsök på en förskola med barn i åldrarna 5-6 år. Barnen har deltagit i flera olika lärandesituationer vilka har observerats utifrån ett i förhand utarbetat observationsschema. Resultatet av undersökningen visar att samtliga barn som ingått i undervisningsförsöken med lägesbegrepp har utvecklat en säkrare kropps- och rumsuppfattning. Undersökningen visar även att pedagoger i förskolan behöver arbeta mer medvetet och systematiskt med lägesbegrepp. Därför ser vi nyttan av kompetensutbildning för pedagoger i förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns könsrollsskillnader i kroppsuppfattning och självkänsla utifrån könsrollerna maskulinitet, femininitet ochandrogynitet, om det fanns samband mellan kroppsuppfattning och självkänsla och även omdet fanns skillnad mellan könen gällande de två variablerna hos gymnasieelever (n = 79). Könsroller mättes enligt formuläret Bem Sex-Role Inventory SE – BSRI-SE,kroppsuppfattning i enlighet med skalan Body-Esteem Scale for Adults and Adolescents –BESAA och självkänsla enligt Rosenberg Self-Esteem Scale – RSE. Resultatet visade attmaskulinitet korrelerade positivt med kroppsuppfattning och självkänsla. Vidare fanns ettnegativt samband mellan femininitet och kroppsuppfattning och självkänsla och gällandeandrogynitet fanns ett positivt samband med självkänsla. Det fanns ett signifikant sambandmellan kroppsuppfattning och självkänsla och männen rapporterade både bättrekroppsuppfattning och högre självkänsla än kvinnorna. Resultatet diskuteras i förhållande tilltidigare studier och egna slutsatser gällande samhällets påverkan på oss och vår självbildframförs. Att leva efter sin könsroll behöver inte påverka oss negativt om vi är medvetna omvarför vi beter oss efter dem och om det är vårt eget val.