Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 – 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning. Syfte: Att belysa kvinnans upplevelser av en förändrad syn på sin kropp vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara examensarbetets syfte. Den baserades på 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades, analyserades och diskuterades för att hitta likheter och olikheter. Efteråt sammanställdes resultatet. Resultat: Kvinnor som genomgick bröstcancer fick en förändrad syn på sin kropp med synliga och osynliga förändringar, förändringar som utmanade den kvinnliga identiteten och sexualiteten. Acceptans av den förändrade kroppen skedde successivt då kvinnorna rättade sig efter den nya situationen. Den växande acceptansen blev ett verktyg för att bygga upp en ny vardag. Slutsats: Kvinnor fick en förändrad syn på sin kropp som påverkades deras identitet och sexualitet. Fokus bör läggas på kvinnors individuella omvårdnadsbehov. Det är därför viktigt att sjuksköterskan visar en öppenhet för att kunna kommunicera med bröstcancerdrabbade kvinnor om sin förändrade kropp.

Bakgrund I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fjärde kvinna som har fått diagnosen dör. Den vanligaste behandlingsmetoden är kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bröstet eller att man tar bort hela bröstet, så kallad mastektomi. Om hela bröstet tas bort är det möjligt att kompensera det förlorade bröstet antingen med en löst sittande protes eller med hjälp av kirurgi. En bröstrekonstruktion kan antingen göras med hjälp av implantat, med kroppsegen vävnad eller av en kombination av dessa. Målet med en bröstrekonstruktion är att minimera de psykologiska skadorna som kan uppkomma vid en mastektomi. Syfte Att belysa hur kvinnors kroppsuppfattning påverkas efter genomgången bröstrekonstruktion till följd av mastektomi i samband med bröstcancer. Metod För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Författarna till föreliggande studie sökte efter vetenskapliga artiklar i tre olika databaser och totalt inkluderades 18 artiklar i resultatet. Alla artiklarna granskades kritiskt av båda författarna och diskuterades sedan gemensamt. Forskningsetiska överväganden gjordes och alla artiklarna bedömdes utifrån ett bedömningsunderlag. Resultat En bröstrekonstruktion kan påverka en kvinnas kroppsuppfattning både positivt och negativt. Ett flertal studier kommer fram till att kvinnor som genomgått en rekonstruktion hade bättre kroppsuppfattning efter operationen än kvinnor som genomgått enbart mastektomi. Andra studier har däremot inte funnit några signifikanta skillnader mellan kvinnor som genomgått mastektomi med rekonstruktion, mastektomi utan rekonstruktion eller bröstbevarande kirurgi. De flesta av de inkluderade studierna som undersökte hur sexualiteten påverkades kom fram till att kvinnorna som genomgått en bröstrekonstruktion hade svårare att visa sig naken efter deras operation. En studie kom även fram till att hälften av kvinnorna som deltog i studien hade förändrad libido, det vill säga sexuell drift. Vissa av de inkluderade studierna såg även samband mellan kroppsuppfattningen hos kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion och kvinnans ålder och utbildning. Slutsats Mastektomi med eller utan rekonstruktion har en stor inverkan på en kvinnas liv. Det är därför av stor vikt att en kvinna får ordentligt med information innan behandlingen så att hon själv kan vara med och påverka behandlingen.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades för att sedan analyseras. Resultaten diskuterades mot Katie Erikssons lidandeteori. Resultat: Fem teman identifierades: En skadad kvinnlighet, Att vilja dölja sin kropp för andra, Att inte acceptera sin spegelbild, Att förlora sig själv och Att acceptera sin nya kropp. Slutsats: Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att många kvinnor upplever en försämring i kroppsuppfattningen efter mastektomi. Mastektomi är nästan aldrig ett enkelt kirurgiskt ingrepp utan ofta en svår upplevelse som påverkar kvinnan på djupet. Identiteten påverkas och kvinnan kan uppleva ett splittrat inre vilket leder till lidande. Många kvinnor är i behov av emotionellt stöd vilket sjuksköterskan kan bidra med för att lindra kvinnans lidande.

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det är en kvalitativ studie där enkätfrågor använts som insamlingsmetod. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning är? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik är ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krävs ett väl fungerande nervsystem som sänder signaler till hjärnan att vi ska utföra en viss rörelse. Redan i fosterstadiet börjar den motoriska utvecklingen och fortgår hela livet. Motoriken utvecklas i samspel med andra. De barn som känner att de inte behärska sin kropp tillfullo undviker ofta att delta i spontana lekar och idrotter. Flera författare menar därför att motoriken har stor betydelse för kroppsuppfattningen samt självförtroendet.Resultatet från studien pekar på att pedagogerna menar att motorik har betydelse för kroppsuppfattningen. Pedagogerna anser att barn som inte har en helt funktionell motorik kan uppleva sin kropp och dess funktioner på ett helt annat sätt än den som har jämnvikt och balans i sitt rörelsemönster. Vidare anser pedagogerna att man måste uppmana barnen så att de vågar prova på nya utmaningar, allt utifrån sina egna förutsättningar

Sammanfattning   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att se hur ryttare ser på sin egen vikt i relation till hästar och ridning. Närmare bestämt vilka tankar finns runt ryttarens egna hälsa i form av kost och fysisk aktivitet. Vidare att undersöka om det finns en skev kroppssyn och en önskan att vara smal. Följande frågeställningar hjälper till att besvara syftet. 1. Hur ser ryttare på sin egen hälsa? 2. Vilken är den främsta anledningen till att ryttare tänker på vikten? 3. Finns det skillnader mellan olika åldersgrupper?   Metod Studie genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna som är eller har varit aktiva inom ridsporten de senaste fem åren. Studien pågick under fem dagar och enkäten delades i två stängda grupper på Facebook. Enkäten undersökte ryttarnas syn på sin egen vikt och hälsa och hur de såg på sina kroppar. Resultaten analyserades i SPSS genom deskriptiv analys, t-test och Anova.    Resultat I studien deltog 114 kvinnor och en man. Resultaten visade att 83 procent tänker på vad de äter och 64 procent tänker på sin hälsa i förhållande till ridningen. Majoriteten (64,2 %) skattade att de rör sig över 240 min per vecka vilket är över de rekommenderade 150 minuterna för fysisk aktivitet per vecka och 26,7 procent skattade att de rör sig 120-240 min per vecka. 61,6 procent utövar fysisk aktivitet utanför stallet med promenader, löpning, yoga och träna på gym de mest förekommande. Hästens välmående samt ryttarens egen prestation och utseende var de vanligaste alternativen till varför deltagarna tänker på sin vikt med koppling till ridning.   Slutsats Hästens välmående är högsta prioritering när det kommer till varför ryttare tänker på sin vikt, men till skillnad från tidigare studier så tänker deltagarna på sin egen hälsa både relaterat till prestation och till allmänt välmående. Det råder en delad känsla om hur nöjda de är med sin vikt men tanken på vikten är vanligt förekommande. Att undersökningen gjordes i Stockholm som är en storstad kan självklart spela en viktig roll i detta. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår 45% mastektomibehandling, vilket innebär en stor omställning både fysiskt och psykiskt för kvinnan och hennes närstående. Syfte: Syftet var att beskriva bröstförlustens inverkan på livet för de kvinnor som genomgått mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Tio kvalitativa studier ingick i denna litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Fribergs modell för litteraturöversikt användes för att strukturera studiens resultat. Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsuppfattning hos de drabbade kvinnorna, där bröstförlusten inbringade tankar om att inte längre vara hel samt upplevelsen av minskad kvinnlighet. Vidare belyste resultatet hur detta också ifrågasätte identiteten hos de drabbade kvinnorna som också inverkade på sociala relationer och aktiviteter. Känslan av att vara annorlunda väckte en stark önskan om att framstå som normal inför andra för att passa in i samhällets ideal. Konklusion: Resultatet visade att bröstförlust till följd av mastektomi påverkar livet på många plan, både psykiskt och fysiskt för de drabbade. Att öka förståelsen för kvinnors upplevelser av bröstförlust och dess inverkan på livet är något sjuksköterskan kan hjälpas av i mötet med kvinnan.

Bröstcancer beskrivs tidigast 3000 år f.kr och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. 9000 kvinnor får bröstcancerdiagnosen varje år, 40 % av dessa genomgår mastektomi. Tidigare forskning har visat att kvinnors relationer till sig själv och andra kan påverkas i och med behandling. En vilja växte fram att få en ökad förståelse för dessa kvinnor och vad de går igenom. Genom att granska livskvaliten hos dessa kvinnor kan den psykiska resan dessa kvinnor genomgår efter mastektomi synliggöras. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst i behandlingen mot invasiv bröstcancer. Metoden är en litteraturstudie, där totalt tio artiklar har inkluderats. Sex kvantitativa samt fyra kvalitativa artiklar har analyserats och resultat har sammanställts i studien. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Förändrad självbild, Relationer och Begränsad livskvalitet. Vidare delas huvudteman in i subteman: Att möta sig själv dagarna efter operation, Att förlora sin kvinnlighet, Att acceptera sin kropp, Relation med närstående, Sexliv, Förändrad livssituation och Kvinnans upplevelse av behov av stöd och information. I diskussionen tas tre huvudteman upp, slutsatsen av studien är att det finns en signifikant skillnad mellan kvinnors förväntningar och resultatet efter en mastektomi, vilket kan leda till en rad olika känslor kopplade till identitet, sexualitet och självbild.

Bakgrund: Stomin utgör både en fysisk som psykisk påverkan på sexuallivet. På kirurgisk väg anläggs en öppning genom buken för att leda ut avföring som samlas upp i en påse. Det finns många olika skäl till varför människor behöver genomgå stomioperation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med stomi som lever i parförhållande upplever sitt sexualliv efter stomioperation samt deras strategier för att få det att fungera. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas som teman: kroppsbild, partnerskap och sexualakten. Vid intima stunder skylde stomibärarna stomin både för sin egen och för partnerns del. Stomibärarna föredrog vissa samlagsställningar framför andra. Stomin underbyggde en känsla av förnedring och osexighet. Slutsats: Majoriteten av deltagarna uppgav att deras sexualliv förändrats negativt efter stomioperation. Sexualitet tillhör livets mest intima och privata sidor och alla känner sig inte bekväm att tala om det öppet. Genom att beskriva stomibärarnas praktiska strategier till ett fungerande sexualliv vill författarna ge sjuksköterskan mer kunskap till att lättare möta stomipatienter inom det specifika området. / Background: The stoma has both a physical andpsychological effect on sexual life. Through the abdominalwall an opening is constructed surgically where the faeces is discharged andcollected in a bag. There are many different reasons why people need to undergo ostomy surgery. Aim: The aim of this study was to describe how people with ostomy living in a relationship experience their sexual life afterstoma surgery and their strategies to make it work. Method: A literature review with a descriptive design. The result is based on nine scientific articles with qualitativeapproach. Results: The results are reported asthemes: body image, partnership and the sexual act. In moments of intimacy the stomacarrier hides their stoma both for their own and for the partner´s sake. Stoma carriers prefer some sexual positions before others. Getting a stoma -underpinned a sense of humiliation and not feeling sexy. Conclusion: The majority of participants reported that their sexlife has changed for the negative after ostomy surgery. Sexuality is one of life´s most intimate andprivate sides and all do not feel comfortable talkingabout it openly. By describing the stoma carriers practical strategies to a functioning sex life, the authors provide the nurse with more knowledge to help meet ostomy patients in the specific field.

Bakgrund I Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla. Syfte Syftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter. Metod Detta var en litteraturbaserad studie. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som granskades och presenteras under huvudkategorierna sexualitet, kroppsuppfattning och behov av information och stöd för att besvara syftet. Resultat Resultatet visar att kvinnorna upplevde att de kroppsliga förändringarna kunde leda till både fysiska och psykiska konsekvenser i form av förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell lust, smärta vid samlag samt ångest och oro. Behovet av information och stöd var stort. Slutsats Det råder ingen tvekan om att gynekologisk cancer och behandling har stor inverkan på en kvinnas liv. Majoriteten av kvinnorna upplevde att behandling medförde både psykiska och fysiska konsekvenser för sexualitet samt kroppsuppfattning. Konsekvensernas betydelse kunde påverka kvinnornas sexuella liv och kroppsbild i olika grad beroende på ålder, kultur och livssituation. Bristfällig information och stöd upplevdes vara ett stort problem för kvinnorna. Nyckelord: Gynekologisk cancer, Sexualitet, Kroppsuppfattning, Behandlingskonsekvenser