No description available.

<p>Syftet med examensarbetet är att se vilken kunskap barn i förskolan har av olika lägesbegrepp och vad som kan utvecklas vidare, både med hjälp av ett pedagogiskt material, Topology Workshop 1, och genom kommunikation med barnen då de matematiska lägesbegreppen används i naturliga sammanhang. De lägesbegrepp som undersökningen har fokuserats på är inuti, på, under, bredvid, framför och bakom.</p><p>Undersökningen har genomförts som ett undervisningsförsök på en förskola med barn i åldrarna 5-6 år. Barnen har deltagit i flera olika lärandesituationer vilka har observerats utifrån ett i förhand utarbetat observationsschema.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga barn som ingått i undervisningsförsöken med lägesbegrepp har utvecklat en säkrare kropps- och rumsuppfattning. Undersökningen visar även att pedagoger i förskolan behöver arbeta mer medvetet och systematiskt med lägesbegrepp. Därför ser vi nyttan av kompetensutbildning för pedagoger i förskolan.</p>

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.

No description available.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening. Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi. Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet. Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade. Det positiva i studien var att kvinnorna kunde vara tillfreds med sina kroppar efter bröstcancerkirurgin. Genom kunskapen av dessa upplevelser kan operationssjuksköterskan lättare bidra med en personcentrerad vård.

Befintlig forskningslitteratur inom humanvetenskapen ger en otillräcklig bild avkvinnors uppfattning om den subjektiva kroppen. Det är av betydelse attsjuksköterskan ska kunna förstå hur en kvinna med Anorexia Nervosa uppfattar sinsubjektiva kropp inom perspektivet: humanvetenskap, vårdvetenskap, caring ochnursing för en säker och god vård. Syftet med studien var att belysa kvinnorsuppfattning om den subjektiva kroppen i samband med AN. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.I resultatet framkom fyra teman: Subjektiv kropp som karikatyr, vämjelig, främmandeoch subjektiv och objektiv värld. Karikatyr var den vanligaste uppfattningen blandkvinnorna som gestaltades i samband med sociala interaktioner, vilket påverkade detdagliga livet negativt. En innovativ tankemodell illustrerades vars innebörd kantillföras i vårdprocessen efter ytterligare forskning, med nya vårdande begrepp utifrånvårt resultat. Det behövs ytterligare forskning inom alla professioner samt en storinsikt och erfarenhet för att få en ökad förståelse av kvinnans uppfattning om den subjektiva kroppen

Kvinnans vanligaste cancersjukdom är bröstcancer och varje dag insjuknar omkring 20 kvinnor i Sverige. Risken att insjukna ökar efter 40 års ålder. Många kvinnor genomgår en mastektomi som behandlingsmetod vilket kan medföra både en förändrad kroppsuppfattning och ett lidande. Även den kvinnliga identiteten kan påverkas negativt. Syftet med studien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Som metod har en litteraturöversikt genomförts enligt Fribergs modell. Analysen resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Det har inkluderats totalt nio artiklar i resultatet. Litteraturöversiktens resultat påvisar att kvinnorna får en förändrad kroppsbild och en upplevelse av att kroppen känns främmande efter en mastektomi. Kvinnorna upplever en osäkerhet över kroppen som medför både ilska och sorg. En mastektomi påverkar självkänslan och den kvinnliga identiteten hos kvinnorna. Många kvinnor uttrycker att kroppen endast är komplett med två bröst vilket skapar en oro i relationen med partnern. Fyra av tio kvinnor anser att de inte får tillräckligt med stöd efter en cancerbehandling. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en mastektomi får stöd både från vården och omgivningen. Kunskapsspridning kan hjälpa och stötta dessa drabbade kvinnor ur ett hållbarhetsperspektiv.

Introduktion/bakgrund: Att få en stomi kan innebära både fysiska, psykiska, känslomässiga och sociala konsekvenser. Kroppsuppfattning och sexualitet är två dimensioner som påverkar varandra. En negativ kroppsuppfattning kan ha en negativ påverkan på sexualiteten. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta utifrån en personcentrerad vård och upptäcka behovet av stöd och samtal hos personer med stomi. PLISSIT-modellen är en metod som har visats vara effektiv gällande att öppna upp samtal kring sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med stomi upplever sin kropp och sexualitet. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån Polit och Beck’s (2021) niostegsmodell. Artiklar söktes på ett systematiskt sätt i databaserna Cinahl och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Polit och Beck’s (2021) granskningsprotokoll för säkerställande av vetenskaplig kvalitet. Resultat: Resultatet utgjordes av sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i fem teman: “Förändrad bild av sin kropp”, “Begränsad av sin kropp”, “Fysiska hinder i sexuella sammanhang”, “Sexuellt begränsad på grund av negativa tankar om sin kropp” samt ”Upplevelsen av stöd från andra”. Slutsats: Personer med stomi upplevde en tydlig påverkan på både kroppsuppfattning och sexualitet, vilket resulterade i isolering, skam och en rädsla för sexuella sammanhang. Det fanns en önskan om mer stöttning och information från vården. I processen att uppnå acceptans och bekvämlighet i sin kropp var stöttning från partner och familj värdefullt.

Introduction: Intestinal stoma is a surgically created opening that moves the end point of the bowel to the outside of the abdominal wall. Intestinal stoma can be used for various health conditions. Self-image and body perception are two factors associated with living with an intestinal stoma, the self-image describes the totality of an individual's identity while body perception describes the mental image people have towards their body. Aim: The purpose of the literature study was to describe how self-image and body perception are perceived to be affected in adults living with an intestinal stoma. Method: The literature study is based on 10 qualitative articles. The articles were searched in the databases Medline via PubMed, PsycINFO and CINAHL. Results: The study resulted in three main themes. An altered body, which described adults' experiences of altered views of their bodies and feelings of loss of bodily functions. A new life situation described the challenges that people experienced in everyday life, which affected the self-image and body perception as well as the positive impact that a stoma had on some people. Sexuality and relationship to others described how the stoma led to changed relationships and how this affected the individual's self-image and body perception. Conclusion: An intestinal stoma causes significant physical changes that affect the person's self-image and body perception and challenges the person's identity. Studies show that support, information, and self-care can help the ostomate maintain a positive self-image and body perception.

SAMMANFATTNING Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr. Sexualitet innebär känslor om den egna kroppen, intresse för sexuella aktiviteter, behovet av partner och beröring, samt möjligheter att delta i tillfredsställande sexuella aktiviteter. Den egna lusten är även en del av sexualiteten. Sexualitet är en viktig del av personens identitet. När kvinnan förlorar det ena eller båda brösten kan det betyda för henne att hon förlorar en del av sin könsidentitet. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet efter genomgången mastektomi på grund av bröst cancer. Metod Som metod valdes en litteraturöversikt för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Artiklarna omfattade kvinnor som genomgått bröstcanceroperation på grund av bröstcancer. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar i resultatet som kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Resultat Mastektomerade kvinnor upplevde stark negativ påverkan efter operationen gällande kroppsuppfattning och sexualitet. Amputation av bröstet störde kvinnors kroppsuppfattning vilket orsakade en negativ inställning mot deras egen kropp och utseende samt gjorde en påminnelse av sjukdomen. Kvinnor hade sämre kroppsuppfattning och sexualitet samt lägre socialfunktion efter mastektomi. De undvek att träffa människor, kände sig mindre fysisk och sexuell attraktiva och var missnöjda med kroppen både när de var klädda och/eller nakna. Brist på sexuella relationer orsakade separation. Slutsats Kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet påverkades negativ efter genomgången mastektomi. Bortoperation av bröstet orsakade känslan om mindre attraktivitet och kvinnlighet vilket lett till bristande relationer med partnern och även separation hos en del av kvinnor. Även olika kirurgiska metoder hade olika påverkan på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet.