Syftet med vår undersökning är att undersöka hur invandrare beskriver sina upplevelser under sina första år i den svenska skolan. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra elever, fyra lärare samt fem föräldrar. Studien utgår från följande fråga:  Hur integreras eleverna med utländsk bakgrund i den svenska skolan?  Hur bidrar läraren till att elever med utländsk bakgrund ska få en bra integration?  Hur hjälper föräldrar sina barn att integreras i den svenska skolan? Resultaten från undersökningen visar att elever med utländsk bakgrund har skilda upplevelser från integration i svenska skolan. Några elever och föräldrar ansett det var enkelt och andra betydligt svårare. Skillnaden mellan de elever och föräldrar vi intervjuade är att vissa accepterade det nya landet och kulturen ganska omgående då de började i skolan, medan de andra hade svårare att acceptera det nya landet. För dem som var positiva, gick språket enklare att lära sig och det gjorde att eleven fick en bättre integration i skolan. Däremot för eleverna som beskrev sin integration lite svårare, tog det längre tid att acceptera det nya landet och på så sätt tog det även längre tid att behärska det svenska språket och alla andra viktiga aspekter i skolan som t.ex. mat, regler och schema.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna. Den teoretiska ram som jag har använt mig av är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori förklaras begreppen identitet, kultur, delaktighet, socialisation, sociala nätverk genus och integration i uppsatsen. Metoden som jag har valt i undersökningen är kvalitativ med respondentintervjuer. Min empiriska undersökning består av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor mellan 22-44 ålder som har bott i Sverige i minst för fem år. I resultaten framkommer att dessa kvinnor trivs med sitt liv i Sverige och känner sig trygga trots att de fortfarande pendlar mellan två kulturer. Det framgår av deras intervjusvar att de har en stark tendens att integrera sig i det nya samhället och anpassa sig till det nya samhällets krav för att kunna skaffa sig ett liv som de andra samhällsmedborgarna.

Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv. Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten. Människorna från de engelskspråkiga länderna framställdes inte utifrån några märkbara stereotyper. Förekomsten av uttryck, fraser och ordspråk var låg i alla tre läroböcker.

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast är baserad på en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motståndaren, egna styrkor och geografi, för att nämna några, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och därför upplevs den naturlig. Något som är naturligt utsätts inte för medveten reflektion och därför tillåts den kontrollera dess medlemmar. Detta är uppsatsens identifierade problemområde och det är här som uppsatsen fokuserar. Denna uppsats försöker sätta ord på denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivåer. Dilemmat är dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma. Uppsatsen försöker genom ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv genomföra en teorigenerering för att försöka förstå den taktiska kulturen. Tillvägagångssättet tar ett avstamp ur forskningen om strategisk kultur, där andemeningen är att nyttja denna som en ramteori. Uppsatsen använder sig av en konstruerad förståelsemodell och ett illustrativt exempel för att skapa en förståelse och en teori kring taktisk kultur. Syftet är att medvetengöra den taktiska kulturen och visa på dess påverkan för att ge officeren ytterligare verktyg i sin profession. Uppsatsen visar på behovet av att medvetengöra och förstå egen taktisk kultur. Resultatet påvisar även den taktiska kulturens källor och hur dessa kan ta sig uttryck. Uppsatsen visar också på vikten av att förhålla sig till taktiken som en tankeprocess, skild från det praktiska hantverket, vilket är ett nytt sätt att se på taktik. / There are those who argue that tactical decisions more often then not are based on a subconscious force - despite factors like the opponent’s forces, own strengths and physical geography; to name a few factors which generally form the base for a tactical decision. This subconscious force may be of a cultural kind and therefore it is perceived natural. Something that is perceived as natural is not subject to deliberate reflection and therefore this hidden element is allowed to control its members. This aspect is the focus of this thesis. This thesis intends to highlight this feature, this tactical culture that seems to grasp and control decision makers at all levels. The dilemma is its nature, and the issue is to be aware of its impact. The thesis attempts, from a hermeneutic perspective on understanding, to form and implement a theory of tactical culture in order to understand tactical culture. To frame tactical culture, the thesis takes its starting point from the wide field of research concerning strategic culture. The aim is to illustrate tactical culture and demonstrate its impact on decision makers. The result clearly shows the need to create awareness and understanding of tactical culture. The thesis highlights possible sources of tactical culture and how these can be understood. The thesis also demonstrates the need to relate to tactics as a mental process, separated from practical techniques.

The purpose of this report is to explore how modern technology can work againstolder craft techniques. The focus of the research will depend on what conditions areoptimal for cutting marquetry with laser technology. In my work I account for thehistorical background of the various techniques and then through own practical testsexamine whether the laser technology can complement the traditional techniques. / Syftet med denna rapport är att undersöka hur man med modern teknik kan arbeta motäldre hantverkstekniker. Tyngdpunkten i forskningen kommer att vila på vilkaförutsättningar som är optimala för att skära ut intarsia med laserteknik. I mitt arbeteredovisar jag historisk bakgrund inom de olika teknikerna för att sedan genom egnapraktiska tester undersöka om lasertekniken kan komplettera de traditionellateknikerna.

Et samfunnsvitenskaplig perspektiv i oppgaven er å ha fokus på samspill mellom samfunn, kultur og individ. Samfunnet behøver å legge til rette for helsefremmende adferd slik at dette blir et naturlig valg. Masteroppgaven er knyttet opp mot et prosjekt som ledes fra Senter for Helsefremmende forskning. Hovedprosjektets tema er ” Kulturdeltakelse og Helse”. Formålet med litteraturartikkelen er å se på fysisk aktivitet i et perspektiv fra folkehelsearbeid og helsefremmende teori, som et teoretisk rammeverk for den empiriske oppgaven. Befolkningsintervensjoner for å fremme fysisk aktivitet er et nytt og spennende tema, og det meste av litteraturen eksisterer fra 2000 og frem til i dag. Fokus i den empiriske artikkelen er å evaluere aktivitet i tilknytning til Den Kulturelle Spaserstokken [DKSS] i Trondheim kommune, hvor en ser på sammenhengen mellom kulturaktivitet og helse. Målgruppen for DKSS er seniorer i aldersgruppen 55 år eller eldre, og generelt sier en at både forskning og tilbud i mindre grad omfatter denne aldersgruppen. Den Kulturelle Spaserstokken kan betegnes som et annerledes og mindre tradisjonelt tilbud for å fremme aktivitet og helse, og fysisk aktivitet er en del av dette. En velger fysisk aktivitet som tema i forbindelse med litteraturartikkelen, fordi det er gjennomført lite forskning som har beskrevet kultur- og fritidsaktiviteter som helsefremmende virkemiddel. / The main purpose of this article is to identify literature concerning community intervention, specifically to identify publications which explain how to promote physical activity in the healthy elderly. It is an attempt to extend the perspective of involvement in leisure time physical activity. The main question is if physical activity improves quality of life in the elderly? Literature search was accomplished by a computer or by a manual search (tracking citations), and following key words were used: Physical activity, health promotion, aging/elderly, supporting environment, community interv ention, Quality of life, psychological wellbeing and review. The first part of this article will focus on conceptualization of health promotion and quality of life. The second part will focus on physical activity in public health and the community. The third part focuses on community interventions, physical activity and environmental factors, and their definitions. Physical activity is important to health. The health care system understands how to use drugs to reduce pain and the risk for serious events caused by sedentary lifestyle, but methods to promote physical activity are less well understood. Studies in public health interventions suggest that environmental factors are essential to promote physical activity, and the literature research shows that daily activity improves a overall term of quality of life in the healthy elderly. There is some evidence for a strategy in community interventions to focus on environmental factors to promote more physical activity or positive health behaviours. Interventions for promoting physical activity have mainly focused on physical activity and disease prevention, and strategies have not focused, or have not succeeded in increasing the activity level in the general public. New implementation strategies of physical activity are needed. An ecological approach is one suggestion and a possibl theoretical model for this kind of intervention. In addition the conceptualisation of health promotion also includes a broader perspective of activity and public health. A population-wide approach and health promotion need more attention and further improvements in future research. / The health promotion perspective, a focus on health and resources, and an ecological theoretical model have been proposed as a paradigm for the present study. Cultural participation has been used both in governmental health policies and as medical therapy. This is based on the assumpti n that cultural participation will improve health and Quality of Life [QoL]. Adapting this framework the present study evaluates cultural activity participation in a group of healthy elderly. Few studies have included leisure-time physical activity in the concept of culture. The aim of this study is to analyze the relation between cultural activity and health. Data on cultural activities both receptive and creative, and quality of life were collected using a questionnaire. The questions were based on a comprehensive questionnaire from The Nord Trøndelag Health Study (2006 - 2008) and SF-36. The municip lity of Trondheim offers a broad range of varied cultural activities for their seniors. Our study sample was 110 healthy elderly people participating in creative cultural activities on a weekly basis in Trondheim. The response rate in the study was 55 %. The multiple regression analyses show that participation in receptive and creative cultural activities was not significantly associated with quality of life after adjustment for relevant cofactors. Nevertheless both error bars in the independent t-test and scatter plot in the regression analyses show that more activities are associated with increased QoL. QoL is measured as an overall term of physical health (SF-36). The population was homogenous and the effect size is small and therefore the power in the study is too week to detect changes. Compared with a normal population the sample was a group of healthy elderly, and they are overall more active in various cultural activities. An increasing number of cultural activities are also associated with more regular physical activity. Physical activity shows a more significant prediction for QoL than cu tural activities. These results do not support the hypotheses on the effect of cultural activities. The conclusions that can be drawn so far about cultural activity and QoL are limited. A population based study among healthy elderly requires a larger sample. Further research is needed: Epidemiological studies analyzing association: Sufficient statistical power is needed. Longitudinal studies and experimental studies analyzing the question on causality. Qualitative studies for analyzing a deeper understanding. Experimental studies for cultural activities or leisure  acitivities.

AbstractTitle:Course:Authors: Advisor: Keywords: Problem formulation:Purpose:Target Group:Theoretical perspectives: Methodology: ResultSwedish leaders abroad – A qualitative study about culture ́s influence on Swedish leadersBachelor dissertation - Business Administration, LeadershipAmanda Elg and Carl-Johan SaltarskiIngemar WictorLeadership, culture, impact and adjustmentHow can Swedish leaders in multinational companies adjust their leadership to the national culture?The aim of our study is to investigate whether Swedish managers are affected by the differences in national culture that exists between Sweden and the country that they operate in. We want to explore if they adapt their leadership to the culture.Our study is directed towards a target audience of Swedish leaders and other interested parties who wants to increase the understanding of culture ́s influence on an international career and what is required of the leader to deal with the cultural clashes that may rise.We have focused on theories related to differences in national culture and how it can affect the leadership and the organization.The study is of the qualitative type with a deductive approach where the empirical materials are gathered through interviews.Our results demonstrate leaders implementation of culture and leadership to influence the leadership of the national culture in which they operate. We have seen how leaders are affected by the national culture and how the leader adapts to achieve a successful leadership. It’s important to have an open-minded two-way communication to take advantage of the national culture. In our study we can see the effect of combine the best of both worlds to achieve a successful leadership.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i Storbritannien upplever Handelsbankens företagskultur och jämföra svaren med hur anställda i Sverige upplever företagskulturen. Syftet är också att undersöka hur huvudkontoren i respektive land arbetar för att underhålla och bevara den unika företagskulturen. Studien ämnar även till att undersöka i vilken utsträckning företagskulturen påverkar motivationen hos de anställda.

No description available.

Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock. I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet. Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år. I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.