21 |
Vår gemensamma historia? - Historieundervisning ur ett multikulturellt perspektivPetersson, Anette January 2008 (has links)
Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv.
|
22 |
Betydelsen av kulturella skillnader vid IT-outsourcing från Sverige till IndienKarlsson, Lina, Siddique, Nishat January 2015 (has links)
Det blir allt vanligare att västerländska företag försöker finna utvecklingsmöjligheter för sin verksamhet med hjälp av andra företag utanför de nationella gränserna. Detta innebär att globalt samarbete blir allt vanligare för att införa ny kompetens och teknik till verksamheten. Den ökande efterfrågan på teknikutveckling gör Indien till ett attraktivt val. Landets ingenjörer har en bred kunskap och skapar möjligheter för företag att få större perspektiv och en god kunskapsöverföring. I ett outsourcing samarbete möter företaget skillnader i kultur, kommunikation och organisation. För att möjliggöra ett lyckat resultat med det internationella samarbetet, kommer det att medföra förändringar och utmaningar för företaget. Att lägga ut funktioner av sin verksamhet till ett avlägset land som skiljer sig i språk, kultur och synsätt kräver mycket engagemang samt en god kommunikation för en bra samverkan mellan de parter som ingår i outsourcingprocessen. Vi har undersökt de kulturella skillnadernas betydelse och vilka kommunikativa utmaningar företag kan komma att möta när de väljer att outsourca IT-funktioner till Indien. I den teoretiska delen har vi lyft fram vad tidigare forskning säger om outsourcing till Indien, samt de aspekter som är av betydelse i denna samarbetsform. I den empiriska delen har vi undersökt hur ett indiskt IT-leverantörsföretag samt externa personer med kunskap inom ämnesområdet ser på outsourcing till Indien samt vilken betydelse de anser att kultur, kommunikation, ledarskap och kunskapsöverföring har i dessa sammanhang. Analysen sammankopplar det empiriska materialet med teori för att se ett samband mellan de betydande faktorerna och dess för- och nackdelar. I ett tidigt stadie i utvecklingsprojektet bör kommunikation mellan parterna vara god och arbetsbeskrivning vara preciserad för att tjänsten skall utvecklas på önskat vis. Andra faktorer som anses avgörande i en outsourcingprocess är kunskap i ledarskap och kulturella skillnader, dessa faktorer möjliggör för företag som väljer att outsourca att resurser samt kompetens utnyttjas effektivt. Slutsatsen visar att IT-outsourcing till Indien kräver förberedelser och kunskap redan innan man går in i samarbetet. Genom att lägga vikt på kulturella skillnader kan företag åstadkomma en lönsamhet samt skapa en god och långsiktig relation mellan parterna. / It has become more common for western companies to try to find development opportunities for their business beyond national borders. This means that global collaboration is introducing new skills and integrating new technology to companies. The increasing demand for technology makes India an attractive choice. The country's engineers have a broad knowledge and create opportunities for companies to gain greater perspective and innovation. Outsourcing to India often entails new challenges, such as differences in culture, communication and organization. Companies that choose to outsource functions of its business to a distant country that differ in language and culture, often require a lot of dedication and a good communication for a good collaboration between the parties involved in the process. We have investigated differences in culture and what influence it has on the outsourcing process and what challenges in communication companies may face when they choose to outsource IT functions to India. In the theoretical part we describe what the past researchers says about outsourcing to India, and the subjects that are important in this form of cooperation. In the empirical part we have investigated how an Indian IT- company, as well as external people with knowledge in the subject area, looks at outsourcing to India and the importance of culture, communication, leadership and knowledge in these contexts. The analysis connects the empirical material and theory to see a correlation between the significant factors and its advantages and disadvantages. At an early stage the communication between the parties should be good and the job description should be precise to develop the outsourcing project in right direction. Other factors that are considered essential in an outsourcing process are knowledge in leadership and cultural differences. These factors are used to enable the companies who choose to outsource, to use the resources and expertise in an efficient way. The conclusion shows that IT outsourcing to India requires preparation and knowledge before you go into cooperation. By adding weight to cultural differences, companies can achieve profitability and a good and long term relationship between the parties.
|
23 |
Kulturella skillnader mellan Sverige och Thailand : hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever kulturella skillnader / Cultural differences between Sweden and Thailand : how Swedish employees in a Swedish organization in Thailand are experiencing cultural differencesLennselius, Hanna January 2011 (has links)
Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand. Avsikten var även att se hur de svenska medarbetarna valde att hantera dessa kulturella skillnader samt vilka konsekvenser kulturella skillnader kunde få för organisationen. En kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuform har använts vid genomförandet av undersökningen. Resultatet visade att de svenska medarbetarna upplevde att det fanns kulturella skillnader mellan Thailand och Sverige och de mest framträdande var: hövlighet, gemenskap, tappa ansiktet och hierarki. De svenska medarbetarna hanterade kulturella skillnader genom att försöka anpassa sig samt skaffa sig kunskap om den thailändska kulturen. De konsekvenser som kulturella skillnader kunde få för organisationen var gruppering mellan den thailändska och svenska personalen samt missförstånd på grund av kommunikationsproblem. Resultatet visade även att det fanns flera situationer inom den kulturella skillnaden tappa ansiktet som kunde skapa frustration hos respondenterna vilket i sin tur kunde leda till konflikter på arbetsplatsen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället
|
24 |
När Alfa förvärvade Beta / When Alfa acquired BetaImamovic, Jasmin January 2012 (has links)
Den här kandidatuppsatsen behandlar företagsförvärv i sin helhet, med integrationsfasen i fokus.Ett företag som vill vara konkurrenskraftig på dagens dynamiska och intensiva marknader måste överväga företagsförvärv som en del av sin långsiktiga strategiska planering för att kunna uppnå sina mål.Att växa genom företagsförvärv ger många fördelar bl. a. snabbare tillväxthastighet jämfört med enbart organisk tillväxt, den egna organisationen växer och konkurrenternas marknadsandelar krymper.Det är dock inte oproblematiskt att använda sig av företagsförvärv som tillväxtstrategi.Många studier visar att risken är stor att ett företagsförvärv inte lever upp till förväntade resultat som förvärvsorganisation hade i samband med uppköpet.Företagsförvärv omfattar många komplexa delprocesser som kräver en genomtänkt planering och uppföljning.Dock är det en del i förvärvsprocessen som enligt många teoretiker spelar avgörande roll för förvärvets framgång. Den delen av förvärvsprocessen kallas för integrationsfasen och djupet i den här uppsatsen kommer att handla om den fysiska integreringen i samband att Alfa köpte upp Beta.Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad förståelse för förvärvsprocessen samt ge en överskådlig bild för hur en förvärvsprocess lämpas i teorin och praktik. Det skall även vara ett verktyg för företaget Alfa vid eventuella framtida företagsförvärv.Studie är av kvalitativ karaktär och byggs på interaktion mellan litteraturstudier inom ämnet företagsförvärv och empirisk data som hämtades in huvudsakligen med hjälp av intervjuer med korrespondenter som jobbar eller har jobbat inom Alfas organisation. I uppbyggnaden av den empiriska berättelse använde jag mig även av egna observationer på Alfas anställda då jag som uppsatsens författare var anställd inom organisationen.Min uppsats kan varken utgå ifrån ren deduktiv, induktiv eller abduktiv vetenskapligansats, därför blev min undersökningsmetod aktionsforskning som förespråkar att forskaren är anställde på undersökningsobjektet på grund av bättre access till nödvändig data.Då uppsatsen syfte är att öka förståelse för förvärvsprocessen utgår jag ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.Efter utförd analys på det samlade empiriska materialet med hjälp av den etablerade forskningen inom ämnet företagsförvärv kom jag fram till samma slutsats som Alfas företagsledning.Alfas förvärv av Beta levde inte upp till det önskade resultatet som Alfas ledning och ägare hoppades på när de genomförde transaktionen.Jag är av den uppfattningen att önskade resultat uteblev på grund av bristfällig kommunikation så väl internt som externt, vissa förhastade och ogenomtänkta beslut från Alfas ledning, underskattning av kulturella skillnader och sist men inte minst avsaknad av integrationsmanager. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi
|
25 |
Två kulturer under ett tak : Franchising - IKEA, en fallstudieAssaad, Codine, Mauricci, Ulrika January 2008 (has links)
<p><p><strong>Uppsatsens titel: </strong>Två kulturer under ett tak. Franchising – IKEA, en fallstudie</p><p><strong>Kurs: </strong>EFO018, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, 15 hp</p><p><strong>Författare:</strong> Codine Assaad och Ulrika Mauricci</p><p><strong>Handledare: </strong>Björn Johansson</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.</p><p><strong>Metod: </strong>De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.</p><p><strong>Modeller: </strong>De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>
|
26 |
Två kulturer under ett tak : Franchising - IKEA, en fallstudieMauricci, Ulrika, Assaad, Codine January 2008 (has links)
<p>Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.</p><p> Metod: De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.</p><p> Modeller: De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control.</p><p> Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.</p>
|
27 |
Mångkultur i förskolan : - förskollärares förhållningssätt och inställningNilsson, Annika, Sarajävi, Johanna January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.</p>
|
28 |
Informationshantering och kunskapsöverföring mellan svenska och kinesiska företag : ~ En fältundersökning i Kina.Andersson, Tony, Wennberg, Elvira January 2008 (has links)
<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.</p><p>Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning. Kunskapsöverföring och informationshantering är viktigt för alla parter och det kan vara svårt att känna till vilka problem som egentligen kan uppstå genom dessa överföringar.</p><p>För att genomföra uppsatsen har författarna valt att utföra en fältundersökning på plats i staden Qingdao som är belägen på Kinas östkust. Undersökningen omfattar sju företag varav sex är stora välkända svenska företag.</p><p>Uppsatsens resultat visade att det var olika överföringsmetoder som användes och att kinesers och svenskars sätt att reagera över informationen är väldigt varierande. De svenska företagen står inför en utmaning hur de ska betänka de nya värderingssystemen och hur de påverkar kunskapen i form av fakta som ska tas emot av de nya medarbetarna. Dessa fakta är lätt att sprida, men att få samsyn i hur man tolkar detta krävs även att uppfattningarna, det vill säga tolkningen är den samma och det kan uppnås genom att sprida företagskulturen.</p><p>Författarna ville även utreda vilken informationshantering som var mest effektiv. Det fanns många metoder som var effektiva på olika sätt men respondenterna uppskattade personliga möten i stor utsträckning eftersom de anser att det är väldigt viktigt med personliga relationer. Författarna kan konstatera att flera problem uppstår i och med de kulturella skillnaderna och att det grundläggande problemet är att försöka förstå motpartens kultur.</p>
|
29 |
Kommunikation över kulturella gränser : Kultur - ett hinder vid internationella samarbetenEriksson Hörlin, Daniella, Gustafsson, Hanna January 2009 (has links)
<p>Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag.</p><p>Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter. I en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder uppstår gärna störningar. Anledningen till detta på grund av att parterna inte delar samma uppfattning av symboler och tolkar därmed meddelandet annorlunda. </p><p>Syftet med uppsatsen är att närmre undersöka den interkulturella kommunikationsprocessen, med fokus på hur olika kulturmönster bildar störningar i kommunikationen. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Den empiriska delen innefattar intervjuer med anställda på ledningsnivå i två olika internationella företag som ingår i varsin global koncern med organisationer placerade i olika länder. Företagen vi har valt att använda som underlag för vår empiriska del är Haldex Traction och Assa Abloy Entrance System. I analysen kopplar vi samman den teoretiska referensramen med insamlad empiri och avslutar kapitlet med en egenskapad modell som resultat, samt egna reflektioner. Det avslutade kapitlet besvarar uppsatsen syfte och frågeställning i problemdiskussionen.</p>
|
30 |
Affärskulturella skillnader : Finns dem mellan Sverige och Norge?Jägenstedt, Malin, Gustafsson, Hanna January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.</p><p>För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.</p><p>I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt. De fyra största skillnaderna som kan leda till konsekvenser anser vi vara olikheter i tidsaspekter, hierarkiska förhållningssätt, kommunikation och servicegrad och flexibilitet. Norrmannen är inte lika punktlig som svensken och har dessutom andra arbetstider. Norges affärsstruktur är mer hierarkisk än den svenska och trots att språken är besläktade finns det en del ord och intonationer som skiljer sig åt som kan skapa förvirring. Svensken är mer serviceinriktad och flexibel än norrmannen, vilket kan leda till felaktiga förväntningar på arbetsplatsen. Vi anser att dessa problem kan övervinnas eller i alla fall minskas om företaget är medvetet om deras existens.</p>
|
Page generated in 0.0888 seconds