No description available.

Förtätning och grönplanering är två planeringsstrategier som ofta uppfattas som varandras motsatser i stadsutveckling. Medan förtätning strävar efter att maximera markanvändning för att möta behovet hos en växande befolkning och ökat resursbehov, arbetar grönplaneringen för att bevara och främja grönområden för att förbättra stadsmiljöns kvalitet och hållbarhet. Denna uppsats undersöker hur dessa två processer kan implementeras i utvecklingen av ett nytt bostadsområde i Norra Visborg. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive textanalys av dokument och vetenskapliga artiklar, lyfter studien fördelar och nackdelar med förtätning och grönplanering samt identifierar möjligheter till samordning och synergier. Den trend som grönplanering och förtätning speglar, visar på de mål som man idag vill uppnå i samhällsplaneringen. Resultaten visar att en väl koordinerad planeringsinsats som integrerar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter på lokal nivå kan leda till en mer hållbar stadsutveckling. Genom att balansera utvecklingen och förtätningen av Norra Visborg med bevarande av grönområden kan hållbarhet främjas, vilket betonar vikten av att uppmärksamma och sammanföra olika intressen och expertområden. Om gröna miljöer värnas samtidigt som utveckling och tät bebyggelse balanseras mellan bevarande och medvetenhet om naturens nyttor kan det bidra till att hållbara samhällen skapas för både dagens och kommande generationers skull.

Örnsköldsvik’s municipality has during the period 2016 to 2023 had a slight decline in population. The publicly elected leaders of the municipality had set up a vision for 5000 people to move in before the year 2030. This paper aims to analyze and present data of different demographic variables such as total number of people moving in and out of the municipality in the ages of 20-29, average lifespan and average age, total number of births and deaths. Then calculate the dependency quota to see how that has changed over time. Apart from that, two localities will be studied closer and what types of service they have and how that might affect the population change. What the results showed was that the young adults in the ages 20-24 had higher number of people moving out than in. In the older age group of 25-29 it was the opposite where more people moved in. The results also showed that the dependency quota has increased over time, as well as the mean age has risen. Furthermore, it shows that the number of births has decreased over time. Overall, the study revealed that the municipality’s vision of 5000 more people to move in will be hard to achieve.

No description available.

<p>The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster?</p><p>The theory is based on two Swedish human geographers Torsten Hägerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as “geopolitics”. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication.</p><p>The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations.</p><p>New Orleans City’s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans. That makes the land fragile, other contributing factors are the “Bowl-effect”, the city is placed under sea level between Lake Pontchartrain and the Gulf coast, in a so called “bowl”.</p><p>New Orleans was first founded in 1718 by the French and remained a French colony till 1768 when Spain took over and was later returned to the USA in 1803. The area is very attractive on a trade perspective as well as for tourism. During the years the state have tried to manage the environment and build canals, levees and establish pumps to avoid storm surge and floods. Regarding the trade and commerce issue, New Orleans are a pathway between the oil in the Mexican Gulf Coast and the rest of the US via the Mississippi River and are also the link between the US and Europe.</p><p>The US is built on 50 federal states and is governed by the president and his establishment. The federal system is superior the local government and it was widely visible during the hurricane disaster. The local authorities were helpless and banded from additional help from superiors. The scarcity of communication between the governor of Louisiana Kathleen Blanco, the mayor of New Orleans Ray Nagin, the FEMA (Federal Emergency Management Agency) and the President of the US George W. Bush were terrible, and caused the rescue resources to be delayed for over two days.</p><p>The hurricane disaster took over 1 800 human lives, flooded 80 % of the city and made over 160 000 inhabitants homeless and forced over 350 000 persons to leave their homes. The demography of New Orleans describes that over 70 % of the population are estimated to be African – Americans. The evacuation strategy failed when the poverty rate is high in the region and 120 000 persons do not own any vehicle, which made it difficult for people to move. And the crisis situation increased by the lack of effort from the authorities to help the abandoned. Normally during floods, people tend to reach for higher grounds to search for refuge. In New Orleans the effect was revised and people were drawn to the location recommended be the authorities of New Orleans, the Louisiana Superdome, whish is placed in the “bottom of the bowl”. All routes and ways were cut down between this area and the periphery.</p><p>This essay also discusses the segregation issues in New Orleans City and reflects on the ethnic discrimination charges that were laid on the government. The topic gets more difficult in relation to media representation; the media tend to put their own angles to the discussion. It is important to be critical to the realities that are given an presented.</p><p>The politicians are criticized for their management of the rescue resources and the obvious neglect of federal powers. Many of the efforts and management of resources were placed on guarding state-owned and private properties, military and police were stationed around the City to avoid people from stealing and looting.</p><p>In the end, the lack of relation between authority (the power) and the territory and its establishments and the non understanding of how to plan the city to live under better conditions in relation to this hazard area, have led to the results and consequences of the tremendous destruction after the Hurricane Katrina.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att identifiera naturförutsättningarna i amerikanska stadsregionen New Orleans och forma en förståelse av händelseförloppet under orkanen Katrinas framfart genom New Orleans i augusti 2005. Vilka bodde i de mest drabbade områdena och vilka drabbades av konsekvenserna av katastrofen?</p><p>Utgångspunkten är den regionalgeografiska teorin som utvecklades av Thomas Lundén och Torsten Hägerstrand. Deras teorier om regionalgeografi och politisk geografi, även kallad ”geopolitik”, där man förklarar relationen mellan stat och territorium, makten över marken och andra variabler som kan påverka och ha betydelse över marken, såsom: ekonomi, kultur, teknologi, demografi och kommunikation.</p><p>Författaren har valt att utgå ifrån kvantitativ metod, uppsatsen genomgick en översiktlig analys genom att analysera artiklar, media reportage, dokumentärer och skrivna texter. Författaren har behållit ett kritisktförhållningssätt vid analysen av den amerikanska litteraturen som dominerat i studiematerialet.</p><p>New Orleans topografi är unik i sin bemärkelse att staden är lokaliserad på landområde som befinner sig under havsytan. New Orleans lokalisering är även i ett delta område som binder tre flodsystem åt. Vilket är orsaken till att jorden kring detta våtmarksområde är ömtåligt och lätt brytbart. New Orleans är även hårt utsatt av flodvågor, då staden ligger dåligt placerad i en så kallad ”skål”.</p><p>New Orleans var grundad år 1718 av fransmännen och förblev en franskkoloni tills spanjorerna tog över regionen år 1768. Regionen är väldigt attraktivt för turism och handel. För att bibehålla en god levnads och handelskvalitet i området, lagstiftades och etablerades fördämningsvallar, kanaler och vattenpumpar.</p><p>Handelsmässigt är New Orleans en import och export port med handel mellan USA och Europa.</p><p>USA är uppdelade i 50 federala stater och regeras av en president och dennes administrativa enhet. De federala systemen representerar en överhet gentemot de lokala myndigheterna. Gränsen mellan över- och underordnad var extra tydlig under orkankatastrofen. Så pass tydlig att de lokala myndigheterna var begränsade i sina befogenheter, och fick därmed inte tillgång till de resurser som ansågs behövas. Problemet under Katrinakatastrofen var bristerna på kommunikation mellan Louisianas guvernör Kathleen Blanco, New Orleans borgmästare Ray Nagin och USAs president George W. Bush, som ledde till försenade hjälpmedel.</p><p>Orkanen tog över 1800 människors liv och tvingade över 350 000 människor att fly sina hem. 80 % av staden vattenfylldes/översvämmades, vilket gjorde att cirka 160 000 personer fick sina hem totalförstörda, därmed blev 160 000 personer hemlösa.</p><p>Enligt tidigare utmätningar har över 70 % av invånarna ingen tillgång fordon, vilket orsakade att dessa människor inte kunde evakuera på egen maskin. Myndigheterna var hjälplösa och medborgarna fick lite information från auktoritären.</p><p>Under sådana situationer som översvämning brukar människor dra sig till högre höjder, det som gör att New Orleans händelsen extra intressant är valet av evakueringsplats. I detta fall visar det sig att de drar sig till mitten av skålen, där det även är som mest utsatt för översvämningar och flodvågor.</p><p>Uppsatsen diskuterar även segregationsmönster i New Orleans och reflekterar över de anklagelser som riktades gentemot den amerikanska staten om etnisk diskriminering.</p><p>Uppsatsen reflekterar över media skildringarna och politikernas försök att organisera en räddningsaktion och misslyckandet av detta.</p><p>Avslutningsvis konstateras att relationen mellan makten och marken (territoriet) och dess rumsliga organisation, samt oförståelsen vid stadsplaneringen och bosättande i riskzoner, alla bidrog till konsekvenserna och resultatet av den gigantiska förödelsen efter orkanen Katrina.</p>

<p>Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn.</p><p>Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt.</p><p>I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen.</p><p>Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar.</p><p>De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället.</p><p>Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.</p>

No description available.

Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn. Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt. I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen. Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar. De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället. Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.

The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster? The theory is based on two Swedish human geographers Torsten Hägerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as “geopolitics”. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication. The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations. New Orleans City’s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans. That makes the land fragile, other contributing factors are the “Bowl-effect”, the city is placed under sea level between Lake Pontchartrain and the Gulf coast, in a so called “bowl”. New Orleans was first founded in 1718 by the French and remained a French colony till 1768 when Spain took over and was later returned to the USA in 1803. The area is very attractive on a trade perspective as well as for tourism. During the years the state have tried to manage the environment and build canals, levees and establish pumps to avoid storm surge and floods. Regarding the trade and commerce issue, New Orleans are a pathway between the oil in the Mexican Gulf Coast and the rest of the US via the Mississippi River and are also the link between the US and Europe. The US is built on 50 federal states and is governed by the president and his establishment. The federal system is superior the local government and it was widely visible during the hurricane disaster. The local authorities were helpless and banded from additional help from superiors. The scarcity of communication between the governor of Louisiana Kathleen Blanco, the mayor of New Orleans Ray Nagin, the FEMA (Federal Emergency Management Agency) and the President of the US George W. Bush were terrible, and caused the rescue resources to be delayed for over two days. The hurricane disaster took over 1 800 human lives, flooded 80 % of the city and made over 160 000 inhabitants homeless and forced over 350 000 persons to leave their homes. The demography of New Orleans describes that over 70 % of the population are estimated to be African – Americans. The evacuation strategy failed when the poverty rate is high in the region and 120 000 persons do not own any vehicle, which made it difficult for people to move. And the crisis situation increased by the lack of effort from the authorities to help the abandoned. Normally during floods, people tend to reach for higher grounds to search for refuge. In New Orleans the effect was revised and people were drawn to the location recommended be the authorities of New Orleans, the Louisiana Superdome, whish is placed in the “bottom of the bowl”. All routes and ways were cut down between this area and the periphery. This essay also discusses the segregation issues in New Orleans City and reflects on the ethnic discrimination charges that were laid on the government. The topic gets more difficult in relation to media representation; the media tend to put their own angles to the discussion. It is important to be critical to the realities that are given an presented. The politicians are criticized for their management of the rescue resources and the obvious neglect of federal powers. Many of the efforts and management of resources were placed on guarding state-owned and private properties, military and police were stationed around the City to avoid people from stealing and looting. In the end, the lack of relation between authority (the power) and the territory and its establishments and the non understanding of how to plan the city to live under better conditions in relation to this hazard area, have led to the results and consequences of the tremendous destruction after the Hurricane Katrina. / Syftet med uppsatsen är att identifiera naturförutsättningarna i amerikanska stadsregionen New Orleans och forma en förståelse av händelseförloppet under orkanen Katrinas framfart genom New Orleans i augusti 2005. Vilka bodde i de mest drabbade områdena och vilka drabbades av konsekvenserna av katastrofen? Utgångspunkten är den regionalgeografiska teorin som utvecklades av Thomas Lundén och Torsten Hägerstrand. Deras teorier om regionalgeografi och politisk geografi, även kallad ”geopolitik”, där man förklarar relationen mellan stat och territorium, makten över marken och andra variabler som kan påverka och ha betydelse över marken, såsom: ekonomi, kultur, teknologi, demografi och kommunikation. Författaren har valt att utgå ifrån kvantitativ metod, uppsatsen genomgick en översiktlig analys genom att analysera artiklar, media reportage, dokumentärer och skrivna texter. Författaren har behållit ett kritisktförhållningssätt vid analysen av den amerikanska litteraturen som dominerat i studiematerialet. New Orleans topografi är unik i sin bemärkelse att staden är lokaliserad på landområde som befinner sig under havsytan. New Orleans lokalisering är även i ett delta område som binder tre flodsystem åt. Vilket är orsaken till att jorden kring detta våtmarksområde är ömtåligt och lätt brytbart. New Orleans är även hårt utsatt av flodvågor, då staden ligger dåligt placerad i en så kallad ”skål”. New Orleans var grundad år 1718 av fransmännen och förblev en franskkoloni tills spanjorerna tog över regionen år 1768. Regionen är väldigt attraktivt för turism och handel. För att bibehålla en god levnads och handelskvalitet i området, lagstiftades och etablerades fördämningsvallar, kanaler och vattenpumpar. Handelsmässigt är New Orleans en import och export port med handel mellan USA och Europa. USA är uppdelade i 50 federala stater och regeras av en president och dennes administrativa enhet. De federala systemen representerar en överhet gentemot de lokala myndigheterna. Gränsen mellan över- och underordnad var extra tydlig under orkankatastrofen. Så pass tydlig att de lokala myndigheterna var begränsade i sina befogenheter, och fick därmed inte tillgång till de resurser som ansågs behövas. Problemet under Katrinakatastrofen var bristerna på kommunikation mellan Louisianas guvernör Kathleen Blanco, New Orleans borgmästare Ray Nagin och USAs president George W. Bush, som ledde till försenade hjälpmedel. Orkanen tog över 1800 människors liv och tvingade över 350 000 människor att fly sina hem. 80 % av staden vattenfylldes/översvämmades, vilket gjorde att cirka 160 000 personer fick sina hem totalförstörda, därmed blev 160 000 personer hemlösa. Enligt tidigare utmätningar har över 70 % av invånarna ingen tillgång fordon, vilket orsakade att dessa människor inte kunde evakuera på egen maskin. Myndigheterna var hjälplösa och medborgarna fick lite information från auktoritären. Under sådana situationer som översvämning brukar människor dra sig till högre höjder, det som gör att New Orleans händelsen extra intressant är valet av evakueringsplats. I detta fall visar det sig att de drar sig till mitten av skålen, där det även är som mest utsatt för översvämningar och flodvågor. Uppsatsen diskuterar även segregationsmönster i New Orleans och reflekterar över de anklagelser som riktades gentemot den amerikanska staten om etnisk diskriminering. Uppsatsen reflekterar över media skildringarna och politikernas försök att organisera en räddningsaktion och misslyckandet av detta. Avslutningsvis konstateras att relationen mellan makten och marken (territoriet) och dess rumsliga organisation, samt oförståelsen vid stadsplaneringen och bosättande i riskzoner, alla bidrog till konsekvenserna och resultatet av den gigantiska förödelsen efter orkanen Katrina.

During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called Déscription de l’Égypte. Exhibitions and publications like Déscription de l’Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient. Although the concept of Orient in general and many pictures of Egypt in particular were created by Europeans during colonial times, this essay argues that these understandings are still prevalent in present-time, postcolonial travel brochures of Egypt. Therefore representation of Egypt through postcolonial theory in Swedish travel brochures is the main focus of this study. This is illustrated through the use of pictures which indicate that the Occident has a certain power over the Orient. At the same time, this study also shows that what is indicated in the travel brochure not always corresponds to the reality. Postcolonial theory is used to bring out the discourses conveyed in pictures and texts in Swedish travel brochures. The brochures studied are derived from leading Swedish travel companies Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor and Ving. From these brochures, the essay focuses on the representation of three cases, i.e. Hurghada, Luxor and grand tours and cruises along the Nile. / Syftet med denna studie är att undersöka hur Egypten gestaltas inom turistbranschen, utifrån postkolonial teori. Undersökningen utförs genom att analysera hur Egypten framställs till turister och med hjälp av diskursanalys granskar jag detta i svenska resebolags resebroschyrer. De resebroschyrer som använts i undersökningen tillhör Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor samt Ving. Uppsatsen är således en diskursanalytisk studie, som bygger på en kvalitativ ansats. Diskursanalysen syftar till att analysera relationer genom språket samt språkets uttryck och därmed har den varit en metod för att analysera såväl texter som bilder i resebroschyrerna. Den undersökningsstrategi som använts är en fallstudie av Egypten och det kan både vara ett unikt och ett typiskt fall. Som nämnts ovan, analyseras framställningen av Egypten i resebroschyrerna utifrån postkolonial teori. Den postkoloniala teorin undersöker diskurser, såväl koloniala som nutida, kring västerländska och icke västerländska samhällen. På så sätt innebär denna teori en djupare insikt om den diskurs som bedrivs till följd av dominerande gruppers attityder och handlingar gentemot en avlägsen region. Begreppet postkolonialism myntades på 1990-talet och inom detta ämnesområde har Edward Said haft en betydande roll. Said har beskrivit relationen mellan Europa och Egypten samt hur Europas maktposition under kolonialismen har skapat bilden av orienten på Egypten och egyptisk kultur. Postkolonialism handlar således om särskilda diskurser och diskurser innebär i sin tur människors varierande sätt att prata om och se på olika företeelser. Hybriditet är ett uttryck inom postkolonialism, som står för en blandning av kulturer, där ett utökat transportnätverk och därmed också turism anses underlätta hybriditeten. Fortsättningsvis kom Egypten att koloniseras av England i slutet på 1800-talet, men strax innan detta utforskades landet av Frankrike och deras kartläggning av Egypten presenterades sedan i en skrift, Déscription de l’Égypte, som fått betydande roll för det koloniala resandet. Sådana publikationer och utställningar, som syftade till att ge en bild av Egypten, väckte intresse hos människor att resa till landet och uppleva de händelser och sevärdheter som de blivit medvetna om. På så sätt kom även ett betydande antal människor att resa till Egypten under kolonialtiden. Vid framställningen av de nuvarande resorna till Egypten kan det påträffas olika företeelser som tyder på en fortsatt västerländsk makt. Hurghada framställs som ett prisvärt resmål till hela familjen, med mycket sol och värme, men det finns bilder i resebroschyrerna som antyder att de västerländska turisterna har en viss makt över lokalbefolkningen. Denna makt syns genom bilder där lokalbefolkningen ger service och betjänar turisterna. Dessutom kan det urskiljas bilder på historiska sevärdheter som inte kan påträffas i Hurghada, så som pyramider och Nilen. De hänvisar alltså till platser som inte finns i stadens omgivning vid framställningen av Hurghada och genom detta kan både en föreställning av platsen som inte överensstämmer med verkligheten skapas och en snedvriden bild av resmålet frambringas hos resenären. Luxor är däremot en stad som har varit betydande långt tillbaka i historien, vilket även märks vid dess framställning i resebroschyrerna då presentationen nästan enbart består av vilka historiska sevärdheter som resenären kan få uppleva. Att framställa en plats som långt bort från turisternas egen vardag kan intensifiera upplevelsen och detta kan därmed vara anledningen till att presentationen av Luxor är fokuserad vid dess historia. Samtidigt kan en presentation av Luxor som en modern stad möjligtvis inte locka lika många resenärer, vilket gör att ett möte med det förflutna hellre presenteras. Resebolagen har därför en viss makt vad gäller Egyptens framställning till turister, eftersom de bestämmer hur sina resebroschyrer utformas och således hur resmål framställs till turister. Fortsättningsvis påträffas vissa likheter vid presentationen av rundresor och kryssningar längs Nilen i jämförelse med Luxor, eftersom framställningen av rundresorna och kryssningarna också fokuseras på de historiska sevärdheterna som resenären får uppleva. Vidare är det en väsentlig skillnad på rundresorna och kryssningarna, i jämförelse med resor till Hurghada och Luxor, nämligen att resenären ständigt förflyttar sig till nya platser. Said beskriver att vi delar upp områden i vårt huvud, där bekanta områden blir ”våra” och obekanta områden ”deras”. Vid rundresor och kryssningar kan båten vara ett bekant område, eftersom resenärerna ständigt återkommer till den och omgivningen runtomkring båten blir obekant. Därigenom frånskiljs turisterna och lokalbefolkningen åt. Dessa resor i relation till det koloniala resandet åskådliggör att det fortfarande finns ett speciellt förhållningssätt till Egypten och att det bedrivs en särskild diskurs genom resebroschyrerna gentemot landet och dess kultur. Presentationerna av dessa tre resmål i resebroschyrerna visar också att det finns ett maktförhållande mellan väst och orienten samt att det bedrivs en diskurs i resebroschyrerna som påvisar en västerländsk dominans. Makten blir tydligast genom de bilder som visas i resebroschyrerna, där turister blir betjänad av lokalbefolkningen samt då resenärer och invånare aldrig visas tillsammans i avseende att umgås med varandra. I det fall de visas tillsammans påträffas ett betydligt avstånd mellan dem. Utifrån denna studie har jag även kommit fram till att det är viktigt att ge en sanningsenlig bild över Egypten, men det är även betydelsefullt att framställa människorna och dess kultur på ett rättfärdigande sätt. Jag anser att framställningen av dessa måste göras sanningsenlig och rättfärdigande för att resenären inte ska ha en snedvriden bild eller missuppfatta bilden av landet, människorna eller dess kultur. Dessutom kan det vara fördelaktigt om resebroschyrernas maktdiskurs minskas i presentationen av Egypten, för att resenärerna sedermera kan minska en möjlig dominant syn på sig själva vid mötet med människor från en annan kultur.