No description available.

No description available.

Despite policy efforts by the Chinese state to eradicate gender inequality, statistics show that the issue of gender discrimination in the work domain has become increasingly acute in modern day China. The prevailing gender inequality derives from China’s deeply rooted masculine oriented cultural and societal structure, and traditional norms and values towards women in the work domain are fighting the policies against gender inequality that the Chinese state has implemented. Studies show that foreign affiliations have the ability to transplant corporate culture internationally, which also infers a transplantation of certain policies. One of the many western countries that have seen its corporations establish offices in China is Sweden - a country which puts a lot of focus and emphasis on promoting gender equality. Chinese and Swedish cultural and societal structure differs a lot, and so does the focus on gender equality. The theory suggests that gender equality is highly prioritized in Sweden, while it is less prioritized in China. This constitutes an interesting phenomena regarding how managers at Swedish based corporations, established in Shanghai, manage Swedish gender equality policies cross-culturally. The purpose of this study is to describe and explore how Swedish based corporations that are established in Shanghai, China, manage gender equality policies cross-culturally. In order to answer our research question, we performed four face to face semi-structured interviews together with four suitable Swedish based corporations at their offices in Shanghai. The results from this study concluded that the Swedish based corporations transfer the vast majority of their policy framework to their offices in Shanghai, particularly gender equality policies. The gender equality policies were often included in the corporations Corporate Social responsibility (CSR) framework. The study could conclude that even though no adaption was done to the policy documents per se, the Swedish corporations did adapt modestly to how they manage the policies in practice in Shanghai. This followed as a consequence of a wish to respectfully adapt to Chinese legal and cultural prerequisites. Due to China's legal prerequisites, some policies, such as parental leave, could not be fully implemented at the Shanghai offices. In other words, in those instances, the policy documents were trumped by legal employment regulations. Cultural prerequisites affected how the managers in the shanghai offices dealt with the policy documents in practice. Our study could found that policy management was closely connected to the corporate culture in the Shanghai offices. Our study could thus conclude that the Swedish based corporations adapt the policy management in practice to the meet Chinese culture, without compromising the Swedish corporate culture and values. / Oberoende av de satsningar som den kinesiska staten har infört för att utrota ojämlikhet mellan män och kvinnor visar statistik att könsdiskriminering inom kinas företagsvärld ökar. Den rådandeojämlikheten härstammar från Kinas maskulint orienterade samhälle, och traditionella normer och värderingar motarbetar de jämställdhetsfrämjande policyer som den kinesiska staten har implementerat. Studier visar att globala företag har möjlighet att överföra och etableraföretagskulturen internationellt, vilket även innefattar specifika policyer. Ett land vars företag har etablerat många företagskontor i Kina är Sverige: ett land som har ett högt fokus på att främjajämställdhet. Den kinesiska kulturen och dess samhällsstruktur skiljer sig avsevärt från den svenska, vilket även inkluderar att arbetet för jämställdhet skiljer sig mycket mellan de två länderna. Teorin förklarar att jämställdhet är högt prioriterat i Sverige, medan den är mindre prioriterad i Kina. Avvikelsen mellan länderna leder till ett spännande forskningsfenomen, nämligen kring hur de svenska företag som är etablerade i Shanghai hanterar jämställdhetspolicyer interkulturellt. Syftet med vår studie är att beskriva och utforska hur svenska företag som är etablerade i Shanghaihanterar jämställdhetspolicyer interkulturellt. För att besvara vår forskningsfråga har vi genomfört fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra lämpligt utvalda svenska företag på deras kontor i Shanghai. Resultatet av vår studie visar att de svenska företagen överför majoriteten av sina policyer till kontoren i Shanghai, framförallt de policyerna som är relaterade till jämställdhet. Dessa jämställdhetspolicyer är oftast inkluderade i företagens ramverk för Corporate Social Responsibility (CSR, företagets samhällsansvar). Studien kan dra slutsatsen att svenska företag inte anpassar innehållet och betydelsen av sina jämställdhetspolicyer, men att de anpassar och förändrar hur de hanterar och arbetar med dem på kontoren i Shanghai. Anledningen till anpassningen är att de svenska företagen vill bemöta kinas kulturella och legala förutsättningar. Till följd av Kinas legala förutsättningar kan inte alla policyer etableras likadant i Shanghai som i Sverige; exempelvis vad gäller föräldraledighet. Sådana policyer övervins av de lokala legala bestämmelserna. De kulturella skillnaderna påverkar hur chefer på de kinesiska kontoren hanterar policyerna i praktiken. Studien visar att policyhantering är nära relaterat till företagskultur, och att det är genom företagskulturen som policyerna hanteras i praktiken. Således visar studien att de svenska företag som deltog i vår forskning anpassar hur de hanterar jämställdhetspolicyer i praktiken för att bemöta den kinesiskakulturen, utan att kompromissa den svenska företagskulturen och dess värderingar.

<p>I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.</p><p>Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer. För att angripa följande problemområde har vi valt att använda en hermaneuetisk metod med inslag av fenomenografi. Konkret innebär det att vi har gått igenom missionärsbrev som presenteras i 1911 års upplaga av tidningen ”Missionsförbundet” och 1904-1906 års upplagor av EFS tidningsorgan ”Missionstidningen”. Vår studie visar att missionärerna från de skilda missionsorganisationerna i stort sett hade samstämmiga värderingar av afrikanerna.</p><p>I huvudsak kan vi se att missionärerna använde fyra olika typer av ideologier för att, dels förklara behovet av mission bland afrikanerna, dels förklara afrikanernas mentalitet och samhällssystem. Missionärernas värderingssystem bestod av en sammanblandning av patrialkala, liberala (idealistiska), socialdarwinistiska, kulturimperialistiska, samt i EFS fall imperialistiska idéströmningar. Studien har emellertid inte påvisat att missionärerna skulle inta en tydligt rasistisk hållning gentemot afrikanerna, dock tycks missionärerna ha ett behov av att distansera sig från afrikanerna och på så sätt bygga upp vissa rasbarriärer mellan folkgrupperna. Dock menade man inte att afrikanerna var mindre värda för att de skulle representera en lägre ras, utan de nedvärderande kommentarerna till afrikanerna och deras samhällen hänvisas istället till deras religion. Det var nämligen den som var upphovet till afrikanernas låga utvecklingsnivå.</p>

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor. Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer. För att angripa följande problemområde har vi valt att använda en hermaneuetisk metod med inslag av fenomenografi. Konkret innebär det att vi har gått igenom missionärsbrev som presenteras i 1911 års upplaga av tidningen ”Missionsförbundet” och 1904-1906 års upplagor av EFS tidningsorgan ”Missionstidningen”. Vår studie visar att missionärerna från de skilda missionsorganisationerna i stort sett hade samstämmiga värderingar av afrikanerna. I huvudsak kan vi se att missionärerna använde fyra olika typer av ideologier för att, dels förklara behovet av mission bland afrikanerna, dels förklara afrikanernas mentalitet och samhällssystem. Missionärernas värderingssystem bestod av en sammanblandning av patrialkala, liberala (idealistiska), socialdarwinistiska, kulturimperialistiska, samt i EFS fall imperialistiska idéströmningar. Studien har emellertid inte påvisat att missionärerna skulle inta en tydligt rasistisk hållning gentemot afrikanerna, dock tycks missionärerna ha ett behov av att distansera sig från afrikanerna och på så sätt bygga upp vissa rasbarriärer mellan folkgrupperna. Dock menade man inte att afrikanerna var mindre värda för att de skulle representera en lägre ras, utan de nedvärderande kommentarerna till afrikanerna och deras samhällen hänvisas istället till deras religion. Det var nämligen den som var upphovet till afrikanernas låga utvecklingsnivå.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur. Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder. Vilka likheter och skillnader finns det i den visuella designen mellan det amerikanska kvinnomagasinet och populära kvinnomagasin i andra länder? I denna studie analyserades den visuella designen på populära kvinnomagasins omslag i Brasilien, Förenade Arabemiraten, Indien, Thailand, Tjeckien och USA under året 2012 och urvalet av länder baserades på religiös tillhörighet i de olika länderna. Eftersom religion är intimt förknippat med kultur var detta ett effektivt sätt i ett försök att få material som representerade olika kulturer i världen. Genom att använda både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys kunde flera olika delar av materialet analyseras på olika nivåer. Resultatet av vår undersökning visade att det finns en variation av både likheter och skillnader i den visuella designen på kvinnomagasinens omslag. Med hjälp av teorier i kultur och globalisering gick det att se att både homogenisering och hybridisering av kultur är aktuellt inom tidningsbranschen, då det verkar finnas en viss standardisering av visuell design, samtidigt som det finns en blandning av kulturella referenser. Studien visar att kulturell globalisering kan påverka den visuella designen på kulturella produkter på olika sätt och öppnar upp för intressant vidare forskning inom ämnen som kulturell globalisering, homogenisering och hybridisering av kultur samt hur kulturella estetiska uttryck kan ta form i olika kulturer. / What role does cultural globalization have regarding visual design in the magazine industry? The media is in constant motion and the world has become a more open cultural space where different cultures can be communicated through media. Companies globalize their business, which makes cultural products like Coca-Cola and Nike well known all around the world. There are discussions about the implications that globalization of cultural products will have on the world and if this might lead to homogenization or hybridization of culture. The women's magazine Cosmopolitan is a global brand that exists in over a 100 countries. The question that arises is whether a strong cultural product that Cosmopolitan is setting a standard forwomen’s magazines in other countries regarding their aesthetic expressions. What kind of similarities and differences are there in the visual design of the American women's magazine and popular women's magazines in other countries? This study analyzed the visual design on covers of popular women’s magazines in Brazil, United Arab Emirates, India, Thailand, the CzechRepublic and the United States over the year 2012. The selection of countries was based on religious affiliation in the different countries and since religion is closely related to culture, this was an effective way in an attempt to access material that represented different cultures in the world. By using both a quantitative and qualitative content analysis, several different parts of the material could be analyzed on different levels. The results of our study showed that there are a variety of both similarities and differences in the visual design of women's magazines covers. Using theories about culture and globalization made it possible to see that both homogenization and hybridization of culture is current in the magazine industry. There seems to be some kind of standardization of visual design but at the same time, there is also a mix of cultural references on the covers. The study shows that cultural globalization can affect the visual design of cultural products in different ways and opens up for interesting topics in further research, such as cultural globalization, homogenization and hybridization of culture and how cultural aesthetic expressions takes shape in various cultures.