<p>Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?</p><p>Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (<em>Inte som min syster).</em></p><p>Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation.</p><p>Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.</p><p>Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska.</p><p>Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen.</p><p>Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle.</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles.</p><p>Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references.</p><p>Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues.</p><p>Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach.</p><p>Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases.</p><p>Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns. Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen. Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle. / Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles. Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references. Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues. Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach. Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases. Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.

The study’s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims. The theoretical point in the study is the constructivist. The thesis shows that the individuals compromise with their religious beliefs in order to meet their daily needs. A conclusion is that cultural competence is necessary, but also that the counselors approach proved to be of significant importance. / Undersökningens syfte var att ta reda på hur viktig kulturell kompetens är i vägledning av personer med multikulturell bakgrund. Jag vill även belysa att vad som ses som normalt i en kultur kan betyda något helt annat i en annan. Undersökningen går även in på kulturkrockar och dess problematik i samband med vägledning. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ, och de fem respondenter som intervjuades var alla praktiserande muslimer. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är den konstruktivistiska. Undersökningen visar att individerna på olika sätt kompromissar för att få deras vardag att gå ihop med sin religiösa trosuppfattning. En slutsats som drogs är att kulturell kompetens till viss del är nödvändig, dock är det vägledarens förhållningssätt som är avgörande för om det blir ett lyckat möte.

Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer? Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster). Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation. Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.