Offentlig konst definieras av Miles (1997, s. 1–3) som allmänna verk vilka beställts till platser som är tillgängliga för allmänheten. Kumla kommuns invånare för intensiva diskussioner om den offentliga konsten på offentliga plattformar, vilket väcker funderingar om hur de ser på Kumlas utveckling och om synen på konstverken faktiskt är övervägande negativ. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera invånarnas attityder till offentliga konstverk samt undersöka hur konst kan stärka förhållanden mellan invånare och kommun. I denna studie används kommun som geografisk avgränsning och som administrativ enhet. Undersökningen är begränsad till Kumla kommun och utfördes år 2023. Kumla valdes då de själva, med sina 71 konstverk, betraktar sig som en “konstkommun”. För att besvara syftet används följande frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar invånarnas attityder till de offentliga konstverken i Kumla kommun? - Hur uttrycker den offentliga konsten Kumla kommuns identitet? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan Kumla kommuns visioner med den offentliga konstverken och invånarnas upplevelse av den? Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är tidigare forskning kring platsidentitet och offentlig konst, vilket vid tillämpning på Kumla kommuns lokala kontext innebär att studien fyller en tidigare kunskapslucka. För att genomföra undersökningen har en dokumentanalys och en digital enkätstudie genomförts. Studien fann att attityden till de offentliga konstverken i Kumla kommun generellt var positiv men att denna påverkades av både individuella och utomstående faktorer, såsom kön och ekonomi. Konsten stärker även Kumla kommuns identitet som konststad men speglar för vissa inte Kumlas historiska händelser. Både likheter och skillnader mellan kommunens visioner och invånarnas upplevelse av den offentliga konsten påträffades. Likheter var bland annat att de tillfrågade invånarna upplevde att konsten hade värden genom dess funktion, estetiska utformning och den positiva känslan den gav. Skillnader som påträffades berörde den ekonomiska satsningen på konst, där flera av respondenterna (ej majoritet, men en betydande del) ansåg att den offentliga konstens värde inte återspeglade de kostnader den förde med sig ekonomiskt.

Citizen proposal is one of many participation governance arrangements introduced the last few decades in Sweden in order to improve communication between local government institutions and citizens. In 2002 citizen proposal was introduced by the state, thus making it possible for the municipalities to allow citizens and other inhabitants to come up with proposals to the elected. In 2007 the law was revised and now gave the municipalities opportunity to delegate decision-making related to citizen proposals to the committees [nämnder/styrelser]. This study examines the implementation of citizen proposals in Kumla municipality 2002-2019. First analysing the arguments raised by the municipality to implement citizen proposal in Kumla, it then proceeds to show how it was implemented before and after the revision of the law that gave opportunity to delegate decision-making to the committees and what consequences it had on the content of the decisions. The study ends by showing how and why Kumla municipality decided to repeal the citizen proposal in favour of another kind of citizen participation.

The Kvarntorp area, some 200 km SW of Stockholm, Sweden, is a former mining site for alum shale. Kvarntorpshögen is a refuse dump from the hydrocarbon extraction during 1940-1965. The area is also dotted by abandoned quarries, which most are water filled today. The area is divided into two watersheds; the central and the eastern. Frommestabäcken is the main watercourse flowing out of the central watershed while Frogestabäcken is the corresponding watercourse in the eastern watershed. These two watercourses have been sampled annually since 1994 by consulting companies for the municipality of Kumla. The sampling sites at Ulftorpsbäcken (main inlet to the central watershed) and at the outlet from Serpentindammssystemet (the water treatment system in the central watershed) was added to the sampling program in 1997 and 1996 respectively. Other consulting companies have sampled the groundwater around Kvarntorpshögen (in 2004) and the water in the lake Norrtorpssjön (in 2004), which is an old water filled quarry. The lake Norrtorpssjön has also been sampled as part of a project performed by Örebro University. This thesis is a compilation and evaluation of all this data but the main part will be given focused on seasonal variations. Samples have been analysed with regard to the metals Na, K, Ca, Mg, Fe, Al, Li, B, As, Cu, Ni, Zn, Co, Cr, Cd, Pb, Mo, Sr and U. Other analysed parameters were tot-N, tot-P, bicarbonate (alkalinity), sulphate, chloride and the parameters pH, electrical conductivity and COD(Mn). Samples of bottom fauna have also been collected in Frommestabäcken. Concentration of most metals increased in the surface water while passing the Kvarntorp area. High metal concentrations were found for example in some of the groundwater samples. Such high concentrations were not observed in the samples from Frommestabäcken or Frogestabäcken, indicating for example dilution of metals or immobilisation through precipitation or adsorption. Seasonal effects on the dissolution and precipitation/adsorption of compounds were observed at all annually sampled watercourses. One of these effects was the spring- and autumn circulation of the lake Norrtorpssjön. The lake forms a thermocline during summer which causes higher concentrations of metals beneath the thermocline. During circulation these concentrations mixes throughout the depth profile which affects the amount of elements that is transported from the lake via Frogestabäcken. During winter the highest concentrations of metals are expected near the surface of the lake since the surface is colder than the rest of the water mass.

Fysisk planering har möjligheten att påverka hurstaden utvecklas och med det hur invånarnautvecklas med staden. För att kunna påverkautvecklingen behövs kunskapen om vilkafaktorer som styr utvecklingen i önskad riktning.För att människor ska resa mer med hållbaratransportmedel krävs förutsättningarna för det istaden. Det är planerarens jobb att ha kunskapenom vilka faktorer som påverkar valet till hållbaratransportmedel och hur de ska implementeras. I den här uppsatsen analyseras hur Kumla stadoch sex kvarter i Kumla kan omgestaltas för attfrämja hållbara transporter. Uppsatsen visar påhur en omgestaltning kan se ut i en liten svenskpendlingskommun. Förslaget på omgestaltningkan appliceras i generella drag i andra liknandekommuner.

No description available.

<p>Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.</p><p>Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681.</p><p>En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning.</p><p>Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat.</p><p>Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74.</p><p>När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar.</p><p>Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv.</p><p>Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.</p>

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna. Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681. En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning. Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat. Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74. När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar. Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv. Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.