På grund av marknadens hårdare krav på en bra likviditetsredovisning har likviditetsplaneringen blivit allt viktigare för företag. I arbetet med likviditetsplaneringen är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt som in- och utbetalningar sker. Det är dock ett svårt arbete som påverkas av att kunder har olika betalningsvanor och av osäkra affärer i utländsk valuta.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Schenker genomför sin likviditetsplanering idag samt att undersöka ifall det finns förbättrings-möjligheter. De teorier som berörts handlar om faktorer som påverkar planeringen av likviditeten och hur de bör behandlas. Insamlingen av företagsinformation har skett genom en fallstudie av Schenker där tre intervjuer med en controller genomfördes.Studien har visat att Schenker överlag har en väl fungerande likviditetsplanering. Vi har dock funnit ett par faktorer vilka kan förändras för att effektivisera likviditetsplaneringen ytterligare. / Uppsatsnivå: C

Kundfordringar har en osäker karaktär vilket skapar svårigheter vid värdering. Enligt svensk lagstiftning ska kundfordringar värderas till det belopp som förväntas inflyta. God redovisningssed sätter gränser för hur kundfordringar ska värderas och ger utrymme för möjliga värderingsprinciper. Då kundfordringar ingår i omsättningstillgångar, vilka anses vara några av de mest manipulativa kontona i det finansiella redovisningssystemet, behövs studier inom ämnet.Studiens syfte är att besvara hur missvisande redovisning av kundfordringar kan undvikas samt undersöka och jämföra hur kundfordringar framställs i årsredovisningar. En undersökning genomförs på tio olika företag som är noterade på Stockholmsbörsens lista över stora företag, Large cap. Granskning av de tio olika företagen sker på deras årsredovisningar, genom kodifiering av olika ämnesområden, för analys och jämförelse av innehållet.På grund av de många värderingsalternativ som finns beträffande kundfordringar är första steget för företagen att bedöma vilken som är mest passande utifrån verksamhetens art. De företag som har begränsad kreditförsäljning bör tillämpa individuell metod för värdering av kundfordringar medan företag med stor kreditförsäljning, på grund av kostnader och tidskrav, troligtvis kommer att välja kollektiv metod. Dessutom bör en kombination av aging method och global method användas för nedskrivning, vilket skapar ett mer trovärdigt värde då hänsyn tas både till balans- och resultaträkning.Det viktigaste är att företagen är öppna med vad de gör, oavsett vilka val de gör vid värdering av kundfordringar, för att en rättvis bild av kundfordringarnas värde ska kunna ges. Dessutom ska företagens redovisning spegla begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet för att uppnå rättvisande bild, vilket tyvärr inte stöds i den lagstiftning som existerar idag. För att få rättvis bild av kundfordringar behövs mer disclosure av relevant information.Undersökningen resulterade i att stora skillnader mellan företagens disclosure av kundfordringar uppdagades. Majoriteten redovisade kundfordringar i en separat post i balansräkningen medan några redovisade aggregerad information om kortfristiga fordringar. Otillräcklig information gavs kring vald värderingsmetod vilket resulterade i att uppfattningen att företag med hög kreditförsäljning bör ha en mer detaljerad framställning kring kundfordringarnas betydelse och hur redovisat värde har beräknats. Det behövs och bör ställas högre krav på disclosure av kundfordringar, då det skulle innebära högre kvalitet och större tillförlitlighet. Förtydligande av standarder och riktlinjer samt högre och klart ställda krav skulle medföra att en mer rättvisande bild skulle kunna skapas. / Program: Civilekonomprogrammet

Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder. En del av företagen hade en detaljerad beskrivning av vald värderingsmetod medan en del andra knappt hade någon information förutom en post, kundfordringar, i balansräkningen. Analysen av redovisning i praktiken har lett till slutsatsen att reglering av redovisning av kundfordringar behöver utvidgas. Införandet av mer detaljerad reglering kan underlätta jämförbarheten i redovisningen samt ökad förståelse av redovisnings metoder, uppskattningar, och kategoriseringar av redovisningen. / Program: Civilekonomprogrammet

The working capital describes the short-term financial position and focus on cash flow and the actual inflow and outflow of money in the company. Working capital is part of the company's financing and consists of the company's current assets and current liabilities. There are resources that are used in the daily activity and can be optimized. The more effective they are in circulation, the higher value they create. The control of working capital is called Working Capital Management and has its basis in the company’s Working Capital Policy. This means that the policy is the decisions and management describes how the company will practice it. Small businesses, which constitute the majority of Sweden's corporate structure, are often totally dependent on their profits to develop and grow. They have in many cases more difficult access to external capital for investment and are therefore dependent on the ability of self-financing and optimization of the capital tied up in business. The study focuses on small companies in the manufacturing sector and examines if the Working Capital Policy has a relationship to profitability. The study concludes that among companies that have an aggressive policy there is no relationship between the Working Capital Policy and profitability. A company that has a defensive policy has a very weak negative relationship between the Working Capital Policy and profitability, and that the relationship may be due to chance. A weaker link between the Working Capital Policy and profitability are found when the entire sample is studied as a single entity without a breakdown between aggressive and defensive Working Capital Policy, this may also be due to chance. A review and analysis of empirical data in the study notes that the Working Capital Policy that companies are using may be a prerequisite for being able to operate rather than a tool to maximize profitability. Approximately the same results have been found in another Swedish study, other results have been found in different countries, but these results may be influenced by how well the structures of the economies of these countries are developed.

IFRS 9 är en ny standard som avser att förbättra redovisningen av finansiella instrument. Detta grundade sig i finanskrisen 2008 då föregångaren IAS 39 fick motstå kritik för att redovisa kreditförluster för sent. Med IFRS 9 introducerades därför en ny framåtblickande nedskrivningsmodell där företagen blivit tvungna att ta hänsyn till framtida makroekonomiska faktorer. Tidigare forskning har främst studerat banker eller avsett att beräkna framtida effekter av IFRS 9 innan standarden implementerades 2018. Det har inte påvisats några väsentliga effekter av IFRS 9 inom banksektorn. Det som skiljer vår studie från tidigare studier är att vi försöker tyda effekter av implementeringen på olika sektorer samt att analysera om effekten av IFRS 9 har påverkat investerares beslutsfattande. För att uppnå syftet har en dokumentstudie på olika företag inom diverse branscher genomförts utifrån ett investerarperspektiv som grundar sig i IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien blir att det inte har skett några väsentliga förändringar i de finansiella rapporterna hos de olika företagen när det gäller värderingen. Utifrån de kvalitativa egenskaperna har informationen för en investerare blivit mer användbar samtidigt som relevansen i de finansiella rapporterna ökat. Detta har påverkat en investerares beslutsfattande positivt. Den skillnad som går att utläsa är att företagen har efter implementeringen ökat den årliga avsättningen till reserven för förväntade kreditförluster. Dock anser vi att den stora skillnaden med IFRS 9 först kan tydas i en lågkonjunktur. / IFRS 9 is a new standard which intend to improve accounting of financial instruments. The precursor IAS 39 was heavily criticized during the financial crises in 2008 because of its late recognition of credit loss. IFRS 9 introduces a new forward-looking approach that considers future macroeconomic factors. Previous research has mainly been studying banks and future effects of the standards implementation. No essential effects have been shown in previous research. What distinguishes our study is that we try to interpret the effects of implementation in different sectors and to analyze whether the effect of IFRS 9 has affected investors’ decision-making. To achieve the purpose of this thesis, a document analysis of different companies in various industries has been conducted. This thesis has been analyzed from an investors point of view which is based on IASB’s conceptual framework. This thesis has not seen any essential effects from the implementation of IFRS 9 in the financial reports. From the qualitative characteristics the financial information for an investor has improved and its relevance has increased, which has affected the investors’ decision-making, in a positive manner. After the implementation the big difference is that the annual deposition to the reserve for credit loss has increased for companies in all industries. Although, we believe that the big differences with IFRS 9 can first be interpreted in a recession.