Spelling suggestions: "subject:"kunskapsöverföring."" "subject:"kunskapsöverföringen.""
1 |
Erfarenhetsåterföring i Sveriges två ledande byggbolag : Riktlinjer, utfall och konsekvenserSchultz, David, Strömberg, Emil January 2013 (has links)
The construction industry in Sweden has in the past 50 years had a low progress in efficiency. With a greater competition from construction firms from other countries, it is necessary to maintain the profit for Swedish construction firms. This is possible with a higher feedback of experience. This diploma work thesis examines how the two construction companies NCC and Skanska in Uppsala, Sweden handle experience feedback from previous projects and the extent to which the experience is spread and used in future projects. In this work, we examined directorial documents to see how employees shall work with feedback. Written protocols and reports were analyzed to see the extent to which employees comply with established guidelines. Finally, interviews have been conducted with project managers to get their opinions of how work experience feedback is performed. The conclusions of this diploma work are that employees in both NCC and Skanska comply in varying degrees with the established guidelines due to ignorance. We have also concluded that protocols of meetings and written reports are distributed in a low extent as well as the lack of collecting and store them in a central database. If experience feedback would occur to the extent which is desirable, it would leadto a reduced risk of errors during production, which eventually leads to reducedproduction costs.
|
2 |
Erfarenhetsåterföring av egenkontroller i byggproduktionenBergman, Rebecca, Hermansson, Sanna January 1900 (has links)
No description available.
|
3 |
Kunskapshantering i byggsektorn / Experience feedback in the construction sectorLorentsson, Gustav, Selldén, Felix January 2018 (has links)
Sveriges byggbransch får ständigt kritik från olika håll i samhället, byggfel och olika former av slöseri som leder till förseningar och kostnadsökningar förekommer ofta ute på byggarbetsplatserna. Utredningar efterfrågade av svenska staten visar att byggsektorn inte tar vara på de kunskaper och erfarenheter som finns bland dess medarbetare, dokument och databaser. Flertalet personer i branschen vittnar om att samma fel upprepas kontinuerligt och menar att byggsektorn aldrig lär sig av sina misstag. Denna viktiga återföringsprocess av kunskaper benämns konventionellt som erfarenhetsåterföring och innebär generellt ett företags förmåga att samla in, strukturera, förbättra och sprida information bland medarbetare. Syftet med examensarbetet är således att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan olika byggprojekt fungerar, för att fortsättningsvis bestämma genomförbara förbättringsåtgärder som kan medföra en mer effektfull erfarenhetsåterföring mellan projekt. Metoden bestod av en litteraturstudie och en enkät. Litteraturstudien resulterade i den teoretiska referensram som låg till grund för studiens analys och slutsatser. Den hjälpte även till vid framtagningen av studiens enkät som var källan till det empiriska materialet. Enkäten skickades ut via e-mail till utvalda tjänstemän på flertalet företag runt om i landet för att ta reda på hur de arbetar med erfarenhetsåterföring. Av enkätundersökningens resultat framgick att merparten av byggbranschens tjänstemän har god kännedom kring erfarenhetsåterföring och har möjlighet till att dela med sig av kunskaper. Dock visade undersökningen också på stora problem, det saknas tydliga riktlinjer, tid fattas och arbete med erfarenhetsåterföring prioriteras lågt i branschen. Vidare används tekniska verktyg i låg utsträckning och kunskapsdelningen sker främst genom informella möten. De huvudsakliga, generella slutsatserna som studien mynnade ut i är att erfarenhetsåterföring måste börja prioriteras. Förslagsvis genom att en erfarenhetsåterföringssansvarig tillsätts som ser till att rutiner och kunskapsutbyten mellan projekt utvecklas och förbättras. Ett lätthanterligt ICT-system bör introduceras och en tydligare mötesstruktur etableras.
|
4 |
Nulägesanalys av arbetsberedningar i byggbranschen / A current situation analysis of work preparations in the construction industryErlandsson, Linnea, Sandbring, Sophia January 2021 (has links)
Byggbranschen står idag inför stora utmaningar gällande kunskap och effektiv byggproduktion där arbetsberedningen har en central roll vid planering av arbetsmoment. Studiens mål är att skapa en nulägesanalys av hur arbetsberedningar dokumenteras och följs upp och syftet är att granska framställningen av arbetsberedningar med fokus på dokumentation och uppföljning. De frågeställningar som ska besvaras är följande: I vilken omfattning dokumenteras arbetsberedningar idag och i vilken utsträckning genomförs uppföljningar?Vilka förbättringsmöjligheter finns gällande uppföljning av arbetsberedningar? De metoder som har använts är litteratur-, fall- och intervjustudie samt en enkätundersökning där arbetet har utgått från två kommersiella byggprojekt inom Skanska i Malmö. Det genomfördes åtta intervjuer med personer där alla hade olika anknytning till arbetsberedningar på grund av dess yrkesroll och enkätundersökningen tilldelades arbetsledare inom Skanska Hus Syd. Enligt litteraturen bör en arbetsberedning genomföras i sju steg där dokumentation och uppföljning är två betydelsefulla steg för kunskapsåterföring inom en organisation. Kunskap delas upp i tyst och explicit och det krävs ett samspel mellan dessa för att uppnå fullständig kunskapsåterföring och studiens resultat visar på att detta samspel saknas. Studiens resultat visar att arbetsberedningar vanligen dokumenteras men att uppföljning sällan genomförs, det framkommer också att det saknas intresse att eftersöka information bland dokumenterade beredningar. Studiens resultat visar även att det finns en medvetenhet kring vikten av uppföljning, vilket även teorin poängterar, men att uppföljningen blir bortprioriterad på grund av tidsbrist och avsaknad av värde. Efter studiens avslutande kan det konstateras att det finns utvecklingsmöjligheter inom dokumentation och uppföljning av arbetsberedningar. Studiens slutsatser är att personalen bör tränas på att upprätta arbetsberedningar från grunden, avsätta tid för uppföljning, informera om uppföljningens värde och delge hur kunskapsöverföring sker inom organisationen.
|
5 |
Hållbart byggande med minskat klimatavtryck : En fallstudie av PålsjöängCarlsson, Oskar January 2023 (has links)
This thesis examines the approach to addressing climate issues in construction sites, focusing on the Pålsjöäng project in Helsingborg, which has a strong climate focus. The study aims to establish how work with a lowered climate impact is being integrated into construction practices, using the project as an example of active efforts towards low carbon footprint. Structured interviews with various professionals working in the project provide empirical data that is analyzed and compared with the theoretical framework, highlighting what distinguishes Pålsjöäng from traditional construction practices. Results indicate that the construction industry is breaking out of traditional practices and routines and emphasizes the significance of experience feedback in developing solutions for upcoming challenges. The report stresses the responsibility of leading industry players in guiding the construction industry towards low carbon practices and setting expectations from the beginning of the procurement process to facilitate meaningful change. Overall, the report provides insights and lessons learned on how work with sustainability issues in construction sites occurs, and how active progress can be made to reduce carbon footprint. Key concepts identified; sustainable development construction, implementation construction, knowledge transfer construction, and contract impact construction.
|
6 |
Erfarenhetsåterföring i projektbaserad verksamhet : En fallstudie inom Gatuavdelningen, Borås Stad / Experience feedback in a project-based organisation : A case study of the Borås city, Street departmentKlica, Amil, Mustafa, Matin, Raisi, Joakim January 2022 (has links)
Flera aktörer inom byggbranschen påtalar vikten av en väl fungerande erfarenhetsåterföring som skapar förutsättningar till effektivisering och förbättring av metoder och arbetsprocesser. Erfarenhetsåterföring skapar utrymme för tillvaratagande av erfarenheter som vidare kan användas och nyttiggöras i nästkommande projekt. Även dåliga erfarenheter bör identifieras och granskas i syfte att undvika upprepning av misstag och ineffektiva metoder för att vidareutveckla och förbättra arbetstillvägagångssätt samt processer. Utöver att uppfinna goda metoder, arbetsprocesser och arbetssätt möjliggör även erfarenhetsåterföring att nyttiga erfarenheter tas tillvara. Trots att många påtalar vikten av erfarenhetsåterföring så är det fortfarande något som utförs bristfälligt i många organisationer. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur erfarenhetsåterföring hanteras i investeringsprojekt inom Gatuavdelningen inom den tekniska förvaltningen i Borås Stad. Arbetet önskar skapa förståelse i hanteringen av erfarenhetsåterföring samt markera ut eventuella svårigheter i syfte att skapa en värdefull, fungerande och effektiviserad erfarenhetsåterföring inom organisationen. Syftet uppnås med hjälp av en fallstudie utifrån kvalitativa metoder som utförs inom Gatuavdelningen på den tekniska förvaltningen. Studien skapar bredare förståelse kring hur erfarenhetsåterföringen hanteras inom organisationen, vilket sedan kan behandlas och tolkas utifrån tidigare teorier. Medarbetarna inom Gatuavdelningen förstår innebörden och betydelsen av en fungerande erfarenhetsåterföring. Inom organisationen råder ett öppet klimat där intrycket är att flertalet är mer än villiga att dela med sig av och ta emot erfarenheter, vilket skapar bra förutsättningar för vidareutveckling. Dock utförs erfarenhetsåterföringen bristfälligt då ett tydligt och lättanvänt databasverktyg saknas, vilket mynnar ut i att arbetet utförs osystematiskt och ostrukturerat. Utöver detta saknas tydlig kommunikation från ledningen angående vilka rutiner och målsättningar som bör efterföljas i arbetet med erfarenhetsåterföring, vilket leder till oengagerade medarbetare och brist på ambition. För att effektivisering av erfarenhetsåterföring ska uppnås inom Gatuavdelningen så kan ett lämpligt första steg vara att utveckla ett nytt dokumenthanteringssystem. Utöver utvecklandet av ett system är avdelningen i behov utav att förnya och förtydliga rutiner samt arbetstillvägagångssätt för att engagera medarbetare att arbeta mot dem gemensamt uppsatta målsättningarna och sträva efter ständig förbättring. En väl fungerande erfarenhetsåterföring bidrar till utveckling av verksamheten, undvikande av återupprepande misstag samt tids- och kostnadsbesparingar. Erfarenhetsåterföringen bidrar även till att kunskap utökas samt bibehålls inom avdelningen. / Several participants in the construction sector point out the importance of a well-functioning experience feedback system that creates the optimal conditions for improving efficiency, methods and work processes. Experience feedback creates the opportunity to gain experience that can be used and applied in subsequent projects. Even bad experiences should be identified and reviewed in order to avoid repetition of mistakes and ineffective methods to further develop and improve working approaches and processes. In addition to reinventing good practices, work processes and ways of working, experience feedback also enables useful lessons to be learned. Despite the importance of feedback, it is still insufficient in many organizations. The aim of the thesis is to investigate how experience feedback is handled in investment projects within the Street Department at the Technical Administration in the City of Borås. The work wishes to create understanding in the handling of experience feedback and highlight possible difficulties in order to create a valuable, functioning and streamlined experience feedback within the organization. The objective is achieved by means of a case study based on qualitative methods carried out within the Street Department of the Technical Administration. The study provides a broader understanding of how experience feedback is managed within the organization, which can then be addressed and interpreted based on previous theories. The staff of the Street Department understands the meaning and importance of effective experience feedback. There is an open climate within the organization where everyone is more than willing to share and receive experiences, which creates good conditions for further development and improvement. However, feedback is poorly executed due to the lack of a clear and easy-to-use database tool, which results in the work being carried out in an unsystematic and unstructured manner. In addition, there is a lack of clear communication from management regarding the procedures and objectives that should be followed in the experience feedback work, which leads to disengaged employees and a lack of ambition. In order to improve the efficiency of experience feedback within the Street Department, a good first step could be to develop a new document management system. In addition to the development of a system, the department needs to renew and clarify procedures and working methods in order to engage employees to work towards the jointly set objectives and strive for continuous improvement. A well-functioning feedback system contributes to the development of the business, the avoidance of repetitive mistakes and time and cost savings. It also contributes to the development and retention of knowledge within the department.
|
7 |
Erfarenhetsåterföring för mark- och anläggningsarbeten inom Skanska BoKlok / Experience feedback within earthworks and construction work in Skanska BoKlokLundberg, Sofie, Gunnarsson, Samuel January 2015 (has links)
En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är i synnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där samma typ av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring som de kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågår med att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inom BoKlok. Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerar mindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtida Normallägen. Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloks intranät. Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellan arbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad. Det ska enligt Skanskas arbetssätt genomföras ett erfarenhetsåterföringsmöte efter avslutat projekt men så är inte alltid fallet. Projekteringen har visat sig vara bristfällig och ofta har arbetet påbörjats utan färdigställda bygghandlingar. Handlingarnas innehåll och kvalitet varierar vilket orsakar högre kostnader i slutändan. Flera lösningar har presenterats som underlag till fler Normallägen. Det finns dock ett behov av att på ett smidigt sätt samla in idéer och erfarenheter då få lösningar idag kommer Normallägesgruppen till handa. / Well‐functioning knowledge transfer leads to more efficient and profitable processes within organizations due to the establishment of “best practicises” serving as guidelines for present and forthcoming projects. Within the industrial construction concept BoKlok, an assembly line process where the same construction is constantly repeated, Skanska and Ikea share this particular need. The tool presently used by the Skanska organization for knowledge transfer is Normallägen, describing “best practice” work processes in video and text. This concept is now set to expand to the BoKlok ground planning which currently lacks proper knowledge transfer. This thesis aims to identify/investigate the knowledge transfer process within the BoKlok concept. Is there any “best practices” to be used as future references so called Normallägen? The thesis is built upon a case study and a theoretical study of literature in conjunction with information from the Skanska and BoKlok intranet. The case study consists of interviews with organization members with a variety of positions at Skanska. Our results show that the current transfer of knowledge within BoKlok projects’ mostly is passed on by word of mouth between the management at different projects where knowledge is limited in person. According to the Skanska regulations every finalized project should have a final meeting regarding the follow up of knowledge transfer but this isn’t always the case. Construction planning is shown to be inadequate and most often the construction is started without the final construction plans. These plans also vary in substance and quality resulting in higher expenses in the end. Several suggestions/solutions have been given as a foundation for more “best practices” (Normallägen). There is however a need for a seamlessly integrated way of collecting all these ideas, experiences and “best practices” since few are reaching the “best practice” group within Skanska (Normallägesgruppen).
|
8 |
Improvement of Knowledge Transfer in a Construction Consultancy Firm / Utveckling av kunskapsåterföring i ett byggkonsultföretagTornert, Sandra January 2016 (has links)
The construction industry is facing an alteration of generations in the years to come and even though knowledge transfer has been studied since the 1990’s many companies are still struggling to improve their knowledge strategy. For construction companies this is even more problematic due to the nature of the industry. The construction industry is characterized by project-based organizations where project members are changed in almost every project. Working under similar conditions are consultants, and some consultancies are notable for managing their knowledge well. By benchmarking three notable consultancies against a construction consultancy, some key success factors of the consultancies’ knowledge transfer were found and applied on the construction consultancy. The study is characterized by Hansen et al.’s (1999) codification and personalization strategies, which say that knowledge should either be stored in technical databases or shared through social interaction. A literature review of the three consultancies was conducted and the study of the construction consultancy was based on interviews and observations. The companies’ knowledge processes were then described and categorized into technical and social infrastructure. Where similar strategies have been used in the three consultancies, these have been analyzed to be their key success factors in knowledge management. These factors are summarized as: 1) Clear and standardized routines. 2) User friendly and up-to-date technical systems. 3) Global interaction and collaboration. 4) An organizational culture of knowledge sharing. Based on the four key success factors and previous literature on the subject some suggestions for improvement at the construction company were compiled. Even though the four studied organizations all are management consultants their way of working differs. Since three consultancies were studied it should provide a certain range of advice and recommendations that can be adapted to different organizations. The key success factors analyzed are also mostly connected to large, global organizations working under projected-based conditions, which also should be applicable to numerous companies. The findings are therefore believed to be useful for consultancies as well as construction companies. / Byggindustrin står under de kommande åren inför ett generationsskifte, och trots att kunskapsåterföring har varit ett känt ämne sedan 1990-talet kämpar fortfarande många företag med att förbättra sin kunskapsstrategi. I byggföretag är detta ännu mer problematiskt på grund av industrins natur. Byggindustrin karaktäriseras nämligen av projektbaserade organisationer där projektmedlemmarna byts ut till varje projekt. Konsulter jobbar under liknande förhållanden, och det finns några konsultföretag som är kända för att hantera sin kunskap på ett bra sätt. Genom att jämföra (genom benchmarking) tre kända konsultbolag med ett byggkonsultföretag är några nyckelfaktorer för konsultbolagens framgång i kunskapsåterföring framtagna, och dessa är sedan applicerade på byggkonsultföretaget. Studien präglas av Hansen m. fl.:s (1999) kodifikations- och personaliseringsstrategi, vilka innebär att kunskap antingen ska lagras i tekniska databaser eller delas genom social interaktion. En litteraturstudie av tre kända konsultbolag utfördes och studien av byggkonsultföretaget baserades på intervjuer och observationer. Företagens kunskapsprocesser beskrevs sedan och kategoriserades som teknisk och social infrastruktur. Där liknande strategier observerades i alla tre företagen har dessa analyserats som deras nyckelfaktorer för lyckad hantering av kunskap. Nyckelfaktorerna kan sammanfattas enligt följande: 1) Tydliga och standardiserade rutiner. 2) Användarvänliga och uppdaterade tekniska system. 3) Globalt samarbete och interaktion. 4) En kunskapsspridande företagskultur. Baserat på dessa fyra nyckelfaktorer och även på studerad litteratur i ämnet var några förbättringsförlag till byggkonsultföretaget framtagna. Trots att de fyra företagen alla är managementkonsulter så arbetar de på väldigt olika sätt. Eftersom tre konsultföretag var undersökta så borde det ge en bred variation av förslag som skulle kunna bli anpassade till olika sorters organisationers behov. De analyserade nyckelfaktorerna är framförallt kopplade till stora globala organisationer som arbetar under projektbaserade förhållanden, vilket borde gälla för många typer utav företag. Resultatet borde därför vara användbart för konsultbolag, men även för byggföretag.
|
9 |
Improvement of Knowledge Transfer in a Construction Consultancy Firm / Utveckling av kunskapsåterföring i ett byggkonsultföretagTornert, Sandra January 2016 (has links)
The construction industry is facing an alteration of generations in the years to come and even though knowledge transfer has been studied since the 1990’s many companies are still struggling to improve their knowledge strategy. For construction companies this is even more problematic due to the nature of the industry. The construction industry is characterized by project-based organizations where project members are changed in almost every project. Working under similar conditions are consultants, and some consultancies are notable for managing their knowledge well. By benchmarking three notable consultancies against a construction consultancy, some key success factors of the consultancies’ knowledge transfer were found and applied on the construction consultancy. The study is characterized by Hansen et al.’s (1999) codification and personalization strategies, which say that knowledge should either be stored in technical databases or shared through social interaction. A literature review of the three consultancies was conducted and the study of the construction consultancy was based on interviews and observations. The companies’ knowledge processes were then described and categorized into technical and social infrastructure. Where similar strategies have been used in the three consultancies, these have been analyzed to be their key success factors in knowledge management. These factors are summarized as: 1) Clear and standardized routines. 2) User friendly and up-to-date technical systems. 3) Global interaction and collaboration. 4) An organizational culture of knowledge sharing. Based on the four key success factors and previous literature on the subject some suggestions for improvement at the construction company were compiled. Even though the four studied organizations all are management consultants their way of working differs. Since three consultancies were studied it should provide a certain range of advice and recommendations that can be adapted to different organizations. The key success factors analyzed are also mostly connected to large, global organizations working under projected-based conditions, which also should be applicable to numerous companies. The findings are therefore believed to be useful for consultancies as well as construction companies. / Byggindustrin står under de kommande åren inför ett generationsskifte, och trots att kunskapsåterföring har varit ett känt ämne sedan 1990-talet kämpar fortfarande många företag med att förbättra sin kunskapsstrategi. I byggföretag är detta ännu mer problematiskt på grund av industrins natur. Byggindustrin karaktäriseras nämligen av projektbaserade organisationer där projektmedlemmarna byts ut till varje projekt. Konsulter jobbar under liknande förhållanden, och det finns några konsultföretag som är kända för att hantera sin kunskap på ett bra sätt. Genom att jämföra (genom benchmarking) tre kända konsultbolag med ett byggkonsultföretag är några nyckelfaktorer för konsultbolagens framgång i kunskapsåterföring framtagna, och dessa är sedan applicerade på byggkonsultföretaget. Studien präglas av Hansen m. fl.:s (1999) kodifikations- och personaliseringsstrategi, vilka innebär att kunskap antingen ska lagras i tekniska databaser eller delas genom social interaktion. En litteraturstudie av tre kända konsultbolag utfördes och studien av byggkonsultföretaget baserades på intervjuer och observationer. Företagens kunskapsprocesser beskrevs sedan och kategoriserades som teknisk och social infrastruktur. Där liknande strategier observerades i alla tre företagen har dessa analyserats som deras nyckelfaktorer för lyckad hantering av kunskap. Nyckelfaktorerna kan sammanfattas enligt följande: 1) Tydliga och standardiserade rutiner. 2) Användarvänliga och uppdaterade tekniska system. 3) Globalt samarbete och interaktion. 4) En kunskapsspridande företagskultur. Baserat på dessa fyra nyckelfaktorer och även på studerad litteratur i ämnet var några förbättringsförlag till byggkonsultföretaget framtagna. Trots att de fyra företagen alla är managementkonsulter så arbetar de på väldigt olika sätt. Eftersom tre konsultföretag var undersökta så borde det ge en bred variation av förslag som skulle kunna bli anpassade till olika sorters organisationers behov. De analyserade nyckelfaktorerna är framförallt kopplade till stora globala organisationer som arbetar under projektbaserade förhållanden, vilket borde gälla för många typer utav företag. Resultatet borde därför vara användbart för konsultbolag, men även för byggföretag.
|
10 |
Kunskapsåterföring i byggproduktionAli, Ayatt, Katelek, Sarayut January 2020 (has links)
Produktionsfasen i byggbranschen består av tillfälliga projektorganisationer, vilket innebär attgrupper integrerats i projektets början för att i slutet splittras och övergå till nya projekt mednya grupper. Lärdomar upptas under projektets gång, men att dokumentera dessa lärdomar ochsprida dessa mellan projekt har varit bristfällig i byggbranschen. Detta har gett upphov till attman har behövt ”uppfinna hjulet på nytt” för projekt som omfattar en projektorganisation sominte stött på samma problem, eller utför liknande momentet tidigare som ett annat projekt har.Ett möjligt tillvägagångssätt för att lagra kunskap är via tekniska hjälpmedel somtillämpningsprogram. Intern kunskapsbank som samlas arbetsmoment ochmonteringsanvisningar som också är tillgänglig för alla medarbetare på företaget är ett exempelför hur man kan gå tillväga. Däremot har utmaningar som att navigera sig i systemet för atthitta önskad information och föra bort utdaterad information förekommit.Syftet med rapporten är att undersöka hur arbetsberedningar lagras under produktionen idagoch hur de sprids mellan projekt. Ett fokus sätts på hur man använder tillämpningsprogramsom stöd för detta. Vidare ges förbättringsförslag av författarna från tolkning av resultatet ochgenom en utförd observationsstudie av tillämpningsprogram som används underbyggproduktionen. En fallstudie har genomförd på Skanska Hus Stockholm där intervju- ochenkätundersökning har utfört på produktionschefer och arbetsledare. Denna fallstudiekompletteras med litteraturstudie och observationsstudie på företagets intranät. Litteraturstudiebehandlar kunskapsåterföring, arbetsberedning, strategier och förbättringsarbete förkunskapsåterföring.Resultatet visar på att det aktivt används tillämpningsprogram för dokumenthantering ibyggproduktionen, och att stöd för hur man ska utföra en arbetsberedning finns tillgängliginternt. Vidare visas att en gemensam kunskapsbank finns för att samla standardiseradelösningar under byggproduktionen, men upplevs ha utrymme för vidareutveckling enligtmedarbetare. Intervjustudien visar på att medarbetare ser värdet av en gemensamkunskapsbank som specifikt samlar arbetsberedningar och upptagna lärdomar. Det finnstillämpningsprogram som har potential att bygga upp en kunskapsbank, men i dagsläget finnsingen kunskapsbank som samlar specifikt arbetsberedningar. Spridning av kunskap sker iställetmycket verbalt genom att exempelvis kontakta projekt med liknande förutsättningar elleranvända kunskapen som medarbetare på projektet redan har från tidigare erfarenheter. / The construction industry contains of project-based organizations, which means that groupsare integrated in the beginning of the project to later be separated at the finishing and sent offto a new project with a new group of people. Lessons are learned throughout the project, but todocument and distribute these lessons between projects have been inadequate in the industry.This have led to the need for” inventing the wheel over again” for projects with differentorganization groups that have not encountered similar problems or haven’t carried out a similaroperation before. A potential approach for this is to document and store these lessons in anapplication program that all coworkers have access to. An internal knowledge bank that storesworksheets are one example for this.The aim of this study is to investigate how worksheets are stored during construction and howthese documents are spread between projects. A case study has been done on the constructionfirm Skanska, where interviews has been done aside with sending out surveys to productionmanagers and construction supervisors in the company. The case study has been completedwith a literature study and an observation of the application programs used by coworkers duringconstruction.The results show that the company actively uses application programs for managing documentsduring construction and provides relevant information in their intranet, as a support for carryingout worksheets. Furthermore the case study shows that the company provides a knowledgedatabase that stores standardized construction solutions, but there are coworkers that expressthe need for a complementary database. It shows that there are application programs that havethe potential to build out this knowledge bank, but as of today there are no database that storesspecifically worksheets. The distribution of the knowledge and lessons learned occur insteadverbally.
|
Page generated in 0.0938 seconds