<p>Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm. Bakgrunden till denna studie har varit tidigare forskning inom språkvalsämnet Engelska Svenska Språkval och den tendens som visat att dessa grupper ökar i storlek från år 6 till år 9 för att elever hoppar av moderna språk. Internationell forskning har visat att i anglosaxiska länder väljer pojkar ofta bort språkstudier för att det inte är manligt och för att grupptryck gör att det är farligt eller känsligt att säga fel och göra bort sig inför sina kompisar. Min studie visar delvis samma resultat; att det är fler flickor än pojkar som fullföljer sina språkstudier i de tre enheterna. Statistik visar också att språkvals¬grupperna i engelska svenska består av mer än sextio procent pojkar i år 6. Det som skiljer den internationella forskningen mot den svenska är att här är pojkarna ofta verbala risktagare i språkklassrummet, och flickorna är de som är försiktiga. Studien har som teoriförankring ett sociokulturellt perspektiv, där olika begrepp problematiseras i relation till främmande språkinlärning och språkklassrummet. Dispositionen i detta arbete inleds med bakgrund och tidigare forskning inom området, både när det gäller främmande språkinlärning och motivation samt distinktionen mellan andraspråksinlärning och främmandespråkinlärning. Vidare förklaras hur studien byggts upp i form av metodval , urval av enheter och bearbetning. Presentation av resultat görs indelat i kvantitativa och kvalitativa resultat för att senare sammanfattas i en gemensam resultatanalys. I diskussionen problematiseras de slutsatser som framkommit i studien.</p>

Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm. Bakgrunden till denna studie har varit tidigare forskning inom språkvalsämnet Engelska Svenska Språkval och den tendens som visat att dessa grupper ökar i storlek från år 6 till år 9 för att elever hoppar av moderna språk. Internationell forskning har visat att i anglosaxiska länder väljer pojkar ofta bort språkstudier för att det inte är manligt och för att grupptryck gör att det är farligt eller känsligt att säga fel och göra bort sig inför sina kompisar. Min studie visar delvis samma resultat; att det är fler flickor än pojkar som fullföljer sina språkstudier i de tre enheterna. Statistik visar också att språkvals¬grupperna i engelska svenska består av mer än sextio procent pojkar i år 6. Det som skiljer den internationella forskningen mot den svenska är att här är pojkarna ofta verbala risktagare i språkklassrummet, och flickorna är de som är försiktiga. Studien har som teoriförankring ett sociokulturellt perspektiv, där olika begrepp problematiseras i relation till främmande språkinlärning och språkklassrummet. Dispositionen i detta arbete inleds med bakgrund och tidigare forskning inom området, både när det gäller främmande språkinlärning och motivation samt distinktionen mellan andraspråksinlärning och främmandespråkinlärning. Vidare förklaras hur studien byggts upp i form av metodval , urval av enheter och bearbetning. Presentation av resultat görs indelat i kvantitativa och kvalitativa resultat för att senare sammanfattas i en gemensam resultatanalys. I diskussionen problematiseras de slutsatser som framkommit i studien.

Internationella undersökningar har under flera år visat att flickor presterar bättre i svenskämnet än vad pojkar vid samma ålder gör. Detta examensarbete grundar sig därför på hur lärare upplever och förhåller sig till dessa kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Syftet med undersökningen är att få en inblick i lärares förhållningssätt gentemot kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella lärandet. Centrala begrepp för arbetet är literacy, genus och genusvetenskap. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lärare där fokus låg på hur de upplever och förhåller sig till kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Vad som framkom i intervjuerna var att alla lärare inte upplever dessa kunskapsskillnader, som tydligt finns dokumenterade i flera undersökningar. Av de lärare som upplever kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor menar flertalet av dem att det kan bero på att pojkarnas kunskapsutveckling begränsas, vid skrivning, av deras bristande finmotorik. Dessutom framkom det att en del av lärarna upplever att materialet, främst surfplattor, är betydelsefullt för att gynna elevernas, kanske främst pojkarnas, kunskapsutveckling.

Facebook, Instagram, TikTok och Snapchat var några av de mest kända sociala nätverken som användes av ett flertals människor världen över. Den sociala världen inom digitalismen utvecklades ständigt, drivet av algoritmer som skapade anpassade flöden för användarna. Men var användarna av dessa plattformar medvetna om att det var algoritmerna som styrde innehållet de såg på sina plattformar, och delade de olika generationerna liknande kunskaper om dessa algoritmer, eller fanns det skillnader? Är de som växte upp i den digitala världen mer medvetna om algoritmer än den äldre generationen?  Denna uppsats lyfte fram och besvarade dessa frågor i syfte att öka förståelsen kring dem.  För att samla data till denna undersökning och möjliggöra dess genomförande utfördes kvalitativa undersökningar med två olika generationer. Generation X, födda mellan åren 1960 och 1980, samt Generation Z, födda mellan 1990 och 2000. En semistrukturerad intervjumetod användes, och totalt intervjuades 11 personer. Sex av dessa tillhörde den äldre generationen, medan fem tillhörde den yngre generationen.  Efter att ha samlat in och analyserat datan från intervjuerna drogs slutsatsen att den yngre generationen hade en större kunskap om algoritmernas tillämpning på sociala medier jämfört med den äldre generationen. En möjlig förklaring till detta var att de hade vuxit upp i en mer digitaliserad värld.

Det oundvikliga beroendet av digitalisering och IT-system i dagens verksamheter och organisationer ställer krav på dagens arbetskraft att öka sina IT-kunskaper för att kunna integrera och kommunicera med nya datasystem för en mer effektiv verksamhet. Inte minst lika viktigt blir det för redovisningsekonomer som sköter verksamhetens finansiella redovisning då de måste kunna säkerställa att den redovisningsdata som framställs och levereras med hjälp av IT är felfri och uppnår kvalitet. Bristen på kunskap inom IT kan riskera att fel i redovisningsdata inte upptäcks och därmed påverkar redovisningsdatakvalitet. Detta i sin tur riskerar påverka redovisningskvalitet i den slutliga finansiella rapporteringen. Kommunikationen mellan avdelningarna riskerar också bli lidande då de med olika kunskaper har svårt att förstå varandra.Studiens syfte är att försöka bidra med kunskap om hur kunskapsskillnader i digital gundkunskap kan påverka säkerställandet av redovisningsdatakvalitet samt ge insyn i hur arbetet med detta kan gå till i praktiken. Med hjälp av tidigare forskning togs en analysmodell fram som illustrerar identifierade faktorers påverkansordning av redovisningsdatakvalitet; kunskapsskillnader → intern kontroll → redovisningsdatakvalitet.Studien tillämpar en instrumentell fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsansats för att besvara frågeställningen. Två fokusgruppsintervjuer utfördes vid två olika tillfällen med respondenter från redovisningsavdelningen och IT-avdelningen från samma företag. Data transkriberades och kodades med hjälp av färgkodning för att tydliggöra de faktorer som utgör utgångspunkten i analysmodellen. En enkätundersökning genomfördes på resterande anställda på respektive avdelning för att komplettera resultaten från intervjuerna.Resultatet av studien visade att kunskapsskillnaderna har liten eller ingen alls direkt påverkan på redovisningsdatakvalitet utan snarare påverkar den interna kontrollen desto mer utifrån externa faktorer som tillkom. / The inevitable dependence on digitization and IT systems in today's operations and organizations demands the current workforce to increase their IT skills in order to be able to integrate and communicate with new computer systems for a more efficient business. It is equally important for financial accountants who’s responsible for the business’s financial reporting, since they must be able to ensure that the accounting data produced and delivered using IT is correct and of high quality. The lack of IT skills can increase the risk of errors in accounting data not detected and thus further affect the accounting data quality. This in turn risks affecting the accounting quality in the final financial reporting. The communication between the departments could also suffer due to the knowledge gaps between them that could make it difficult to understand each other.The aim of the study is to contribute with knowledge about how the differences in knowledge can affect the work in ensuring accounting data quality and give insight into how this work can be realized in practice. With the help of previous research, an analysis model was developed that illustrates identified factors and their influence on accounting data quality; knowledge gaps → internal control → accounting data quality.The study applies an instrumental case study with a qualitative research approach. Two focus group interviews were conducted on two different occasions with respondents from the accounting department and the IT department, both from the same company. Data was transcribed and coded using color coding to clarify the factors that form the basis of the analysis model. A survey was conducted with the other employees to complement and confirm the results found from the interviews.The result of the study showed that the differences in knowledge have little or no direct impact on accounting data quality, but rather affect the internal control, based on external factors that came into light during the analysis of the result. A revised analysis model was developed based on the result and replaced the initial hypothetical model.

<p>Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. </p><p>Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. </p><p>Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. </p><p>Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.</p>

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.