No description available.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen. Uppsatsen behandlar också kunskapsbedömning ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. I det avslutande diskussionskapitlet diskuteras uppsatsens slutsatser som bland annat innefattar att Lgr 11 är mer preciserande och tydlig än vad Lpo 94 är. Detta är dock en nackdel i det avseende att det är flera av kunskapskraven som är svåra att uppnå för barn med autism, vilka de inte var i samma utsträckning med Lpo 94. I och med att Lpo 94 inte var lika tydlig gavs lärarna mer tolkningsutrymme vad varje mål skulle innefatta.

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik. / This study has aimed to study whether the quality of the grading scale is consistent between national test in Swedish as a Second Language (SSL) and corresponding syllabus in the curriculum of SSL 1and the manner in which the national test facilitates the interpretation of proficiency in the curriculum of SSL 1. The investigation is limited to include only the oral part, Section A Oral presentation. To describe and analyze the skills that are considered desirable in oral presentation, a qualitative content analysis was carried out to provide a basic model for the subsequent knowledge analysis. The results from the study's content analysis shows how the students developed a gradually expected to litigate an oral preparation taken from the rhetorical work model with a solid preparatory work followed up with speech and ends with response from the pupil class. The result of analysis shows how the students need to master a combination of knowledge forms episteme, techne and phronesis to meet rating requirements at the higher levels. The conclusions drawn from the study is that the quality is consistent between the national sample assessment matrix and the curriculum in Swedish as a Second Language (SSL) regarding the assessment of students' linguistic qualities. I also find that the requirements of customization available in the subsample to the rhetorical context is also the requirements listed in the syllabus but are more commonly described in a language development perspective. Thus it is possible to say that the national test facilitates the interpretation of the knowledge requirements of the curriculum. The study shows how the student to get the lowest score (E) requires knowledge of a rhetorical presentation and the student can present a prepared content to an audiense.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning. / This thesis is written with the purpose to investigate and gain an insight into how teachers of Swedish Language Arts implement work with fundamental values related to xenophobia and racism, through fiction or other texts or media in Swedish high school education. One secondary aim is to investigate whether the teacher makes use of the theoretical approaches critical theory or critical literacy in reading fiction or studies of other texts or media (Tyson 2003 and Janks 2013).The study was conducted through semi-structured interviews of four High School teachers of Swedish Language Arts working at a medium-sized high school in a small town in central Sweden.The study shows that teachers have highlighted the value issues directly related to xenophobia and racism, through literature, films, current news media and discussion in varying degrees: two teachers have included a greater volume of literature and texts linked to values issues in education than others. The critical theories have been applied by the teachers in their teaching, but not to any great extent.