The aim of my study was to examine how orthorexia is constructed in the Swedish tabloids. The main question examined was in what way the Swedish tabloids contributes to define orthorexia as a social problem. But in order to answer this I also had to make up a couple of smaller questions which was; what in the texts helps to understand orthorexia as something dangerous and something that poses a health risk, what in the texts produces orthorexia as a new and growing eating disorder and which stereotypes are to be found of the ones that are sick.  Using a discourse analysis of six news articles from the two biggest tabloids in Sweden, showed three different themes; the new and dangerous disease, a problem and stereotypes. By using the framing theory two various frames of orthorexia was found. These were a new type of eating disorder that framed orthorexia as a quite unknown disorder and which to begin with was questioned as an eating disorder and said just to be a trend. But also when healthy become unhealthy that framed orthorexia as a dangerous disorder that in the most extreme cases could lead to death. Orthorexia is in this frame descried as something wrong. Using the framing theory three different stereotypes showed. These were; the trendorthorectic, the elite athlete who became ill and the one with the thought full of obsessions. The first of the three stereotypes is the most modern and takes healthy to its most extreme. The second one is driven by a hang-up on the well-trained body that it ones had. And finally, the third one is the stereotype that best matches how the tabloids frame orthorexia. It also the most of extreme of the three stereotypes. Unlike the other stereotypes this one is driven by obsessive thoughts about both health, exercise and food.  My study shows that orthorexia is defined as when something healthy become unhealthy and is framed as something both dangerous and wrong in the Swedish tabloids. The tabloids help to understand orthorexia as an accepted eating disorder and is constructed as a social problem that we have to do something about.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister.</p><p>För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på</p><p>Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.</p><p>Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället.</p><p>Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar.</p><p><em>Expressen eller <em>Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom. </em></em></p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister. För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler. Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället. Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar. Expressen eller Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom.

The aim of this study was to examine how Swedish tabloids value and prioritize news on different platforms and what kind of pictures they primarily publish on these platforms. The study answered the three following questions: what type of news do Swedish tabloids publish on Instagram? What kind of pictures Swedish tabloids publish on Instagram? And, what are the differences regarding tabloid news for Instagram compared to the tabloids’ front pages. The method used to answer the research questions was quantitative content analysis and our empirical materials consists of 783 social media posts and news articles. Based on a quantitative categorical scheme, we have analyzed the Swedish tabloids' Instagram pages and the front pages during the course of two months. Our study established that the most prominent news on Instagram is news that we have chosen to call soft news (news that does not inform or educate the reader), news regarding celebrities/elite were also found preeminent. The pictures that were most widely published on the Swedish tabloids' Instagram pages were pictures of celebrities/elites and montage pictures. The biggest difference when we compared the Instagram posts and the front pages was that, on the tabloids' Instagram pages, soft news is published to a greater extent than on the front pages. It also turned out that celebrity news is significantly more often published on the Swedish tabloids’ front pages compared to Instagram.

No one believes in Åkesson - a comparative study on the evening press and the public service reporting on the Swedish Democrats before the 2014 election. The purpose of this essay was to study how Aftonbladet and Ekot reports about the Swedish Democrats before the election 2014, as well as comparing the two medias and reasoning about their agendas towards the party. The tabloid, Aftonbladet, is one of the biggest newspapers in Sweden, which depends on counter sales and commercials. Ekot, which is a part of public service, is state-funded and regulated by certain guidelines. Using a quantitative method we studied 80 articles, and through a qualitative method, six of the articles were analyzed to reach a deeper understanding. The theories primary used in this study were agenda-setting and framing, to stress the power of media. As well as political communication, to examine whether the Swedish Democrats are portrayed according to the democratics ideals of what kind of information journalism should provide citizens before an election. The result showed that the politics of the Swedish Democrats was rarely applied in the news articles. It also showed that both Aftonbladet and Ekot tended to portray the political party with a primary negative agenda. The Swedish Democrats were often described as racists, ignorant and irresponsible. Although Ekot proved to be a bit more restrict in their reporting, there were little differences in how both media presented the politcal party. Although the Swedish Democrats has taken on costumes instead of bomber jackets, and has an office in the Swedish Parliament, they still in 2014 aren’t neutralised or portraid as a serious political alternative, in either Aftonbladet nor Ekot.