• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • 6
  • Tagged with
  • 52
  • 36
  • 33
  • 15
  • 14
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Icke värdeskapande moment inom prefabricering av trähus hos Storsjöhus AB:s husfabrik. : En fallstudie

Åsengård, Marie January 2016 (has links)
Storsjöhus AB:s husfabrik ligger i Pilgrimstad, cirka 30 kilometer söder om Östersund. De tillverkar trähuskomponenter för byggnadssektorn, till kunder över hela Sverige. I dagsläget tillverkas väggelement längs med två tillverkningslinjer. Genom att bygga ut befintlig fabrik kan tillverkningen utökas med ytterligare en tillverkningslinje.   Studien vars resultat presenteras i denna rapport har två syften. Det ena är att se om det finns några icke värdeskapande moment inom prefabricering av väggelement, i trähus hos Storsjöhus AB:s husfabrik, och hur dessa kan undvikas? Det andra syftet är att utifrån ett leanperspektiv ge ett förslag på utformning av utbyggnaden av fabriken. För att minska på icke värdeskapande moment i produktionen.   Genom observationer kunde vissa icke värdeskapande moment identifieras i produktionen. Utifrån resultatet samt litteraturstudier har ett förslag på utbyggnaden tagits fram, samt förbättringsförslag vilket presenteras i denna rapport. Vissa av förbättringsförslagen medför investeringskostnader medan andra enklare förslag knappat medför några kostnader. Målet med de framtagna förbättringsförslagen är att minska på onödigt slöseri och underlätta arbetet för personalen. Ett av förbättringsförslagen som tagits fram är att på ett tydligare sätt märka upp virkesdelar innan de går vidare i produktionen. Genom att gör vissa förändringar på planerad utbyggnad kan denne planeras mer utifrån ett leanperspektiv och olika slöseri i produktionen minska. Avgränsningar som gjorts i studien är att endast se på produktionen av väggelement samt utomhusmiljön på fabriken. I studien tas ingen hänsyn till kostnader för ändringar och utbyggnad. / Storsjöhus AB’s house factory is located in Pilgrimstad, approximately 30 km south of Östersund. They manufacture house- and building components made out of wood, to customers all over Sweden. Today the factory uses two production lines where they produce mainly wall elements. By remodeling- and extending the factory, the production can be increased with another production line. The results of this study that are presented in this thesis have two purposes. One is to find out if there are any non-value creating moments within prefabrication of wall elements and how these can be prevented in buildings made out of wood at Storsjöhus AB. The other purpose is, from a Lean perspective, to give an example of how to configure the new extended factory and at the same time minimize non-value creating moments in the production.   Some of the non-value creating moments could be identified through observations. From the result and literature studies a proposition of a new extension to the factory have been developed, including suggestions for improvement, which are presented in this thesis. Some of the suggested improvements are combined with investments, some suggestions have a small or no impact on the finances. The goal with the proposed improvements is to reduce non-necessary waste and facilitate the work for the staff. One of the suggested improvements that have been proposed is to label the elements in a more efficient way before they are sent further on in the production. With some small modifications to the planned extension, it can be planned from a Lean perspective, and different kind of waste in the production can be reduced. This thesis only brings up the production of wall elements and the outdoor environmental of the factory. No consideration have been taken to costs for changes and extension of the building.
2

Ett kommunikationsverktyg utvecklat för och med nyblivna föräldrar : – en fallstudie inom postpartum vården

Lindberg, Susanne January 2014 (has links)
No description available.
3

Bröstcancerpatienter efter behandling : En litteraturöversikt över patienters upplevelser av stöd och behov efterbröstcancerbehandling.

Svensson, Robert, Hedeta, Olaanii January 2019 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. Bröstcancerbehandlas med både cellgifter, operation och strålterapi, cellgifterna gav stora biverkningarpå kroppen och operationen kan leda till smärtsamma lymfödem. Efter färdig behandlingkände sig många kvinnor utlämnad av vården, de saknade stöd. Studien använde sig utavKASAM som teoretisk utgångspunkt då det var passande till syftet. Syfte: Syftet var attundersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser och behov av stöd efter färdigcancerbehandling. Metod: Allmän litteraturöversikt användes som design på studien. Detinkluderades 13 artiklar varav 8 var kvalitativ och 5 var kvantitativa. Artiklarna granskadesoch sedan analyserades med ett system liknande mindmap. Resultat: Resultatet delades in ifem kategorier som alla gick att koppla till KASAM. Utebliven information efter färdigbehandling visade sig vara väldigt vanligt och påverkade patientcentreringen negativt.Onödigt lidande tog flera artiklar upp och lymfödem var en vanlig orsak men även oro föråterfall. Flertalet barriärer som motverkade hälsa hittades och kampen om ändrad självbildbelystes. Resultatet avslutades med åsikter och förslag på förbättring från patienter. Slutsats:Den tydligaste slutsatsen var att det var större fokus på behandling än på rehabilitering ochegenvård. KASAM var viktigt för denna patientgrupp och gick till viss del att påverka viaolika stödinsatser. Återbesöken var viktiga och lugnande. Trots att risken för återfallminskar efter fem är bör fortsatta återbesök finnas tillgängligt för de som önskar. / <p>Godkännande datum: 2019-04-29</p>
4

Sjuksköterskors och distriktssköterskors reflektioner av att arbeta med kvalitetsregistret Senior Alert i hemsjukvården : En intervjustudie

Rydbeck, Ulrika January 2015 (has links)
Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor och distriktssköterskor reflekterade över att arbeta med Senior Alert i hemsjukvården. Studien genomfördes med en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta stycken sjuksköterskor/distriktssköterskor intervjuades i kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade bristande förutsättningar utifrån olika hinder i sjuksköterskans/ distriktssköterskans arbete med Senior Alert i hemsjukvården. Faktorer som att ha för många patienter inskrivna i hemsjukvården i förhållande till personalresurser. På grund av för många patienter så upplevdes tiden inte räcka till, som gjorde att prioriteringar i deras arbete medförde att de inte upplevde hinna med Senior Alert i den utsträckningen de ville för att de skulle känna att de hade gjort ett bra arbete. Samtidigt beskrevs Senior Alert vara ett användbart verktyg där deltagarna såg att risker hos patienten upptäcktes och att åtgärder kunde sättas in, men det föresattes att tillräckligt med tid, personalresurser och teamarbete fungerade. Som arbetsförhållandet ser ut nu inom hemsjukvården upplevde deltagarna att arbetet med Senior Alert var svårt att utföra som det var tänkt enligt riktlinjer. Senior Alert är ett stöd i processen för förebyggande omvårdnadsåtgärder för den äldre där risker upptäcks. Men då måste rätt förutsättningar ges så att personalen kan utföra det nationella kvalitetsregistret Senior Alert som de är ålagda att göra enligt direktiv.
5

”Vi har rott men ingen har styrt” : En fallstudie av ett förbättringsarbete på en ortopedteknisk produktionsenhet där produktion, teknik och sjukvård möts

Nyquist, Patrick January 2015 (has links)
Bakgrund 2007 genomgick det ortopedtekniska företaget ”TeamOlmed” en organisationsförändring i form av att gå från en lokal till en central produktion av ortopedtekniska hjälpmedel. Detta medförde problem inom kommunikations- och informationsområdet som resulterade i en ökad andel tillverkade ortopedtekniska hjälpmedel som inte motsvarade patienthandläggarnas förväntningar. Detta ökade risken för att leveransen av hjälpmedlen försenades och att hjälpmedlen inte uppfyller de uppsatta funktionskraven. Utifrån problemet på TeamOlmed utfördes ett förbättringsarbete samt en studie på förbättringsarbetet då kunskap angående förbättringsarbeten inom denna kontext behöver stärkas.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra beställnings- och produktionsprocessen vid tillverkningen av de individuella ortopedtekniska hjälpmedlen. Studiens syften var att undersöka vilka påverkande faktorer som föreligger vid genomförandet av ett förbättringsarbete på en ortopedteknisk produktionsenhet samt att genom att tillämpa modellen ”Model for Understanding Success in Quality” (MUSIQ) jämföra om resultatet från denna studie skiljer sig från tidigare forskning.   Metod Förbättringsarbetet planerades och genomfördes med ”förbättringsrampen” som ramverk och guide. Datainsamlingen i studien utfördes genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjudata analyserades induktivt enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Även en deduktiv innehållsanalys utfördes med MUSIQ-modellen som underlag.   Resultat Resultatet från förbättringsarbetet visade att produktionsenheten blev bättre på att leverera ortopedtekniska hjälpmedel som motsvarade beställarnas förväntningar. Andelen produkter levererade produkter som beställarna var ”helt nöjda” med ökade från 75 % till 88 %. Dessutom minskade andelen beställningar med bristfälliga beställningsunderlag från 13 % vid början på projektet till 6,5 % vid projektets slut.   Studiens resultat visade att de faktorer som hade störst påverkan på genomförandet av förbättringsarbetet var ”Kunskap &amp; förståelse”, ”Delaktighet”, ”Metod &amp; Resurser”, ”Ledarskap &amp; stöd” och ”Mätningar”. Kunskapsbilden kompletterades ytterligare av tillämpningen av MUSIQ-modellen som visade att faktorerna ”Gruppledarskapet över förbättringsgruppen” och ”Motivation till förbättring i mikrosystemet” var de två faktorer som hade störst effekt på det genomförda förbättringsarbetet.   Slutsats Två av de tre målen kopplade till förbättringsarbetet uppnåddes vilket innebar att förbättringsarbetet genom tillämpning av förbättringskunskap till stor del lyckades uppfylla sitt syfte. Studien resulterade i ökade kunskaper om vilka påverkande faktorer som föreligger vid genomförande av förbättringsarbeten. Resultatjämförelsen visade en samstämmighet i form av att fyra av de sex faktorer med störst påverkan på förbättringsarbeten fanns med i båda studierna: Gruppledarskapet för förbättringsgruppen, Motivation till förbättring i mikrosystemet, Mikrosystemets förbättringskultur, och Resurstillgänglighet tid.
6

Exploring the Use of Balanced Scorecards in a Swedish Health Care Organization

Kollberg, Beata January 2003 (has links)
Due to an extensive decentralization in the County Council of Östergötland during the 1980s, the demands on follow-up reports have increased on the production units. In order to support the units in following up their organizations, the board of the County Council decided to implement Total Quality Management in the beginning of the 1990s. As a part of the program, the QUL concept was introduced to provide the County Council with a comprehensive description of the production units’ activities. In 2001 the County Council decided to implement the Balanced Scorecard (BSC) as a new way of following up the units’ results. The BSC implementation has led to that all production units write their follow-up reports according to the perspectives suggested in the BSC framework. The head of the production units are responsible for the dissemination and implementation of the BSC in their own units. The present research is conducted on commission from the Federation of Swedish County Councils. The purpose of the thesis is to increase the understanding of the use of the BSC in an organization in the Swedish health care and medical services. Two research questions derive from the purpose: (1) How is the BSC designed, implemented and used in the organization? (2) What factors enable or constrain the use of the BSC in the organization? Findings from the case study show that the BSC is used in the annual planning, in reporting measures to superiors and in following up the activities in the health care organization. The BSC is also used in discussions between employees, to disseminate information within and outside the organization, to create orderliness and understanding of the annual activities, and in developmental activities. The findings indicate that the BSC has been adapted to the current conditions of the organization with regard to the existing terminology and organizational structures. The BSC is not primarily used as a strategic management system, but rather as an information system that aims to communicate measurable information within and outside the organization. Several categories of factors that enable or constrain the use of the BSC in a health care organization are identified. The autonomy of the department and units enables people to develop their own scorecards without considerable influence from superiors. The emphasis on employees’ participation is also identified as an important aspect in making people accept the new concept. The way the introduction of the BSC was dealt with and the department’s prior experiences with the Swedish Quality Award have influenced the acceptance and use of the BSC. In addition, the case shows that change agents play a major role in how the BSC is used in the organization today. Several adaptations have been made to current conditions, that both enable and constrain the use of the BSC in the health care organization. / <p>ISRN/Report code: Liu-Tek-Lic-2003: 41</p>
7

Förbättringsmöjligheter inom prefabproduktion : En undersökning av BoKlok-fabriken i Gullringen

Wolfram, Joakim, Lundin, Jonas January 2011 (has links)
No description available.
8

Förbättring av nybesöksprocessen för kortare patientväntetider

Münster, Gustav, Rad, Cameron January 2010 (has links)
Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök. De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet. Dessa förbättringar har inte uppnåtts genom att personalen har jobbat snabbare och hårdare, utan smartare enligt principer hämtade från den japanska förbättringsfilosofin Lean production som visar hur ett resurseffektivt och lönsamt flöde ska organiseras. Ortopedkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har liksom stora delar av sjukvården i Sverige långa patientköer och långa väntetider. Idag är ett ambitiöst förbättringsprogram sjösatt med målsättningen att minska patienternas väntetid från 90 till 30 dagar i november 2010. Det var inom ramen för detta utvecklingsprojekt som vi, parallellt med klinikens eget arbete, fick uppgiften att förbättra klinkens nybesöksprocess(remiss-bokning-besök). Målsätt-ningen med vårt examensarbete var att upptäcka och föreslå förbättringsmöjligheter för nybesöksprocessen som ska leda till att väntetiden för klinikens nybesökspatienter förkortas. Med bland annat förbättringsfilosofin Lean och flera kvalitetsförbättringsverktyg som utgångspunkt dokumenterade och analyserade vi nybesöksprocessen och dess förutsättningar. Analysen utmynnade i flera potentiella förbättringsmöjligheter som sammantaget visade att Ortopedklinken, efter implementering av nedanstående förbättringsförslag, idag kan ta emot samtliga länets patienter med specialistvårdsbehov med befintlig kapacitet. Förbättringarna handlar om en bestämd ansvarsfördelning mellan primärvården och Ortopedkliniken, tydliga direktiv om vad som ansvarsuppgifterna kräver samt hårda krav på att uppfylla ansvars-uppgifternas bestämmelser. På så sätt skapas rätt förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för kliniken. När rätt förutsättningar finns ska en ny effektivare processkarta implementeras som utnyttjar färre resurser, tar kortare tid och har längre framförhållning i sin planering. Remissinflödet ska utjämnas och en takt skapas för jämn arbetsbelastning och enklare planering. Läkarresursen, som utgör klinikens flaskhals, ska omfördelas för att höja kapaciteten och balansera flödet. De inbokade besökstiderna ska utnyttjas maximalt genom att förbättra kommunikationen med patienterna och förbättra omfallsplaneringen för återbud. Genom att införa alla nämnda förbättringsförslag har vi visat att kliniken har förmåga, att med befintlig kapacitet, möta vårdbehovet inom länet. Förbättringsarbete är en ledarskaps-fråga där de högsta cheferna måste visa trovärdighet och engagemang för att satsningen ska bli lyckad. Enligt Lean bör cheferna skapa en förbättringsanda där alla medarbetare ser sin roll i helheten och förstår hur viktig deras insats är för det gemensamma resultatet så att alla medarbetare arbetar mot samma verksamhetsmål. Ortopedkliniken har förutsättningarna för att bli framgångsrik och ansvaret ligger nu på klinikchefens bord för hur framgångsrikt förbättringsarbetet kommer att bli.
9

Kvalitetsbrister i automatiserat lager - En fallstudie på Staples Sweden AB / Quality deficencies in automated warehouse - A case study at Staples Sweden AB

Sabanovic, Aida, Behnke, Gustav January 2014 (has links)
Bakgrund: Högre grad av automation i lager har blivit en viktig och tilltagande trend. Lager är en viktig komponent i de flesta flöden och essentiellt i strävandet av önskade servicenivåer då de ofta verkar i det avslutande stadiet i flöden där ordern förbereds och levereras till kund. Den ständigt växande konkurrensen på marknaden har dock lett till att lagerverksamheter ständigt måste arbeta med kontinuerlig förbättring. Genom eliminering av icke värdeskapande moment skapas förutsättningar för att uppnå effektivare lager och överlag en högre kvalitet i lagerverksamheten. Kvaliteten som erbjuds samt kvalitetens betydelse för kunden är det som utgör den totala kvalitetsnivån, eventuella avvikelser från denna nivå betraktas som brister. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning beskriva hur påfyllnads- och plockprocessen på den automatiserade delen av Staples lager utförs. Vidare ämnar studien identifiera kvalitetsbrister som uppstår i påfyllnadsprocessen och plockprocessen. Dessutom ämnar studien undersöka de bakomliggande orsakerna för kvalitetsbristerna och ge förslag avseende hur påfyllnads- och plockprocessen kan förbättras. Metod: Studien är en kvaliativ fallstudie på Staples. Datainsamlingen utfördes genom semi-struktuerade intervjuer, direkta observartioner och fokusgrupper. Inledningsvis utfördes processkartläggning för påfyllnads- och plockprocessen, varpå kvalitetsbrister i de båda processerna identifierades. Därefter utarbetades orsakerna bakom kvalitetsbristerna och förbättringsförslag presenterades. Slutsatser: Ett flertal kvalitetsbrister i påfyllnads- och plockprocessen identifierades. Samtliga identifierade kvalitetsbrister kunde härledas till de tre främst förekommande kvalitetsbristerna Staples tillämpar på lagret: Saknas i kolli, Felplock: artikel eller antal och Dålig nedpackning. Bakomliggande orsaker till dessa var avvikande arbetssätt på ZtZ, att produkter faller ur kartong eller skadas på transportbandet och fellevererat till I-iiiPoint. Dessutom var brister i kvalitetsarbetet orsakade av högt produktivitetsfokus, otydliga orsakskoder och bristfällig kostnadsmedvetenhet avseende bristande kvalitet förekommande i alla tre. Genom att faställa mål för kvalitetsförbättring, grundade i identifierade kvalitetsbrister och personalens kompetenser ökar möjligheten för att de ska realiseras och förankras bättre hos personal. För att uppnå kvalitetsförbättring bör ledarskap som uttrycker betydelsen av kvalitet i såväl anvisningar som handling fastställas. Genom utbildning kan personalens förståelse öka avseende deras påverkan på kvalitet och koppling mellan olika aktiviteter och resultera i ökat kvalitetsansvar. För att upprättahålla kvalitetsförbättring är det viktigt att arbetsrutiner standardiseras samt investeringar på lagret införs.
10

"Det känns kul när man kan förbättra saker för patienterna" : En fallstudie av ett förbättringsarbete som syftar till trygg utskrivning från sjukhus

Ericsson, Carin January 2016 (has links)
För patienterna är det viktigt att övergången mellan olika vårdgivare sker på ett tryggt och säkert sätt som underlättar den fortsatta vården. Forskning visar att patienternas delaktighet i förberedelser inför utskrivning från sjukhus ofta brister. Sjuksköterskorna på vårdavdelningen upplevde att arbetet inför utskrivning var stressigt.   Syftet med förbättringsarbetet var att identifiera och implementera åtgärder som möjliggör en välfungerande och trygg utskrivningsprocess. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att identifiera faktorer av betydelse för implementeringen av förbättringsåtgärder på en vårdavdelning.Metoden för genomförande av förbättringsarbetet följde principerna för förbättringsrampen. Studien av förbättringsarbetet var en fallstudie med explorativ ansats. Data om personalens erfarenheter av förbättringsarbetet inhämtades med intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet av förbättringsarbetet visade inte någon mätbar förbättring av utskrivningsprocessen. Resultatet av studien visade att vårdpersonalen ändå upplevde förbättringar och att motivation och praktiska förutsättningar för att delta var viktiga för resultatet.   Slutsatsen var att förbättringsarbetet var värdefullt och medförde ett lärande, även om mätbara mål inte uppnåddes. Ledningsens engagemang var viktigt för att skapa möjligheter för personalen att delta i förbättringsarbete. Valet av förbättringsområde hade stor betydelse för resultatet då det påverkade de medverkandes motivation. / "It feels great when you can improve things for the patients" Safe hospital discharge, a case study of an improvement work   An important aspect of health care, from the patient’s perspective, is to achieve smooth and efficient transitions between different health care providers. Current research shows that the patient’s involvement in discharge planning before leaving the hospital is often deficient. Furthermore, nurses at the hospital ward experience discharge planning as stressful work.   The aim of the improvement work was to identify and implement measures for improving discharge process. The method underlying this improvement work is referred to as “the improvement ramp”, and an exploratory case study was carried out. Data was collected, by interviewing health professionals, and analysed using qualitative content analysis.   The results of the implemented measures show no measurable improvements in the discharge process. However, the interviews indicate that health professionals experienced improvements in their daily routines. The conclusion was that the improvement work was valuable and resulted in a developed learning although the measurements didn’t capture all results. The choice of area for improvement was of great importance because it affected the participants' motivation.

Page generated in 0.1126 seconds