Den här studien undersöker hur engelsklärare i grundskolans årskurs 4-6 arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama i sin undervisning. Internationell forskning (Desai 2020, Al-Ghasab 2022) visar att drama som metod använts med positiva resultat för elevers inlärning av engelska som främmande språk. Här i Sverige har forskare som Jacquet (2011) visat hur drama kan användas vid undervisning av svenska i grundskolan med ett gott resultat. I läroplanen för grundskolan 2022 (LGr22, ss. 8-9) om skolans uppdrag står det: " Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet". Det nämns likaså att skolan ska aktivera elevernas kreativitet. Den estetiska uttrycksformen drama ska enligt styrdokumentet (Lgr22) ingå i skolans verksamhet och för årskurs 4-6 i ämnet engelska nämns dramatiserad form i de övergripande målen, där eleverna ska få möta berättelser i talad eller i dramatiserad form. Nationell forskning om hur engelsklärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer för att underlätta inlärningen hos eleverna är få. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama, i undervisningen av engelska årskurs 4-6.För studien har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad metod använts. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna i årskurs 4-6, arbetar med drama på olika sätt som en estetisk uttrycksform, t.ex. genom rollspel och gestaltning. Lärarna involverar även andra kreativa uttrycksformer som lek, spel och tekniska hjälpmedel för att bidra till elevernas inlärning av engelska. Resultatet visar att lärarnas utbildning och intressen påverkar deras didaktiska design för undervisningen.

<p>Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study. The investigation partly indicates that some teachers do not take multiculturalism into consideration, instead they have a individual view on their students. Although the majority of the teachers do that and actively tries to improve their work within the multicultural classroom. The teachers take care of their students similarities and differences because they want the students to understand about differences. Different views and perspectives are enriching. In order to improve their work the teachers wants further education and more support from the school management and colleagues. The teachers have a positive attitude in general towards the multicultural classroom.</p> / <p>Vår avsikt med denna studie är att undersöka lärares arbete i ett mångkulturellt klassrum. I syftet för studien gjordes en webbenkätundersökning. Undersökningen genomfördes bland lärare på tre mångkulturella 7-9 skolor i Sverige. 53 lärare delade med sig av sina erfarenheter och tankar om sitt arbete i ett mångkulturellt klassrum. Begrepp som mångkultur, undervisningsmetoder, klassrumsklimat, lärarkulturer och interkultur nyttjas i arbetet. Undersökningen visar dels att en del lärare inte tar det mångkulturella i beaktande eftersom de individanpassar undervisningen. Däremot gör flertalet det och försöker aktivt förbättra sitt arbete i det mångkulturella klassrummet. Lärarna tar vara på elevernas likheter och olikheter eftersom de vill att eleverna ska få förståelse för skillnaderna. Olika synsätt och perspektiv ses som något berikande. Vidare efterfrågar lärarna mer fortbildning och stöd från skolledning och kollegor för att kunna utveckla sitt arbete. Lärarna har genomgående en positiv inställning till det mångkulturella klassrummet.</p>

Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study. The investigation partly indicates that some teachers do not take multiculturalism into consideration, instead they have a individual view on their students. Although the majority of the teachers do that and actively tries to improve their work within the multicultural classroom. The teachers take care of their students similarities and differences because they want the students to understand about differences. Different views and perspectives are enriching. In order to improve their work the teachers wants further education and more support from the school management and colleagues. The teachers have a positive attitude in general towards the multicultural classroom. / Vår avsikt med denna studie är att undersöka lärares arbete i ett mångkulturellt klassrum. I syftet för studien gjordes en webbenkätundersökning. Undersökningen genomfördes bland lärare på tre mångkulturella 7-9 skolor i Sverige. 53 lärare delade med sig av sina erfarenheter och tankar om sitt arbete i ett mångkulturellt klassrum. Begrepp som mångkultur, undervisningsmetoder, klassrumsklimat, lärarkulturer och interkultur nyttjas i arbetet. Undersökningen visar dels att en del lärare inte tar det mångkulturella i beaktande eftersom de individanpassar undervisningen. Däremot gör flertalet det och försöker aktivt förbättra sitt arbete i det mångkulturella klassrummet. Lärarna tar vara på elevernas likheter och olikheter eftersom de vill att eleverna ska få förståelse för skillnaderna. Olika synsätt och perspektiv ses som något berikande. Vidare efterfrågar lärarna mer fortbildning och stöd från skolledning och kollegor för att kunna utveckla sitt arbete. Lärarna har genomgående en positiv inställning till det mångkulturella klassrummet.

Studien fokuserar på de implikationer som skolans marknadsanpassning har för lärares arbete. Syftet har varit att undersöka hur lärare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomgått omfattande förändringar. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare inom den kommunala skolan. Resultatet visar att lärarna upplever spänningar mellan olika och ibland konkurrerande hänsyn i sitt arbete. Lärarna upplever även att de tvingas fokusera på fel saker i sitt yrke. Det gäller dels skolans uppdrag, dels det ökade inslaget av administrativa arbetsuppgifter. Centralt i beskrivningarna är erfarenheten av en ansvarsförskjutning där elever och föräldrar betraktar läraren som betydligt mer ansvarig för elevers betyg än tidigare. Avslutningsvis visar studien att lärarna artikulerar och reflekterar över hur skolan förändrats, vilket kan förstås som en form av motstånd och är något som inte uppmärksammats lika mycket i tidigare studier.

Blockmodellen är en matematisk modell som ger visuellt stöd vid textuppgifter. Den har fått stor spridning i Singapore. Modellen har visat sig skapa goda resultat för elevers matematikkunskaper. Syftet med studien är att ta reda på vilka utmaningar och möjligheter som lärare kan stöta på när de arbetar med blockmodellen, men även hur detta arbete utformas. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer, där svenska lärare i grundskolan intervjuades om deras erfarenheter. Totalt deltog tio lärare, där alla undervisade om blockmodellen i matematik på mellanstadiet. Analysverktygen som användes var en tematisk analys. Med hjälp av CPA-teorin och scaffolding skapades en infallsvinkel på studien. CPA-teorin utgår från att symboler skapar representationer inom exempelvis problemlösning.  Resultatet visade att pedagogerna i den svenska skolan inte ser några större utmaningar med blockmodellen samt att det är ett bra verktyg för alla elever, speciellt för elever med lässvårigheter. Lärarna upplevde att det är en gynnsam metod för elever att lära sig tidigt i grundskolan, för att underlätta elevernas vidare matematikutveckling. Resultatet visade också att lärarna anser att man bör arbeta kollegialt med blockmodellen, både att eleverna arbetar tillsammans, att läraren stöttar eleverna och att lärarna själva arbetar kollegialt med kunniga kollegor. / The Bar Model is a mathematical method that gives visual support. It is spread across Singapore. The model has been shown to produce positive results in student’s mathematical skills. The purpose of this study is to explore the challenges and opportunities that teachers may encounter when working with The Bar Model, but also as how this work is designed. This was done through semi-structured interviews, where Swedish elementary school teachers were interviewed about their experiences. A total of ten teachers participated, all of whom teached according to The Bar Model in mathematics in middle school mathematics. The analytical tool used included a thematic analysis. An analytical approach was created using the CPA-theory and scaffolding. The CPA theory assumes that symbols create representations within, for example, problem solving. The results showed that the teachers in the Swedish school system didn’t perceive any major challenges with The Bar Model, and that it is an effective tool for all students, especially those with reading difficulties. The teachers found it to be a beneficial method for students to learn early in elementary school, to simplify their further mathematical development. The results also indicated that teachers believe collaborative work is important with The Bar Model, both in terms of students working together and teachers supporting students, as well as teachers collaborating with skilled colleagues.

This case study is conducted on teachers working in Non-Formal Education centers (NFE's), for the Non-Governmental Organization Seva Mandir, in the Udaipur district in Rajasthan, India. The setting for the study is remote rural villages around the small city Udaipur, with one million inhabitants. The purpose of this case study is to investigate what impact the capacity building course that Seva Mandir offers the teachers, the NFE certification course, have had on the teacher’s lives. The aim is to get a picture of the overall impact of the course on a professional level and on the individual NFE teachers’ personal life. The case study was conducted on a sample of eleven out of 50 NFE teachers working for Seva Mandir in the Jhadol block. The empirical data was collected through qualitative interviews conducted in the NFE schools. The NFE centers that are run by Seva Mandir are a complement to malfunctioning government schools in areas where most of the children are first generation learners. The schools aim to keep children from working or starting to work, through giving them an educational base. The teachers have no previous teachers training and are having an average prior education of 8th to 10th class. The general findings of the study are that a majority of the teachers felt an increase in self-confidence after participating in the course. They generally had more concrete and ambitious future plans after the course than before it, and they were highly dominated of plans for further education for themselves and their children. It was also found that the teachers felt major changes in their teaching approach after the course. They had learnt new teaching strategies and seemed to have changed their attitude against the children. The teachers used activities like games, songs and stories in their teaching as well as taking help of the local surroundings when teaching.