Lärare har ett inflytande över elevers syn på hälsa (Webb & Quennerstedt 2010), och Von Essen (2015) påpekar den känslomässiga laddning som konversationen kring mat kan medföra. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare arbetar med kosthållning och ätstörningar där bland annat mat kopplat till hälsa kan ingå. Syftet med denna studie var att ta reda på varifrån gymnasielärare fick sina kunskaper om kosthållning och ätstörningar, samt hur de valde att undervisa om dessa områden i idrott och hälsa. Efter ett ändamålsenligt urval intervjuades fem lärare. Insamlad data transkriberades och kategoriserades i olika steg. Valda teman analyserades främst med hjälp av läroplansteorin (Linde 2012). Resultatet visade att respondenterna hade kunskaper och erfarenheter, men med olika ursprung. Främst härstammade de från egen kompetensutveckling, inte ämneslärarutbildningen. Respondenterna nämnde att erfarenhet av elever med ätstörningar togs i beaktning vid lektionsplanering. Respondenterna gjorde olika didaktiska val, både i vad som undervisades om, i vilken kurs detta skedde samt i vilken utsträckning. De praktiska delarna placerades i idrott och hälsa, med elevcentrerad undervisning. De teoretiska delarna placerades i andra ämnen och var mer lärarledda. Denna uppdelning var vanligast vid ämnesövergripande arbete, vilket utfördes kring kosthållning och ätstörningar, trots att områdena tillhör det centrala innehållet i idrott och hälsa. Lärarens objektiva förhållningssätt användes för att skapa positiva lärupplevelser.

This compilation licentiate thesis focuses on geography teaching in a digital teaching and learning environment in the Swedish secondary school. Departing from a subject-didactic perspective, the aim was to explore the relation between teachers’ knowledge base, choices and usage of digital tools and geography teaching. The preconditions to develop students geographical thinking has been of specific interest. The thesis consists of two joint studies: a regional survey (n=47) and a case study based on workshops. The results from the first study formed a basis for the design of the second study. The study draws on theories on teachers’ knowledge base, pedagogical content knowledge and TPACK.  The first study focused on teachers’ view of what secondary geography education implies in a digital teaching and learning environment. The second study explored secondary social science teachers’ curriculum thinking when constructing lesson plans containing geographical analyses with subject-specific digital tools (SSDT). The results reveal that handling geographical analysis in geography education stand out as a complex content that challenges teachers’ professional management competence. The usage of digital tools and SSDTs, such as GIS, varies. Subject specific games are commonly used in geography teaching. However, SSDTs that provide great amount of geographical data, for instance GIS, are not as commonly used. Moreover, results from the second study indicate that most participating teachers engaged in geographical thinking when planning their lessons, but there is an imbedded difficulty regarding transforming such thinking into student instructions. Also, integrating the SSDTs in the lesson plans proved to be challenging for some of the teachers. This implies developing each knowledge aspect is crucial alongside developing an integration of the knowledge aspects. / Den här studien utgår från ett ämnesdidaktiskt perspektiv och undersöker relationen mellan högstadielärares kunskapsbas, val och användning av digitala verktyg och geografiundervisning. Två delstudier ligger till grund för studiens resultat. Den första delstudien består av en regional enkätstudie med SO-lärare i årskurserna 7-9, vilken undersöker lärarnas val och användning av digitala verktyg i geografiundervisningen. Resultaten från den första delstudien gav underlag och uppslag för hur nästa delstudie skulle designas. Den andra delstudien är utformad som en fallstudie, och baseras på workshops med en grupp högstadielärare. Den fokuserar på lärares planering av undervisningen där elever får göra geografiska analyser med hjälp av ämnesspecifika digitala verktyg (ÄSDV) i syfte att utveckla det geografiska tänkandet. Studien vilar på teorier om lärares kunskapsbas, TPACK och ett geografididaktiskt forskningstema, geografiskt tänkande. Resultaten visar att geografiska analyser är ett komplext ämnesinnehåll och därmed även ett utmanande inslag i geografiundervisningen. Överlag används digitala verktyg i undervisningen men ÄSDV som innehåller stor mängd geografiska data (t. ex. geografiska informationssystem), används i markant lägre utsträckning. Studien visar även att integrationen mellan olika aspekter i lärarens kunskapsbas är central för att genomföra en undervisning som utvecklar geografiskt tänkande med hjälp av digitala verktyg.