<p>This paper is about how the teaching profession have got a changed status from the perspective of the teachers. The papers cause is to find out how the teachers think that their status have changed in a period of 30 years. Interviews have been done with eight middle school teachers from two schools in the municipality of Södertälje. The answers from the interviews have been put in relation to theories in research of professions. Three hypotheses have been put up to apply the theories on the answers. The results from the interviews with the teachers are very clear. The teachers do think that the status of the teaching profession has changed. The main reasons, that the teachers give, of the change are the low wages and that uneducated staff are allowed in school. Another reason is that parents no longer show teachers respect of their work and knowledge about their work.</p>

This paper is about how the teaching profession have got a changed status from the perspective of the teachers. The papers cause is to find out how the teachers think that their status have changed in a period of 30 years. Interviews have been done with eight middle school teachers from two schools in the municipality of Södertälje. The answers from the interviews have been put in relation to theories in research of professions. Three hypotheses have been put up to apply the theories on the answers. The results from the interviews with the teachers are very clear. The teachers do think that the status of the teaching profession has changed. The main reasons, that the teachers give, of the change are the low wages and that uneducated staff are allowed in school. Another reason is that parents no longer show teachers respect of their work and knowledge about their work.

Studien ämnar studera gymnasielärares egna upplevelser av karriärstegsreformens implementerande och dess påverkan på arbetsklimatet och yrkesprofessionaliteten. Empiri har samlats in genom totalt sex intervjuer med tre förstelärare och tre lärare, därefter har materialet analyserats och relaterats till tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att reformen, till viss del, har gett positiva effekter i form av ökat kollegialt lärande samt att de som fått titeln förstelärare upplever en stärkt yrkesprofessionalitet. Reformen har lett till att lärarna själva upplever att läraryrkets professionalitet har ökat internt, men däremot är den generella upplevelsen att karriärstegsreformen som isolerad händelse inte ökat läraryrkets professionalitet i samhället. Informanterna menar att karriärstegsreformen är ett steg i rätt riktning mot en positiv skolutveckling och en förhöjd professionalitet av läraryrket

Uppsatsen är en jämförande studie av interaktiv och linjär dokumentär. Vad är det bästa med att vara lärare? Vad finns det för problematik i dagens skolpolitik? Detta är några av de frågor som tas upp i dokumentärerna. Syftet med projektet är att söka svar på hur upplevelsen av lärarnas situation skiljer sig om interaktiv dokumentär ställs mot linjär dokumentär. Verklighetsåtergivning blir ett centralt begrepp, hur kan jag som filmare återge och förmedla någons verklighet? För att förstå nya mediers möjligheter blickar uppsatsen både framåt och bakåt på den utveckling som lett fram till dagens tekniska framsteg. Projektet tar avstamp i Bill Nichols teorier om den skapande processen inom dokumentärgenren. Mark Cousins och Kevin Macdonald ger viktiga insikter i hur dokumentärfilmen har utvecklats och vilken traditon den kommer ifrån. Metoden jag använt för att skapa den interaktiva dokumentären bygger på Sandra Gaudenzis teorier om ”The hitchhiking mode”. Analysen av materialet genomförs genom kvalitativa intervjuer med 10 respondenter. Projektet visar att det finns skillnader i verklighetsåtergivningen mellan interaktiv och linjär dokumentär. I den interaktiva dokumentären får betraktaren överta vissa roller från filmmakaren och detta påverkar både uppfattning av och innehållet i dokumentären.

Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten

No description available.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur några verksamma lärare upplever att lärarutbildningen rustat dem inför lärararbetet. Den metod jag använt i min undersökning är kvalitativa intervjuer som är av en ostrukturerad karaktär. Intervjuerna har således varit något av öppna samtal som utgått från ett antal huvudfrågor.</p><p>Det resultat som framkommit visar att kritiken mot lärarutbildningen hos de intervjuade riktar sig mot hanteringen av den verksamhetsförlagda utbildningen, bristen på aktuell forskning samt förenandet av teori och praktik på olika sätt. Flera av de intervjuade påpekar även att kraven på lärarstudenterna måste höjas då det till synes är lätt att ta sig genom utbildningen utan att lägga ner tid på den. Det framkommer också i studien att samtliga intervjuade anser att det sociala mötet med eleverna är något som de sällan övat praktiskt på under utbildningen. De förtjänster som finns i utbildningen visade sig vara den didaktik som lästs i samband med ämnesstudier. Förmågan att se komplexiteten i yrket är också något som lyfts fram. Även färdighet i att tolka och konkretisera kursplaner är något de intervjuade berömmer lärarutbildningen för.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how a few teachers who recently finished their teacher education consider the education has helped them in their first meeting with their new job. The study is based on interviews with four teachers.</p><p>The results show that the critics against the teacher education according to the interviewed teachers are mainly about the practical training, the lack of current research results and the connection between theory and practical training. Several of the teachers stress that the education must demand more of the students. Finally the interviewed teachers say that the meeting with pupils is something they seldom have been training before they started to work. The interviewed teachers believe that the good side of the education is the didactics. The complexity of the profession is something the teacher education can help the students understand, so is also the skill to read and understand the syllabus for different subjects.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera hur lärare säger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lärare på gymnasiet. Vi använder oss av en indirekt, lågstrukturerad metod för att låta intervjupersonerna formulera sig så fritt som möjligt. I skolan möts människor med olika bakgrund, olika värderingar, olika mål i livet och människor i olika åldrar. Skolan är en plats fylld av mänskligt utbyte, konflikter och ständiga förändringar. I samband med införandet av Läroplan för det Obligatoriska skolväsendet (LpO94) skedde en decentralisering av skolan som kom att starkt påverka lärares arbete. Lärare upplever att arbetsbördan stadigt har ökat och att de har allt mindre inflytande över sitt arbete. De har svårt att ta till sig och genomföra förändringar trots att de i intervjuerna uppger att de hade velat förändra mer. Vi har funnit att lärares ålder spelar roll för hur de upplever olika delar av sitt arbete, vilken livsfas lärare befinner sig i har betydelse för hur de pratar om och agerar i olika situationer. Det finns ett starkt behov hos människor att känna sig sedda och behövda. Detta i kombination med att lärare inte alltid förstår syftet med alla sina arbetsuppgifter gör att de prioriterar bort vissa uppgifter till förmån för andra. Märkligt nog prioriterar de bort det som de anser vara sitt egentliga arbete till förmån för arbetsuppgifter som de anser är tråkiga. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om lärares arbetssituation.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Ur ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ”bra” lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen diskuterar även egenskaperna i relation till vad elever behöver för att klara av sin skolgång och stå rustade mot arbetsmarknaden efter sin skolgång.</p><p>Tidigare forskning pekar på att undervisning som görs meningsfull innebär att lärare inneharen pedagogisk förmåga. Lärare har social förmåga när det finns ett positivt samspel mellan lärare och elev och när elever blir bekräftade. Ledarskap innebär ett ansvarstagande från både lärare och elevers håll. Organiserad undervisning, tydlighet och när elever får vara med och bestämma betyder också att ett gott ledarskap finns hos läraren. Positiv effekt på inlärningen ges vid varierande undervisning, vilket ingår i både pedagogisk förmåga, social förmåga ochledarskap. Resultat pekar på att elever anser pedagogisk förmåga, social förmåga och ledarskap varaviktiga egenskaper för en ”bra” lärare.</p><p>Resultat visar också att elever anser sig möta dettarelativt ofta, dock i mindre utsträckning än vad de anser det vara viktigt.</p><p><strong>Ämnesord</strong>: pedagogisk förmåga, social förmåga, ledarskap, meningsfullhet, samspel,varierande undervisning, viktigt, möter, arbetsmarknaden.</p>