Abstract     Nilsson, J. (2011) Waldorf preschool and municipal preschools - How they look at the preschool curriculum. Degree in the teacher education program. Gävle. University of Gävle. In this study, four pedagogues view of curriculum for preschool have been investigated. The pedagogues come from a Waldorf preschool and a municipal preschool. The study was done using qualitative interviews. The interviews were open to nature and the informants were given the room to answer questions the way they look at the curriculum for preschool and how their approach to children's learning. Informants' responses were similar on many issues but one could clearly see the differences in their approach. The major differences that emerged during the study was that teachers from the Waldorf preschool believes it is important to have continuity in children's everyday life while the pedagogues from the municipal pre-school believes that you should embrace the moment and the children. Both the municipal and Waldorf pedagogues stress the importance of the individual. Keywords: Preschool, curriculum for preschool, Waldorf, play, democracy. / Sammanfattning       Nilsson, J. (2011) Waldorfförskola och kommunalförskola - Hur de ser på förskolans läroplan. Examensarbete i lärarprogrammet. Gävle. Högskolan i Gävle.   I denna studie har fyra pedagoger synsätt på läroplanen för förskolan undersökts. Pedagogerna kommer från en Waldorfförskola och en kommunalförskola. Studien har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var öppna till karaktären och informanterna gavs utrymme att svara på frågor angående deras arbetssätt och synsätt på barns lärande. Informanternas svar var liknande i många frågor men man kunde tydligt se skillnader i deras synsätt. De stora skillnaderna som framkom under studien var att pedagogerna från Waldorfförskolan anser att det är viktigt med kontinuitet i barnens vardag medans pedagogerna från den kommunala förskolan anser att man skall utgå från stunden och barnen. Både de kommunala och Waldorfpedagogerna betonar att se till den enskilda individen.   Nyckelord: Förskola, Läroplan för förskolan, Waldorf, leken, demokrati.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur dokumentation som arbetsform kan förstås som ett redskap för regementalitet och normalisation i förskolans verksamhet. I studien har förskolans läroplan, samt två ytterligare dokument från skolverket och regeringen studerats med diskursanalytisk metod och begrepp hämtade från Foucault. Detta med syfte att bilda förståelse för hur dessa instanser skapar förutsättningar för förskolans dokumentationsarbete. Studien belyser hur dessa givna förutsättningar söker bidra till att barn styrs till att utveckla vissa specifika förmågor, som kommer att utgöra norm för förskolans barn. Vidare visar studien att dokumentation förväntas utsätta också pedagogerna för styrningstekniker då de genom detta arbete ska bli utsatta för synliggörande praktiker, och granskade, av sig själva och sina medarbetare. Detta ska åstadkommas genom att ge pedagoger möjlighet att övervaka förskolans verksamhet och individerna som verkar där. Resultatet visar att dokumentation i det studerade materialet förs fram som ett redskap med vilket pedagoger  kan övervaka barn, andra pedagoger och sig själva samt styra individer mot ett sanktionerat beetende. Studien belyser också på vilket sätt den diskurs som de studerade dokumenten är en del av fungerar normaliserande i förhållande till utvecklandet av vissa förmågor, bland annat lust till lärande.

No description available.

Den 1 juli 2019 fick digitalisering en ny innebörd med förtydligade mål i den reviderade utgåvan av Läroplan för förskolan. I och med denna implementering är syftet med studien att undersöka hur verksam personal gördigitaliseringspolicy i verksamheten och vilka svårigheter de kan finna med arbetet inom ämnet. Policy enactment-teorin har varit utgångspunkten i studien, som på svenska översatts till “att göra policy”.  Studien utgår från en kvantitativ undersökning i form av enkäter som har skickats ut till verksam personal på förskolor runt om i Sverige där 239 personer deltagit. Enkätsvaren har kategoriserats och analyserats efter tre olika idealtyper som benämns som troende, ambivalenta, och icke troende. Majoriteten av respondenterna ställer sig positiva till digitalisering i förskolan, men trots detta kan de flesta sätta ord på någon eller några nackdelar med ämnet. Resultaten visar på en mångfald i görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, bland annat på grund av personalens eget intresse och personliga värderingar kring ämnet. Resultatet visar även på att kompetensbrist hos personal kan stå som hinder för görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, vilket kan skapa en stor variation i hur digitala medel används i förskolor runt om i Sverige. Detta kan leda till ett glapp i undervisningen, och gör att barn kan bli påverkade av personalens egna personliga värderingar och åsikter, vilket är någonting som Läroplan för förskolan inte förespråkar.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.

Syftet med studien är att öka förståelsen för olika förskollärares förhållningssätt, i relation till styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur. Under våren 2017 gjorde vi vår verksamhetsförlagda utbildning på en skandinavisk skola där det arbetade både svenska och engelska förskollärare. Det vi upptäckte var märkbara skillnader i förhållningssätt och ville undersöka vilka faktorer som låg till grund för dessa skillnader. Vi har intervjuat fem förskollärare från skolan, tre engelska och två svenska. Studien bygger på kvalitativ metod, genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de yttre faktorerna, mestadels styrdokument, var de som hade störst påverkan på förskollärarnas förhållningssätt genom att den engelska gruppen utöver svensk läroplan för förskola, även måste förhålla sig till den engelska motsvarigheten vilket bidrog med svårigheter i arbetet eftersom de behöver kombinera de båda läroplanerna.

Lågaffektivt bemötande är en metod som används för att handskas med situationer som kan uppfattas som problematiska och problemskapande. I följande studie får läsaren ta del av en litteraturgranskning om framställningen av begreppet lågaffektivt bemötande. I studien beskrivs innebörden av lågaffektivt bemötande samt forskning och metoderna bakom begreppet. Studiens syfte är att undersöka lågaffektivt bemötande i relation till förskolans läroplan och skildringen av barn. Detta med avstamp i den relationella pedagogiken, individperspektivet samt det kategoriska perspektivet. Den litteratur som analyserats och som ligger som underlag för denna studie är läroböcker som samtliga behandlar ämnet lågaffektivt bemötande. Studien bestå av en kvalitativ analys på innehållet i litteraturen och en induktiv ansats har brukats för genomförandet av analysen. Resultatet visar på tre generella teman i den utvalda litteraturen, vilket mynnade ut i förskollärarnas ansvar, framställning av lågaffektivt bemötande samt framställning av barn. Slutsatserna visar att barn skildras utifrån utvecklingsstadier och som sårbara och beroende av vuxna, personalens gedigna ansvar i förskolan samt strävan att presentera lågaffektivt bemötande som en allt-i-allo metod som är färdig att föra över till många olika verksamheter och sammanhang.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar läroplanen i arbetetmed de allra yngsta barnen i förskolan: ett till två-åringar samt hur detta uppdrag vävs sammanmed omsorg. Det vetenskapliga problemet är de konstaterande, minskande förutsättningarförskollärare har för sådant som inte faller inom ramen för kunskap och ämnesundervisning, iarbetet med läroplanen och de allra yngsta barnen (Johansson, 2018). Empirin är inhämtadgenom semistrukturerade intervjuer, kompletterande observationer samt analys av olika citat iläroplanen. Metoden för studien är kvalitativ med intervjuer som huvudsaklig datakälla.Intervjuerna har hållits enskilda med fem olika förskollärare inom en kommun i Skåne. Detteoretiska perspektiv studien huvudsakligen utgår från är läroplansteori med viss kompletteringav omsorgsetik. De läroplansteoretiska begrepp som återkommer är läroplanskoder,transformering och realisering. Omsorg behandlas under en egen rubrik utifrån Nel Noddingskomponenter. Resultatet visade på en generell positiv inställning till läroplanen somstyrdokument samt på ett stort tolkningsutrymme vad gäller hur läroplanen används i arbetetpå en yngrebarnsavdelning. Studiens resultat och empiri utgår utifrån fyra teman: Normer och värden, Språk ochkommunikation, Omsorg samt Förskollärarrollen. Motiveringen till valet av dessa teman är attvår insamlade empiri har visat sig ha särskilda mönster som studien fått styras efter. Läroplanför förskolan (Lpfö 18, 2018) har legat i bakgrunden för hela arbetet. Underrubriken Språk ochkommunikation syftar här på förskollärarnas språkarbete både i vuxenfokuserade delar avverksamheten och i mötet med barnen. Under Omsorg lyfts förskollärarnas upplevelser av hurmycket plats omsorgssituationer respektive lärandesituationer tar och ges i verksamheten.Normer och värden är ett av de största avsnitten i dagens läroplan. Det lär därför präglaverksamheten så pass mycket att det upplevdes av högsta vikt för oss, att höra förskollärarnasolika synvinklar kring just det. Slutligen fokuserar Förskollärarrollen på deltagarnasupplevelser av den egna rollen samt vilka skyldigheter och rättigheter de upplever sig hakopplat till läroplanens beskrivning av förskolläraren samt vad som utmärker arbetet påyngrebarnsavdelning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever undervisning i naturvetenskap. Vi har undersökt några förskollärares uppfattningar om hur deras arbetssätt är kopplat till deras utbildning, erfarenheter och intresse för ämnet, samt om det finns andra möjliga faktorer som de anser påverkar deras arbetssätt. För att undersöka detta har vi intervjuat fem förskollärare i olika delar av Sverige. För att analysera vår insamlade empiri har vi implementerat teorierna - läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Fem olika tidigare studier har även presenterats med syfte att kunna användas i diskussionen för att se olika samband mellan vårt resultat och tidigare forskning. Med hjälp av de teoretiska perspektiven visar studien att undervisning i naturvetenskap tenderar ett fokus kring biologi. Detta kan bero på olika faktorer som bland annat förskollärarnas kompetenser och intressen. Samtliga respondenter betonade betydelsen av arbete med hållbar utveckling i förskolan. Det visade sig ta del av det vardagliga arbetet med barnen, och inte ligga i fokus vid exempelvis projektarbeten. Det har därför ifrågasatts varför ledning inte ser det som ett prioritetsområde likt förskollärarnas tankesätt. Vi ser även i resultatet att läroplanen ofta tolkas utifrån situationen som den enskilde förskolläraren befinner sig i. Värderingarna som blir synliga är att barn ska få möjlighet att förberedas för framtiden, att möta undervisning efter vad som händer i stunden samt efter det som barnen visar intresse för.