Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Undersökningen av rektorers förståelse och strategier utgick från tre olika aspekter; lärarkompetens, skolmiljö och samarbete med hemmet. Undersökningen genomfördes i en större stad i södra Sverige. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie med fem rektorer och tre pedagoger med olika yrkeskompetens. Svaren analyserades i olika steg. resultaten av undersökningen visade att rektorers egen grundutbildning bidrar till skillnad i förståelsen av läs- och skrivsvårigheter. I undersökningens resultat anas också att samverkan med specialpedagoger sker på olika sätt. Beroende på grundutbildning prioriterar rektorerna olika strategier för att öka barnens måluppfyllelse. Skolledare med lärarbakgrund anger i högre grad kompensatoriska hjälpmedel och olika didaktiska metoder. Skolledare med förskollärarbakgrund anger betydelsen av ett språkförebyggande arbete.

AbstractSyftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter,och hur de förhåller sig till detta. Undersökningen har utgått ifrån kvalitativaintervjuer, där jag har intervjuat två pedagoger och två specialpedagoger som harerfarenheter av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det är viktig atttidigt upptäcka elevernas läs-och skrivsvårigheter för att sätta in åtgärder.Undersökningen visar också att pedagogerna anpassar sig efter individen ochelevens behov. För elever med läs-och skrivsvårigheter är det viktigt att arbeta påolika sätt och använda olika metoder och hjälpmedel.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen på speciallärarprogrammet på Malmö Högskola under våren 2015. Det är en kvalitativ studie som utgår från det sociokulturella perspektivet där talet är tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lärarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån Kintsch och Rawsons modell för läsförståelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar på att lärarna, när de bedömer elever, bedömer hur väl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till läsförståelse. Lärarnas bedömningar sker på textbas nivå och situationsmodell nivå. Även när eleverna visar svårigheter på makrostrukturnivå sker bedömningen på de två tidigare nämnda nivåerna. Lärarna avhjälper de svårigheter som eleverna har på micro- och makrostrukturnivå genom att anpassa uppgifter eller låta eleverna lyssna på texten. Bedömningarna som görs är enligt mina resultat både summativa och formativa. De formativa bedömningarna används bland annat till att planera undervisningen av fortsatt arbete med det som eleverna inte behärskade vid bedömningstillfället. / This exam paper was written as part of a special teachers’ program at Malmö University, Spring 2015. It is a qualitative study, conducted from a social cultural perspective, where speech is the principle expression. The empirical evidence was gathered by myself from focus groups and from teachers’ reflections. The gathered materials were examined using Kintsch and Rawson’s model for the the implementation and evaluation of reading processes in their multiple guises. The results show that teachers, when they assess pupils, are assessing how well pupils are performing the task set. Further, teachers’ assessments are situationally modelled and text-based. Even when pupils demonstrate weakenesses as a macrostructural level, assessment is based on the two previous mentioned levels. Teachers tend to compensate and rectify for the pupils macro- and microstructural issues by adapting the task or allowing pupils to read the text. The assessments made, according to this research, are both formative and summative. The formative assessment is used to plan for those who do not fufill the assessment criteria.Keywords: assessment, focus group, literacy, reading skills, reading and writing difficulties

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp.Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av specialpedagog. I vår slutsats kom vi fram till att texter och ämnesspecifika begrepp i religionskunskap ofta var svåra för elever med läs-och skrivsvårigheter att tillägna sig. Religionsämnet kan vara känsligt och svårt att undervisa om, då elever med olika kulturella bakgrunder möts i klassrummet och det kan uppstå problematiska situationer. Elever med läs-och skrivsvårigheter är i behov av lärare med bred kunskap om didaktiska metoder för att kunna stötta barnen i sitt lärande.

Syftet med undersökningen var att få en bild av pedagogers och specialpedagogers syn på de tester som utförs under barns första skolår. Vad anser man vara främsta orsakerna till barns läs- och skrivsvårigheter och hur viktiga är testerna för att fånga upp dessa?Min studie består av två parallella undersökningar, en kvantitativ undersökning där elevers sparade resultat från prov och tester från de första skolåren jämförts med resultatet på de nationella proven i femte klass. Därefter har en kvalitativ undersökning gjorts där pedagoger och specialpedagoger fått svara på hur de ser på dessa tester.Tidigare forskning pekar på att 6-8% av eleverna har läs och skrivproblem. Detta kan bero på genetiska problem, svårigheter med avkodningen, ordmobiliseringen, koncentrationsproblem, ovana att läsa och skriva eller att man har annat modersmål. Elevernas självbild och hur de ser sig själva har även det stor betydelse. (Dyslexiförbundet, 2009) Resultatet av mitt arbete visade att pedagogerna och specialpedagogerna uppfattar de första testen som en bra vägledning men anser att de själva har lika goda möjligheter att i det dagliga arbetet upptäcka vilka barn som kan behöva hjälp. Viktiga orsaker till läs- och skrivsvårigheter som lyftes fram var sociala faktorer, dyslexi, hem- och skolmiljö samt elevernas psykiska och fysiska mognad. Detta är något som testen inte tar hänsyn till. De flesta ansåg att testerna inte är helt nödvändiga.Detta bekräftas också i min studie där höga poäng på tidiga test inte alltid motsvarade goda läs- och skrivkunskaper.

AbstraktStudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever iläs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas motbakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egendatoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuellITiS-utbildning.Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar medelever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en helkommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen avdatorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa,inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker,talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehovi aktuella programvaror.Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighetsom behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheterär lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd ochtilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter.Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inomaktuella programvaror.

Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexidiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjälp än de utan. Däremot var det ingen skillnad på vilken typ av hjälp eleverna fick. Pedagogerna var överens om att föräldrarna kan påverka att en dyslexiutredning görs.

Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergångarna förskola – förskoleklass – skola; Med fokus på barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskolaVårt syfte är att fördjupa oss i hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Vi ställer oss frågan hur man kan underlätta övergångarna mellan förskola – förskoleklass – skola så att detta fungerar optimalt för alla barn, men särskilt för de barn som ligger i riskzon för att få problem med sin läs- och skrivutveckling.Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkäter. Vi har utfört sex intervjuer, i två olika kommuner, en landsortskommun och en storstadskommun. Två intervjuer med förskollärare i förskolan, två med förskollärare i förskoleklass och två med lärare i årskurs 1. Vi har även tagit kontakt med 20 rektorer/biträdande rektorer i två kommuner, och bett dem besvara en enkät.Vi har fått fram i vår studie att de två kommunerna där vi gjort vår undersökning, satsar väldigt olika på förebyggande arbete gällande barn med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter. Landsortskommunen satsar mer på förebyggande arbete, de har satsat mer resurser och förebygger lägre ner i åldrarna än vad storstadskommunen gör. Att satsa på tidigt förebyggande arbete är helt i linje med den forskning vi har tittat på i våra litteraturstudier. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, riskzon, språkstörning, övergångar.

Bladh, Anette och Hallabro, Karin (2016). Undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien bidrar med kunskap om undantagsbestämmelsen, lyfter problematiken kring tolkning och tillämpning av den samt visar på betydelsen av samarbete inom och mellan olika professioner för ökad förståelse och kunskap. Syftet med studien är att undersöka några lärares, speciallärares och rektorers kunskap om och tillämpning av undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är även att synliggöra eventuella skillnader i kunskapen om och tolkningen av lagtexten, då det kan påverka möjligheten till likvärdig bedömning och betygssättning för elever i läs- och skrivsvårigheter. •Vilka kunskaper har lärare, speciallärare och rektorer om undantagsbestämmelsen?•Hur tolkar lärare, speciallärare och rektorer undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter?•Hur ser lärare, speciallärare och rektorer på tillämpningen av undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter?Forskningsprocessen är induktiv vilket innebär att vi har utgått från empirin och närmat oss den med en relativt liten teoretisk förståelse, för att sedan i efterhand söka efter teori som kan användas för att jämföra empirin. Vi valde ramfaktorteorin som teoretisk förankring eftersom de uppfattningar som kommer till uttryck i studien är kopplade till de yttre ramar, i form av lagar och regler i skollag, skolförordning och läroplan, som styr betygssättningen i skolan. Ramfaktorteorin visar på att yttre ramar, som till exempel institutionella krav, påverkar utbildningen och undervisningen vilket i sin tur påverkar resultaten.Studien utgår från en fenomenografisk ansats. För att få svar på studiens syfte har empirin samlats in genom intervjuer. Informanterna består av betygssättande lärare, speciallärare och rektorer som arbetar eller har arbetat i/mot årskurs 6.Resultatet visar att kunskaperna om undantagsbestämmelsen är begränsade och att det råder osäkerhet kring tillämpningen på grund av att tolkningsutrymmet är stort både när det gäller enstaka begrepp i paragrafen och när den får tillämpas. Det framkommer bland annat uppfattningar om att undantagsbestämmelsen kan tillämpas i samband med nationella prov, vilket inte stämmer överens med vad föreskrifterna anger. Resultatet visar också att det saknas utbildning om undantagsbestämmelsen och att samarbete i form av samtal och diskussioner kring paragrafen inte förekommer bland lärarna. Erfarenheten av att ha tillämpat undantagsbestämmelsen på elever i läs- och skrivsvårigheter är liten och orsaken kan vara otillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och osäkerhet i tolkningen av undantagsbestämmelsen. Bestämmelsen upplevs både som en möjlighet, ett hinder och ett dilemma i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som beskrivs som de största orsakerna till att bestämmelsen inte tillämpas är brist på kunskap, tolkningsutrymmet samt avsaknad av samarbete. Speciallärarens roll kan bli att förebygga och stödja framför allt lärare så att brist på kunskap, osäkerhet vid tolkning och tillämpning samt avsaknad av samarbete minimeras. Ett fungerande samarbete är en nyckelfaktor då man kan tillägna sig ny kunskap, skapa gemensam förståelse och få stöd av varandra. Det är även önskvärt att undantagsbestämmelsen i betygssättningen är en del av de utbildningar som ges inom pedagogik och specialpedagogik för att kunskapen och förståelsen ska höjas. Nyckelord: Bedömning, betyg, likvärdighet, läs- och skrivsvårigheter, undantagsbestämmelsen

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.