Studiens syfte var att undersöka aspekter av elevdelaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter. Empiri till studien samlades in genom åtgärdsprogram och webbenkät. Intresse var att undersöka hur elevens delaktighet synliggjordes, vilka perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser som framkom samt vilka möjligheter och hinder som fanns i samband med elevens delaktighet i åtgärdsprogram. Studien hade en kvalitativ ansats. Graden av elevens delaktighet i åtgärdsprogram varierade. Elevens delaktighet i upprättande av åtgärdsprogram visades vara relativt hög. Den reella delaktigheten för eleven i upprättande av åtgärdsprogram synliggjordes dock inte. I utvärdering av åtgärdsprogram uppgavs i enkätsvar att elevdelaktigheten var hög medan åtgärdsprogram visade låg delaktighet. Elevens perspektiv på genomförda läs- och skrivutvecklande insatser både synliggjordes och inte synliggjordes enligt svar i enkät. I åtgärdsprogram synliggjordes elevens perspektiv angående genomförda läs- och skrivutvecklande insatser i mycket låg utsträckning. I resultat framgick både möjligheter och hinder med elevens delaktighet. Studiens resultat analyserades med hjälp av Harts delaktighetsstege och analysen visade att elevens delaktighet i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter placerades till största del på de lägre stegen.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola.Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet. Min slutsats är att en kombination av klassrumsundervisning med struktur och muntliga genomgångar och tidig introduktion av kompensatoriska hjälpmedel, där mycket stöd ges vid introduktionen ger elever med dyslexi goda förutsättningar att klara skolan. Önskvärt vore att kombinera struktur och sammanhang, med att använda datorn som ett naturligt verktyg för att läsa, skriva, tala och lyssna för alla elever. Då skulle kompensatoriska hjälpmedel kunna introduceras på ett inkluderande sätt i klassrummet. Detta är en stor utmaning för många pedagoger.

Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? / Which methods and tools are useful for students in reading and writing difficulties?

Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas.Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjligaarbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur etthelhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivetindivid, grupp och organisation. Helhetsperspektivet tar även sin utgångspunkt i den Utvecklingsekologiska teorin.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att helhetsperspektivet till viss del går att skönja men att det undergrävs av faktorer som resurser och tid. De specialpedagogiska insatserna inom läs- och skrivsvårigheter tenderar att bli punktuella, men vi ser tecken på att en relationellambition ändå förekommer. / Special needs educational contributions regarding reading and writing difficulties in gradethree. Constructing action programmes out of a wholeness perspective

I såväl läroplaner som samhället i stort ställs höga krav på den kommunikativa förmågan och matematiska kunskaper. Svenska skolresultat visar att det finns ett behov att granska och säkerställa undervisning i matematik i relation till elevers språkliga kunskaper. Påverkade kunskaper i dessa områden kan leda till negativa konsekvenser för eleven, både vad det gäller mående och begränsade utbildningsvägar. Utifrån problemområdet har vi formulerat syftet att med denna studie belysa speciallärare och specialpedagogers perspektiv på specialpedagogiskt arbete för att främja matematikutveckling i tidiga skolår, med ett särskilt fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvalitativ metodansats, där sex speciallärare och sex specialpedagoger intervjuats. Resultatet visar att elevers svårigheter uppmärksammas genom samverkan och kartläggning. Vidare beskriver respondenterna att främjande och förebyggande arbete organiseras för elever med läs- och skrivsvårigheter kopplat till svårigheter i matematik genom stödinsatser på organisations-, grupp- och individnivå. Svårigheter som identifierats i matematik kopplat till läs- och skrivsvårigheter beskrivs delvis bero på yttre faktorer såsom undervisningsmiljö, men även som ett resultat av elevens oförmåga att kunna läsa, tolka och förstå det matematiska innehållet. Respondenterna anser att det finns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Slutsatsen av denna studie är att det finns många faktorer som påverkar elevens matematiska utveckling, och att hur kartläggningsarbete och stödinsatser planeras påverkar just detta. Resultatet från intervjuerna tyder på att det sker ett gediget arbete kring kartläggningar i verksamheterna, men att det saknas tid för reflektion och återkoppling av dessa. Detta bidrar till att de insatser som planeras för elever i svårigheter inte alltid blir riktade till elevens specifika behov. Det finns olika orsaksförklaringar till detta, en av dessa är en prioriteringsfråga utifrån resurser, men också ämneskompetens och ämnets status.

Eftersom det är viktigt att alla elever ska lära sig läsa och skriva så växte mitt intresse över hur lärarna ser på sin roll och sitt arbete med att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien var att undersöka lärarens förutsättningar att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur de tycker att samarbetet omkring dessa elever fungerar och om det finns några bra arbetsmetoder som är effektiva att använda i tidig läs- och skrivinlärningprocess. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i årskurs 1-3. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. I analysen tar jag hjälp av Nilholms tre grundläggande perspektiv ur specialpedagogiken; kategoriska, relationella och dilemmaperspektiv för att närmare belysa hur lärarna ser på sin och skolans roll i stöttningen av elever med läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattningsvis så upplever lärarna att de får tillräckligt med stöd från sina kolleger och specialpedagoger för att klara av arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Ur ett relationellt perspektiv är det viktigt med ett fungerande samarbete omkring elever med svårigheter. Det framkommer även hur viktigt det är att ha kollegor som kan hjälpa och stötta, men även hur specialpedagogen kan hjälpa med material och metoder för att lyckas med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultat om läromedel och arbetsmetoder framkommer att det finns dåligt med läromedel och arbetsmaterial som är anpassade till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det är lärarna som själva får anpassa allt material så det fungerar till elever med svårigheter På en övergripande nivå kan konstateras att när lärarna i studien beskriver arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter dominerar det relationella perspektivet, där stöttning ses som skolans gemensamma uppgift.

Att lära sig läsa och skriva är en demokratisk rättighet som ger oss möjlighet att kunna ta del av och påverka det samhälle vi lever i. Att inte kunna läsa och skriva innebär svårigheter att få tillgång till information och att göra sin röst hörd: det begränsar människors möjlighet att delta i samhället. Assisterande teknik (AT) är tekniska hjälpmedel som kan underlätta vardagliga situationer som exempelvis kommunikation med myndigheter, banker samt hälso- och sjukvårdsorganisation. Denna kommunikation är till stor del skriftlig, vilket försvårar för människor i läs- och skrivsvårigheter. För elever i läs- och skrivsvårigheter finns olika hjälpmedel för att utveckla läs- och skrivförmågorna i undervisningen. Studiens syfte är att undersöka hur AT används i undervisning för att öka delaktigheten för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien vill även undersöka vilka förväntningar lärare har på speciallärare när det gäller AT i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med 13 behöriga grundskollärare som arbetar i årskurs F-6. Resultatet visade att lärarna är positiva till att använda AT som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Majoriteten av lärarna använder AT i undervisningen dock i begränsad utsträckning då många är osäkra på innebörden av AT. Den AT som lärarna främst använder är uppläsning av text och ljudböcker. De anser att AT bidrar till en ökad delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter genom att alla elever kan delta i undervisningen. Den AT som lärarna använder finns ofta tillgänglig för alla elever. Lärarnas mål är att AT ska vara en naturlig del av undervisningen för att minska stigmatiseringen för de elever som är i stort behov av hjälpmedel. Resultatet visar också att flera av lärarna efterfrågar mer kunskap om AT och skulle önska gemensam utbildning på arbetsplatsen. Lärarna ser specialläraren som en viktig del i arbetet med AT. De menar att specialläraren har särskild kunskap om olika anpassningar för elever med bland annat läs- och skrivsvårigheter. Lärarna önskar ett samarbete med speciallärare i implementeringen av AT i undervisning men vill själva vara involverade för att få undervisningen att fungera även när specialläraren inte finns tillgänglig. Resultatet visar att lärarnas svar stämmer överens med tidigare forskning.

Media målar upp en mörk bild av relationen mellan skola och vårdnadshavare och beskriver vårdnadshavare i negativa ordalag samtidigt som andelen ungdomar som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är hög. Detta väckte frågan om hur vårdnadshavare ser på samverkan med skolan. Syftet med studien var att få en bild av hur samverkan med skolpersonal på högstadiet upplevdes av vårdnadshavarna och att se eventuella framgångsfaktorer i samverkan. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Tio respondenter intervjuades, vilkas berättelser sedan utgjorde grunden för analys och tolkning. Resultatet visade att de flesta av respondenterna upplevt någon form av problem i samverkan med högstadiet men det fanns även två respondenter som såg positivt på sin upplevelse. Framgångsfaktorer som synliggjordes var god förmåga hos skolan att möta elevers behov, skolpersonalens engagemang och strävan efter att eleven ska lyckas, goda relationer mellan skolpersonal, vårdnadshavare och elev samt kollegial samverkan på skolan. De slutsatser som dragits var att vårdnadshavarna hade sitt barns bästa för ögonen och att det som av skolan kunde upplevas som ett ifrågasättande i grunden handlade om att värna sitt barns rätt till en lyckad skolgång samt att vårdnadshavarna ansåg att orsaken till deras barns skolsvårigheter låg i ett upplevt systemfel i skolan.

Syftet med studien är undersöka hur assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel i årskurs F-6 till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens frågeställningar är: Vilken assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi vid läsning och skrivning?  På vilket sätt gynnas eleverna av assisterande teknik? Hur tillgänglig är den assisterande tekniken på skolorna? Vilka hinder och svårigheter upplever lärarna i arbetet med assisterande teknik? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat bygger på de tolv informanternas erfarenheter av assisterande teknik. Resultatet uppvisar att den assisterande tekniken kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien framkommer det att den assisterande tekniken finns ute i verksamheten i olika omfattning. Studien påvisar dock att lärarnas kompetens behöver höjas för att den assisterande tekniken ska kunna användas på bästa sätt för att hjälpa eleverna att arbeta inom den proximala utvecklingszonen. Det blir utifrån studiens resultat tydligt att lärarens och speciallärarens/specialpedagogens kompetens är av högsta vikt för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att använda den assisterande tekniken. Det visar sig att elevernas användande av assisterande teknik utan ett syfte i det närmaste är verkningslöst.

Denna studies syfte var att undersöka hur det specialpedagogiska stödet utformas på olika stadier för elever i läs- och skrivsvårigheter. En kvalitativ forskningsansats användes då studien eftersträvade ett djup snarare än ett generaliserbart resultat. Metodvalet bestod av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med elva verksamma speciallärare, vilka representerade grundskolans alla stadier. Urvalet gjordes från två kommuner och samtliga respondenter var färdigutbildade speciallärare eller studenter på speciallärarutbildningen. Empirin tolkades utifrån studiens teoretiska ramverk Response to Intervention (RTI), samt den Proximala utvecklingszonen, vilken är en viktig beståndsdel inom den sociokulturella teorin (Vygotskij, 1979). Resultatet visade på hur speciallärare arbetade förebyggande för att främja alla elevers läs- och skrivutveckling, samt åtgärdande för att stötta elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare framkom vilka likheter och skillnader som kunde ses inom skolans olika stadier i detta arbete. En likhet var att respondenter från samtliga stadier strävade efter att arbeta förebyggande. De upplevde dock att mycket av tiden upptogs av åtgärdande arbete vilket bidrog till svårigheter i att främja alla elever läs- och skrivutveckling. En skillnad var att stödinsatserna, i och med elevernas stigande ålder, blev mer inriktade på betyg medan det i de lägre åldrarna låg ett större fokus på att ta eleven vidare i sin läs- och skrivutveckling.