Syfte: Att undersöka läshastigheten på datorskärm och om den kan förbättras med hjälp av färgade overlays, samt om det finns någon skillnad i läshastighet på utskrivet papper och datorskärm. Metod: Deltagarna (n=30) fick läsa ett Wilkins rate of reading test översatt till svenska, där antalet ord som hann läsas upp högt under en minut jämfördes då de läste på papper utan overlay och på datorskärm med och utan overlay. Studien gjordes på studenter mellan 18-31 år. Resultat: Den här studien visar att det inte finns någon signifikant skillnad i läshastighet mellan läsning på utskrivet papper och datorskärm (p=0,508). Deltagarna läste 1,6 ± 13,3 ord mer/min på datorskärm än på papper. En signifikant skillnad kan däremot ses mellan läsning på datorskärm med och utan färgat overlay (p=0,008). Läshastigheten ökade med 4,7 ± 9,1 ord/min med färgat overlay. Slutsats: Läshastigheten på papper och datorskärm är ungefär densamma. Man kan öka läshastigheten på datorskärm genom att placera ett färgat overlay över texten. / Purpose: To investigate reading speed on a computer screen and if it can be improved by using coloured overlays, and also if there is any difference in reading speed on printed paper and computer screen. Methods: The participants (n=30) read a Wilkins rate of reading test translated into Swedish, where the number of words read out loud in one minute was compared when reading on a paper without overlay and on a computer screen with and without an overlay. This study was performed on students aged 18-31 years. Results: This study shows that there is no significant difference in reading speed between reading on a printed paper and on a computer screen (p=0.508). The participants read 1.6 ± 13.3 words/min more on the computer screen than on the paper. A significant difference however was found in reading on a computer screen with and without coloured overlay (p=0.008). The reading speed increased with 4.7 ± 9.1 words/min with a coloured overlay. Conclusions: The reading speed on paper is similar to the reading speed on computer screen. The reading speed on the computer screen can be increased by placing a coloured overlay in front of the text.

Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i läshastighet med hjälp utav ett färgat filter (overlay) framför en text. Det undersöktes också om det var någon skillnad i ändringen av läshastighet mellan två olika åldersgrupper, en där deltagarna var över 18 år och en grupp där deltagarna var under 18 år gamla. Metod: Studien bestod av ett antal kliniska tester, klarade deltagarna normalvärdena för dessa tester fick de läsa ett lästest i en minut där antalet ord istället räknades och antecknades. Ett overlay valdes sedan och deltagaren läste då ett andra test i en minut där det också räknades ord och antecknades för att se om det fanns någon skillnad mellan läsningarna. Färgen och vilken sida på overlayet som valdes antecknades. Resultat: En signifikant skillnad mellan att läsa med och utan overlay fanns (p < 0,001). I de båda åldersgrupperna skedde en ökning av läshastighastigheten med hjälp utav ett overlay. Ökningen i den yngre åldersgruppen var 7,3 % med hjälp av overlay och i gruppen där deltagarna var över 18 år var förbättringen 6,1 %. I de båda grupperna fanns det också ett fåtal deltagare som läste saktare med overlay. Slutsats: Överlag visar detta att overlays kan hjälpa till att öka läshastigheten både hos barn och vuxna. Valet av färg på overlays skiljde sig åt mellan grupperna. / The aim of this study was to investigate if there was any difference in the reading speed with a coloured overlay when it was used on top of the text of a newly developed swedish reading test. The study also investigated if there were any differences in the change of reading speed between two different age groups. The study consisted of a number of clinical tests, the tests were visual aquity assessment for near and distance, colour vision and stereopsis. If the participants managed the normal values for these tests they were allowed to read a swedish reading test out loud three times for one minute each. The first time was for learning the structure of the reading test, the second time was read without overlay and the third time was read with an overlay. In the last two times the number of words were counted and noted. There was a significant difference in the reading speed with and without overlay (p < 0.001). In both the age groups there was an increase in reading speed when the overlay was used. The increase was 7.3 % with overlay in the younger age group and in the group where the participants were over 18 years old, the increase was 6.1 %. In both of the groups there was a small number of people whose reading speed was reduced when using an overlay. Overall this study shows that overlays can increase the reading speed in both children and adults. The chosen colour on the overlay differed between the two groups.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD. BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD. I enkätundersökningen framkom att eleverna har en relativt god insikt i sitt eget lärande. Den visar också att de flesta eleverna har en positiv inställning till att arbeta med BRAVKOD.

I denna studie undersöktes avkodningsförmåga, läshastighet, motivationsgrad och läsvanor hos 40 vuxna personer, som grupperades utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. För att testa avkodningsförmåga användes LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014), för att testa läshastighet användes DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) och för att skatta motivationsgrad och läsvanor skapades Självrapport av uppsatsförfattaren själv. Testresultaten omräknades till staninevärden. Ingen signifikant skillnad uppmättes beträffande kön eller ålder på något av testerna. Signifikans beträffande utbildningsnivå uppmättes på alla test utom på det första deltestet i LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, samt på läsvanor i Självrapport. Det befanns vara stark korrelation (r=0,62) mellan höga resultat på läshastighet och hög motivationsgrad relaterad till läsning. / In this study decoding skill and reading speed was tested together with level of reading motivation and reading habits in 40 adults, grouped by gender, age and educational level. To test decoding skill LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014) was used, to test reading speed DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) was used, and to test level of reading motivation and reading habits the self-assessment questionnaire Självrapport was constructed by the author. The results were transformed into a staninescale. No significant difference was observed regarding gender or age in any of the tests. Significance regarding educational level was observed in all tests except the first part of LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, and in reading habits in Självrapport. A strong correlation (r=0,62) was evident in high results in reading speed and high level of reading motivation.

The aim of this study were two fold. First, the study investigated whether the reading speed and reading distance changed depending on which device was used. The other part of this study evaluated whether there was any correlation between the reading distance and the participants refractive errors. This was accomplished by measuring reading speed and reading distance during reading on different devices; smartphone, tablet and an A4-paper. The participants (n=26) first went through an eye examination and additional measurements to see if they met the criteria that was required for taking part in this study. After that the participants read six texts from the Swedish version of the standardized reading test IReST on three different devices; smartphone, tablet and paper. They read two texts per device where the first round tested the reading speed and the second round tested the reading distance. Later the reading distance for the different devices were compared with the participants refractive errors. There was a statistical significant difference for the reading distance between smartphone and tablet (p=0,026) and smartphone and paper (p=0,004). However there was no statistical significant difference in reading distance between tablet and paper (p=0,60). The study showed no statistical significant difference in reading speed between the different devices (p>0,05). A completed comparison between the reading distance of the different devices and the participants refractive error showed no statistical significant correlation (r<0,80). The study showed that there was an impact in reading distance due to which device that were used. There was a statistical significant difference in reading distance between smartphone and tablet and smartphone and paper. However, there was no difference in reading speed between the different devices. The correlation between the reading distance for the different devices and the participants refractive error was not statistically significant.

The aim of this study was to examine wheather serifs provide an advantage in reading speed. This was tested with a reading speed test (Wilkins Rate of Reading Test), two with a serif font and two with a sans serif font. The fonts used was Times New Roman and Times Sans Serif, two variants of each. After the participants had passed the criteria, which consisted of stereopsis of 100 sec. of arc (tested with Titmus Fly Test) and near visual aquity of 20/25 (tested with a near aquity chart), they were presented with the tests in a randomly generated order. The participants were asked to read the words out loud, and to read it as quickly as possible. After a countdown a timer started and the participants started reading. While the participants read the words, a copy of the test was silently supervised by the author to monitor any skipped or incorrectly read words. After a minute the timer stopped and the words/minute were calculated. This was repeated for the remaining 3 tests. After all the tests had been executed the participants were asked which of the two fonts they experienced as easier to read. There was no statistical significant difference (p=0.54) in reading speed between the two fonts. 60% of the participants had a higher reading speed with Times Sans Serif than its serif counterpart. Despite this, 51% reported that they found Times New Roman easier to read. The conclusion of this study found that no statistical significant difference in reading speed could be measured between serif and sans serif fonts.

Studier tyder på att ungdomar läser allt mindre och blir därför allt svagare läsare. Med anledning av detta är det viktigt att finna alternativa metoder för att hjälpa dem inom skolverksamheten. Diverse studier har därför gjorts för att undersöka om läsning för en hund kan hjälpa dessa elever. Att undersöka om läsning för hund kan fungera som en alternativ metod är det övergripande syftet för denna studie för att därefter undersöka om hunden påverkar elevernas läsning. Genom observationer och inspelningar av gymnasiesärskole-elevers läsning har deras läshastighet i relation till bokens svårighetsgrad beräknats för att försöka finnas skillnader i deras läsning beroende på vem de läser för. Undersökningen visar på minimala skillnader på deras läshastighet, där hunden endast ger en ringa positiv påverkan, främst på de svagare läsarnas läsning. Den minimala skillnaden i resultatet från läshastighetsmätningen styrks dock genom de svar eleverna gett i samband med intervjufrågan, där det främst var de svagare läsarna som ansåg att de kände sig lugnare och mindre stressade när de läste för hunden. Det är alltså för dessa elever hunden eventuellt skulle kunna fungera som metod att öka elevernas läsförmåga och självförtroende kring deras läsning.

<p>Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor:</p><p>· Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet?</p><p>· Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden?</p><p>Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten.</p><p>Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet.</p><p>Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.</p>

Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor: · Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet? · Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden? Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten. Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet. Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.

Denna studie ämnar undersöka om det finns någon skillnad i hur snabbt en text läses av en datorvan student på en datorskärm beroende på om texten är satt med en antikva eller en sanserif. Med hjälp av ett bekvämlighetsurval, bestående av 28 datorvana studenter från Linköpings Universitet Campus Norrköping, utfördes ett laboratorieexperiment där läshastigheten mättes. Två olika texter från Svenska högskoleprovet 2013 användes i experimentet. Texterna hade närliggande LIX-värden (läsbarhetsindex) och ansågs därför vara lika avancerade. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i läshastighet mellan en text satt i en antikva respektive sanserif. Detta resultat skall endast ses som en indikation för hur teckensnitt kan användas på skärm samt ligga till grund för vidare forskning inom området.