The purpose of this master thesis is to show how a chosen actor in form of the Swedish union organization IF Metall (the Swedish union for metal- and industrial workers) works with pro-reading activities. The project being scrutinized is the Read to me dad-project which aims at fathers who are not used to reading activities within the LO-group (the Swedish Trade Union Confederation). The methods used are interviews and literary studies. The theoretical background of my discussion is based on three education ideals. The neo-humanist ideal emphasizes the personal improvement through literature. This ideal has occasionally taken part in the struggle against what is considered to be poor literature. The second education ideal aimed at educating the citizens of a country in democracy and to safeguard the individual’s role as a member of society. The ideal of self-education stands for the free and voluntary. Here it is important that workers also educate themselves and literature is the foremost mean of education. I also look into the education ideal of conscientiousness which was often focused on sobriety and proper behaviour. It also emphasized the idea of educating oneself in order to strengthen and improve the working-class. In my analysis and final discussion I argue that these ideals can be found in a modern pro-reading project such as Read to me dad, but in a more modern way. I bring up the condition of reading ability and habits with emphasis on men within the LO-group. I discuss the statistics and how those alarming figures triggered new pro-reading projects. I also look into barriers standing in the way of reading and discuss what this project can lead to and what maybe will happen in a nearby future. / Uppsatsnivå: D

I den här uppsatsen undersöks den vuxna icke-läsarens plats i det kulturpolitiska arbetet rörande litteraturförmedling och läsfrämjande under åren 2011-2021. Läsforskningen och kulturpolitikens arbete med litteratur och läsning fokuserar idag till stora delar på gruppen barn och unga. För att bredda perspektiven på området riktas här därför fokus om mot en vuxen målgrupp, särskilt den grupp av vuxna som av olika skäl idag inte är aktiva läsare. För undersökningen har ett ramverk plockats ihop av verktyg från litteraturdidaktiken utanför skolforskningen, axiologin och litteratursociologin. Detta gör att uppsatsen angränsar till samtliga dessa forskningsområden. I uppsatsen undersöks dokument från de tidiga leden av de kulturpolitiska lagstiftningskedjorna. Dokumenten kommer ifrån Litteraturutredningen, arbetet med den nya bibliotekslagen samt Läsdelegationens arbete. Inledningsvis undersöks vilka värden man i dokumenten tillskriver litteratur och -läsning. Till exempel undersöks detta utifrån vilka argument för läsning som lyfts fram, samt hur man motiverar att kulturpolitiskt ägna sig åt befolkningens läsvanor med hänvisning till de värden litteraturen anses bidra med. Vidare undersöks vilka idéer och insatser för läsfrämjande arbete som beskrivs, med fokus på vuxna icke-läsare. Detta följs av en undersökning av vilka samhällsarenor och politiska områden som lyfts fram som relevanta för det litteraturförmedlande arbetet, vilket till delar hänger samman med det läsfärmjande arbetet. Sammanfattningsvis konstateras att den vuxna icke-läsaren till stor del saknas i det undersökta materialet. Huvudsakligen lyfts den vuxna fram som en viktig läsande förebild för barn och unga. Utifrån resultatet av undersökningen diskuteras i avslutningen avsaknaden av perspektiv på lässituationen och en tydligare bro mellan forskarsamhället och kulturpolitiken på detta område.