The aim of the study is to gain an understanding of how two teachers in the lower level of compulsory school, through the way they organize the teaching of reading with a focus on reading aloud, give pupils a possibility to converse about texts in order to develop an understanding of the texts. The study builds on two observations that focus on the possibilities that teachers give the pupils for conversation and the activities that deepen their understanding of the text they have read. Supplementary material consists of interviews with the two teachers. The collected material has been analysed with two analytical tools, sequential reading elements and textual mobility. The theoretical premises for the study are the sociocultural perspective (Säljö, 2012), reception theory (Rosenblatt, 2002; Langer, 2005) and Christie’s (1998) view of the teaching process in terms of macro-genres. The teachers’ comments from the study show that both teachers have the intention to ask reflective questions which give the pupils a chance for conversation at both associative and interactive level, but the observations showed that most of the teachers’ questions gave the pupils a possibility to move within the text through text-based mobility.

Sverige är ett välutvecklat land men trots goda förhållanden har en stor del svenska skolelever svårt att uppnå målen i läsning. Det kan leda till att elever lämnar skolan med bristande läsfärdigheter, vilket blir en begränsning eftersom dagens informationssamhälle ställer höga krav. Idag vet de flesta att det är viktigt att besitta en god läsförmåga. För att utveckla en god läsförmåga behöver elever få en god läsundervisning, vilket ställer höga krav på lärare. Det finns flertalet svårigheter som lärare dagligen möter i läsundervisningen för att leva upp till kraven. Tidigare kunskap har visat att det ställs höga krav på lärare i läsundervisningen och att det kan var svårt att leva upp till dessa krav. Vårt syfte är därför att undersöka om dessa svårigheter i en svensk kontext, genom en intervjustudie. För att kunna svara på syftet behöver vi klargöra vad en god läsundervisning innehåller. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer för att lärare då får möjlighet att svara på öppna frågor och därmed prata fritt om ämnet. Urvalet består av utbildade grundskollärare med behörighet i svenska i årskurs 1-3. Samtliga lärare bedriver läsundervisning i skrivande stund. Sex grundskollärare och en speciallärare medverkar i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en liknande bild om vad en god läsundervisning innehåller. Majoriteten av lärarna utgår från samma grundprincip i läsundervisningen, det vill säga ljudinlärning. Både lärare och forskning menar att det finns svårigheter i läsundervisningen. De upplevda svårigheterna skiljer sig dock åt, både mellan deltagare och forskning. Resultatet visar även att det kan vara svårt att motivera elever. Motivation är något som nämns i forskning men det framgår inte som något problematiskt, vilket lärare har beskrivit att det kan vara. Forskning har till viss del visat att det finns bristande kompetens hos lärare gällande ljudinlärning, vilket vår studie bekräftar och utvecklar.

Abstrakt Denna kunskapsöversikt undersöker vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Kunskapsöversiktens slutsats och diskussion ämnar även besvara vilka didaktiska upplägg som kan göra skillnad genom kunskapen om påverkande faktorer. Granskningen utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att både yttre och inre motivationsfaktorer påverkar läslusten. Till de yttre hör läsande förebilder, textval och didaktiska val. De faktorer som hör till inre motivation är textval, känslor och meningsfullhet. Att textval förekommer i båda temana är då resultatet visat att detta både kan vara en yttre omständighet men förekommer även genom elevens egen påverkan.  Samtliga faktorer kan ha både positiv och negativ påverkan på läslusten och genom den fördjupade vetskapen om dessa variabler ges förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för elevens läslust.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen gällande tidigt läsutveckling utifrån olika perspektiv, det vill säga att sammanställa och redovisa vad aktuell forskning förespråkar för läsmetoder, lässtrategier,  stöd och stimulering i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Frågeställning vi utgått ifrån är: Vilka faktorer gynnar tidig läsutveckling? De tio valda artiklarna erhölls genom systematiska sökningar i tre databaser. Resultaten analyserades och organiserades under tre teman vilket gav en övergripande bild med tre olika perspektiv. Resultaten i kunskapsöversikten visar att det finns olika faktorer som gynnar tidig läsutveckling bland annat didaktiska kompetens hos lärare, social kontext in och utanför skolan och de strategier som lärare använder i läsundervisning.

The aim of this study was to investigate how and why three elementary school teachers use read-alouds as part of their everyday instruction. The questions at issue discuss the teachers’ intention with the read-aloud activities, their choice of appropriate books and texts, how their read-aloud carry trough and what possible correlation is visible between the read-aloud activity and pupils’ interest in reading and reading comprehension. The method to collect the data was a combination of observation and interviews. During the observations the purpose was to observe how the teachers’ read-aloud practice occurs and which activities that follows. The interview followed the observations with questions about the teachers’ thoughts and opinions of the subject. The findings shows that the teachers’ intention with their read-aloud practice is to elaborate the pupils craze for reading, their reading comprehension and their reading strategies. They all agree that reading aloud to children is significant.

The aim of this study is to investigate the effects of an intervention of reciprocal teaching (RT) strategies in students’ reading comprehension. A quantitative method using a quasi-experimental design is used in the intervention with three students in seventh grade with reading comprehension difficulties. The intervention of twelve lessons took place during a period of five weeks. A reading comprehension test was made before and after the intervention. The results from the experiment group are compared with the results from the reference group, and three intervention lessons were filmed. The findings from the film documentation revealed a progress in using different strategies to overcome obstacles to achieve reading comprehension. The students develop the ability to ask spontaneous questions and make critical reflections when reading. The test results also show a positive trend in the development of reading comprehension. This study thus confirms previous studies showing that students with reading difficulties benefit from being taught in how to use reading comprehension strategies, where RT is an available model.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna tre och fyra på fyra olika skolor arbetar med läsundervisning och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att se om det finns skillnader mellan årskurs tre och fyra i deras syn på arbetet med läsundervisning och läsutveckling. Den metod som används till studien är intervjuer. Resultaten visar att lärarna använder sig av i stort sett samma metoder i sin undervisning då sju av lärarna till exempel har högläsning med sina elever. En skillnad mellan lärarna i årskurs tre och fyra som framkom under intervjuerna var deras olika förväntningar på sina elever. Bland lärarna i årskurs tre talades det om att eleven ska kunna läsa med flyt och framföra sina egna åsikter om texterna medan i årskurs fyra hördes röster om att eleverna ska kunna urskilja texternas budskap och läsa mellan raderna. Skillnaderna beror troligen på att kunskapskraven ökar allt eftersom eleverna går upp i en ny årskurs.

Detta är en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk metodansats. Studien syftar till att försöka förstå hur elever i åk 3 och 9 upplever fenomenet läslust och vad som motiverar dem att läsa. Genom att utgå från elevers texter och deras beskrivningar av läslust och av vilka faktorer som motiverar eller hämmar läsning, har jag försökt att tolka elevernas uppfattningar om läslust. Studien är genomförd i två klasser på låg- respektive högstadiet och eleverna har med hjälp av frågor på en tankekarta fått skriva helt fritt om fenomenet läslust. Med stöd i en del av läs- och motivationsforskningen har jag försökt koppla elevernas texter till teorin och i analysen lyft fram och tolkat deras uppfattningar, känslor och upplevelser av vad läsning kan vara. Resultatet visar att elever uppfattar läsning som ett positivt måste om engagemanget, läslusten, finns. Eleverna beskriver hur de gör "mentala förflyttningar" eller känner "ett sug" efter att läsa. Elever som istället upplever olust och inte ser läsningen som något viktigt för dem, beskriver läsning som ett negativt måste, något "trist" eller "meningslöst" som skolan tvingar dem till. En slutsats i min studie är att undervisningen i skolan inte spelar den aktiva roll som den borde göra. Eleverna skriver inte i sina texter att lärare eller undervisning fungerat som en motiverande faktor för deras läslust. Denna slutsats har jag dragit utifrån ett begränsat antal elever och utifrån den uppgift jag gav dem och säger inget generellt om undervisningens betydelse för läslusten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers individuella läsvanor såväl som deras generella tankar och föreställningar kring läsning och då även vad som motiverar deras läsning. Vidare är syftet att undersöka hur gymnasielärares undervisningsmetoder och arbete för att främja elevers läsning. De metoder som har tillämpats i denna uppsats är två kvalitativa lärarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkätundersökning med 27 elever.Resultatet påvisar ett läsintresse hos eleverna, men att detta intresse kräver mer tid än vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före läsning. Läsning är istället något som sker under ledighet, såsom sommarlov. Resultatet indikerar också att elevernas läsmotivation i synnerhet kommer från det sociala umgänget, men även föreställningar om att läsning är allmänbildande och nyttigt inför framtida studier. Lärarna i undersökningen skiljer sig gällande metoder och tankar kring litteraturundervisningen. En lärare förespråkar en individanpassad läsning på daglig nivå. Den andra läraren låter eleverna läsa en bok per termin och menar att samtliga elever skall läsa, oavsett text.

BAKGRUND: Som lärarstudent har jag på mina vfu-placeringar uppmärksammat hur en del elever har svårt att förstå det lästa, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturläsning. När jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i läsförståelsestrategier, väckte det mitt intresse, att undersöka detta närmare. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning på området, försöker jag klargöra hur läsförmåga och läsförståelse definieras enligt litteraturen. Utifrån litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur läsförståelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell läsforskning förespråkar på området. Min teoretiska ram utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där elevens lärande utvecklas i sociala sammanhang, och i ett nära samspel med en vuxen/andra elever. Med stöd från den vuxne kan eleven lösa en uppgift som ligger något utanför elevens befintliga förmåga, den så kallade närmaste utvecklingszonen. SYFTE: Mitt syfte med det här arbetet, är att undersöka hur pedagoger arbetar med att främja elevers läsförståelse. METOD: Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som undersökningsredskap. Jag har intervjuat nio pedagoger på fem olika skolor, i tre olika kommuner. Intervjuerna har jag spelat in på band, därefter har jag transkriberat, bearbetat och analyserat dem. RESULTAT: Undersökningens resultat visade att elevernas egna tysta läsning är ett viktigt inslag i de intervjuade pedagogernas läsundervisning. Högläsning är ett återkommande inslag hos samtliga pedagoger, dock i olika form och omfattning. Läsförståelseträning, där eleven läser en text och därefter svarar på frågor till texten, är också ett inslag i undervisningen. Samtliga pedagoger i undersökningen arbetar i olika former och omfattning med samtal kring det lästa. Dock undervisar ingen av de intervjuade pedagogerna sina elever explicit i läsförståelsestrategier, vilket läsforskningen förespråkar. En av de nio intervjuade pedagogerna har gått en utbildning i läsförståelse.