Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande fenomen inom vård- och omsorgsyrket. Stressen uppkommer allt för ofta när det inte finns en rimlig balans mellan arbete och återhämtning. Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska besvär. Ohälsosamma scheman och ”tidspress” i hemtjänsten är två riskfaktorer som på sikt kan leda till arbetsrelaterad stress. I denna litteraturstudie har vi granskat vad det är som orsakar denna höga stressrelaterade sjukfrånvaro som finns hos personal inom vården. Syftet är genom denna litteraturstudie, belysa de verktyg som finns för att förhindra utbrändhet inom hemtjänsten. Metoden vi har använt oss av är en litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier: Hälsosamma scheman, ansträngnings- och belöningsmodellen och socialt stöd med fyra subkategorier som vi fokuserat på, som hjälpt oss i denna studie för att komma till bukt med vad för hjälpmedel som saknas på en arbetsplats. Att arbeta utifrån hälsosamma scheman har enligt forskning påvisat positiva effekter på personalens hälsa, att man får större chans till återhämtning. Forskningen har även påvisat positiva effekter på personalens arbete genom att tillämpa ansträngning- och belöningsmodellen, då det upplevs att man får belöning för de hårda jobb man utför. Att få socialt stöd har enligt forskning visat att man löper mindre risk för utbrändhet, då man mår bra av att få positiv feedback i det man gör på arbetet. Då hittar man ett inre driv att fortsätta sitt arbete. Det finns således stöd i forskningen som kan påvisas positivt för arbetsmiljön som ledningen behöver ha kunskap kring, för att motverka den arbetsrelaterade stressen som leder till sjukskrivning. Eftersom arbetsmiljön sällan undersöks och utvärderas, saknas det kunskap på hur utbrändhet kan motverkas. Denna uppsats är därför viktig, inte minst för att ledare inom äldreomsorgen ofta saknar förutsättningar att själva kunna utvärdera detta.

De flesta människor skjuter ibland fram saker som borde göras. Att prokrastinera är att medvetet fördröja något som var planerat, med vetskap om negativa påföljder. Tidigare forskning vittnar om olika definitioner av begreppet, där fokus varierar från att betrakta prokrastinering som ett enhetligt fenomen till att handla om olika aspekter av beteendet. Många faktorer relaterar till prokrastinering, däribland hälsa och stress. Stress är en normal respons som framkallar agerande, däremot kan långvarig stress leda till utmattningsrelaterade symtom och många vuxna svenskar uppger att stress påverkar deras psykiska hälsa. Eftersom det redan finns samband mellan prokrastinering och stress var undersökningens syfte att utröna huruvida det finns ett samband mellan prokrastinering och självskattade utmattningsrelaterade symtom, samt undersöka eventuella skillnader mellan åldersgrupper. I enkätundersökningen deltog 112 personer mellan 22–72 år (M= 35.54; SD=10.37) varav 76 kvinnor, 35 män och en identifierade sig som annat. Utifrån medelvärdet delades deltagarna in i åldersgrupper. Data samlades in under två veckor utifrån frågor baserade på två validerade självskattningsskalor. Resultatet visade ett signifikant samband mellan prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom, däremot kunde inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna påvisas varken för prokrastinering eller utmattningsrelaterade symtom. Utifrån kunskapsläget anser vi att undersökningen kan bidra med ökad förståelse kring prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom. / Most people put off things that should be done at some point. To procrastinate is to deliberately delay something that was planned, knowing that it will lead to negative consequences. Thus, previous research highlights different definitions and approaches to the phenomenon, where the focal point varies from considering procrastination as a uniform phenomenon to treating different aspects of the behavior. Many factors relate to procrastination, including health and stress. Stress in humans is a normal response that causes us to act in different contexts. However, prolonged stress can lead to various exhaustion symptoms, and many Swedish adults report that stress affects their mental health. A questionnaire survey was conducted with 112 participants aged 22–72 years (M= 35.54; SD=10.37), including 76 women, 35 men and one identified as other. Data was collected over two weeks using questions based on two validated self-report scales. Pearson's correlation coefficient was estimated, and two independent t-tests were performed. The results showed a significant association between procrastination and exhaustion symptoms. However, no significant differences between the age groups could be detected for either procrastination or exhaustion-related symptoms. Based on the state of knowledge, we believe that the study can contribute to a better understanding of procrastination and exhaustion symptoms.

The purpose of this study was to examine the work-related stress among trainers and office workers through a survey that was constructed to address the research questions. Short-term stress can be explained as a primary physiological change in the body in form of secretion of adrenaline and norepinephrine, which enhances performances. There is also good evidence that physical activity can promote physical and mental health. If the body is exposed to short-term stress over a longer period, it has the opposite effect both mentally and physically. This study was built on a mixed method approach, with a mix of both quantitative and qualitative questions, which of most were quantitative. The survey was distributed to three different companies, with various work duties. Surveys were collected during two different times, with a significant amount the last time. It was thereby analyzed and coded into the program Excel (2016). Only considerable data was later presented to match the research questions. To conclude the results, 82 percent felt work-related stress, while 18 percent didn’t feel work-related stress. Many study participants often feel work-related stress, and more than half of the participants in the study do not know how to handle their work-related stress. The minority of participants however, feels a positive change in terms of achievement and well-being, which is the research area studied less between the negative and positive impact that stress may have. Work-related stress can further reflect today’s approach on stress and scientist have identified a need for further research on “eustress” (positive stress). / Syftet med denna studie var att undersöka den arbetsrelaterade stressen hos tränare och kontorsarbetare genom en enkätundersökning som konstruerades för att behandla forskningsfrågorna. Kortvarig stress kan förklaras som en primär fysiologisk förändring i kroppen i form av utsöndring av adrenalin och noradrenalin, vilket förbättrar prestationen. Det finns även god evidens på att fysisk aktivitet kan främja den fysiska och psykiska hälsan. Om kroppen utsätts för kortvarig stress under en längre period kan den ha motsatt effekt både mentalt och fysiskt. Studien byggde på ett ”mixed method” tillvägagångssätt, med en blandning av både kvantitativa och kvalitativa frågor, varav de flesta var kvantitativa. Enkätundersökningen distribuerades till tre olika företag, med olika arbetsuppgifter. Enkäterna samlades in under två olika tillfällen, och efter dessa två tillfällen fanns det tillräckligt med besvarade enkäter. Det analyserades och kodades efteråt i programmet Excel (2016). Endast betydande data presenterades för att besvara forskningsfrågorna. För att sammanfatta resultatet kände 82 procent arbetsrelaterad stress, medan 18 procent inte kände någon arbetsrelaterad stress. Många deltagare i enkätundersökningen kände ofta av arbetsrelaterad stress, och mer än hälften av deltagarna i studien visste inte hur de skulle hantera stressen. Minoriteten av deltagarna känner av en positiv förändring i fråga om prestation och välbefinnande, detta är forskningsområdet som studerats minst avseende den negativa och positiva inverkan som stress kan ha. Arbetsrelaterad stress kan ytterligare reflektera dagens synsätt på stress, och forskare har identifierat behovet av ytterligare undersökning på ”eustress” (positiv stress).

Vi har under 2023 sett flertalet av våra kollegor kämpa med utmattningsproblem. Vid ett av Skaraborgs regementes utbildningskompanier har en tredjedel av officerarna uppvisat stressymptom. Syftet med den här uppsatsen är att förstå vad som orsakar långvarig stress hos officerare vid Skaraborgs regemente. Då vi försökt förstå individers upplevelser har vi valt en hermeneutisk positionering och en induktiv, kvalitativ ansats. Vi har samtalat med sju officerare som har eller har haft utmattningsproblem. Samtalen har sedan analyserats genom Informed grounded theory. Vi har även samtalat med några befattningshavare för att få en karta över utmattningsproblem inom Försvarsmakten. Dessa samtal har genomgått en enklare innehållsanalys. Den bild som efter detta växt fram bygger på fem teman som till del går i varandra och ger ett sjätte tema som är stressens konsekvens. Förutsättningar är de förutsättningar officeren har med sig och får av arbetsgivaren att göra sitt jobb och möjligheter att återhämta. Krav som visar hur kraven från arbete, privatliv och inte minst de krav individen skapar själv påverkar. Ambition som handlar om officerens egna krav och förväntningar på sig själv. Kunskap om problemet innefattar officerens kunskap om långvarig stress, utmattningsproblem och hur återhämtning fungerar. Struktur som belyser hur god struktur fördröjer problem och är nödvändigt för att komma tillbaka efter utmattningsproblem. Dessa ledde till Konsekvenser som innefattar de symptom och reaktioner som skapat det lidande våra respondenter öppet beskriver. Konsekvenserna är det som är själva anledningen till vårt syfte. Vi har i vårt arbete kommit fram till följande slutsatser: •Utmattningsproblem hos officeren skapas i spänningen mellan bristande förutsättningar och för hög egen ambition. •Avsaknad av stöd när officeren får bristande förutsättningar och har hög ambition accelererar utmattningsprocessen. •En otillräcklig struktur i arbete och privatliv ökar effekten av komplexitet och hög belastning, minskar känslan av kompetens och påskyndar på så vis utmattningsprocessen. •Hela livet, både arbetslivet och privatlivet samverkar till att fylla bägaren. •Bristande kunskap om utmattningsproblem och återhämtning eller att inte ta ansvar för återhämtning ger mindre motståndskraft och allvarligare konsekvenser. •Det saknas en karta över utmattningsproblem i Försvarsmakten. / During 2023 we have seen several of our colleagues struggle with exhaustion problems. At one of the training companies at the Skaraborg regiment of the Swedish army one third off the Officers and Noncommissioned officers (NCOs) exhibit clear symptoms of stress. The purpose of this thesis is to understand what causes cumulative stress in officers and NCOs at the Skaraborg regiment. We have tried to understand the experience of individuals. Therefore, we have chosen a hermeneutic paradigm and an inductive qualitative approach. We have elected to converse with seven officers and NCOs who have or have had exhaustion problems. The conversations have been analyzed through Informed grounded theory. The emerging picture rests on five themes who partially intersect and consequently produce a sixth. Conditions are the conditions the individual bring with them and the conditions they get from the employer to do their job and recover. Demands which demonstrates how the demands from work, their personal life and not least the demands the individual creates for themselves. Ambition which describes the demands and expectations the individual imposes on themselves. Knowledge of the problem contains the individual’s knowledge of cumulative stress, problems of exhaustion and how recovery works. Structure which illuminates how a good structure in work and personal life delay stress related problems. How structure is necessary to recover after exhaustion problems. These themes all lead to Consequences which comprises of those symptoms and reactions to stress which creates the suffering our respondents have so openly described. The consequences which are the reason of our purpose. We have reached the following conclusions: •Exhaustion problems in officers and NCOs are created in the tension between deficient conditions and individual ambition. •The lack of support when individuals have deficient conditions, and a high ambition accelerates the exhaustion process. •A deficient structure in work life and personal life increases the effect of complexity and high task load. It reduces the feeling of accomplishment and so doing hastens the exhaustion process. •Life as a whole, both work life and personal life conspire to create exhaustion problems. •Lack of knowledge of exhaustion problems and recovery or not applying existing knowledge reduces resistance and aggravates consequences. •There is no map of exhaustion problems in the Swedish armed forces.