Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår. Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling. Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt. Strategier att hantera gränser i professionen, att ha verktyg för att hantera gränssättningen mellan det professionella och patienten. Exempel är reflektion och handledning med kollegor för att detta kan underlätta att inte bli för privat i relationen med patienten och känna sig professionell. Kollegornas betydelse i arbetet är en viktig del med erfarenhetsutbyte och stöd för att hantera relationer och situationer som kan uppstå. Avslutande kommentar Det är berikande och positivt att arbeta med patienter i långa vårdrelationer. De komplexa situationer som uppstår kan påverka dialyssjuksköterskorna och det ses som värdefullt att ha tillgång till forum där frågor om vården av patienterna kan diskuteras och att riktlinjer sammansatta av arbetsgruppen är en trygghet att luta sig mot. / Background In the dialysis nurses and patients meet regularly every week, sometimes over several years. This makes it possible for relations to occur. Aim Describing dialysis nurses perceptions and experiences of long-term care relations with persons with chronic renal disease who requires hemodialysis. Method Twelve dialysis nurses at hospitals in the middle of Sweden were interviewed. Qualitative content analysis was performed. Results The satisfaction with long-term care relations with patients in hemodialysis enrich the dialysis nurse both professional and as a person. The encounter with patients during a long time gives many positive emotions and it is joyful to be able to follow the patient development. The experience of the Complexity in long term relations, to meet and be rubbed against the same patients over time, sometimes several years could be a challenge experience in the profession to deal with in a good way. Strategies to manage the boundaries of the profession are to have tools to handle the boundaries between the professional role and the patient. Examples of tools are reflection and coaching session with colleagues since this can make it easier to avoid to be too private in the relation and to feel professional. Colleagues' role in the work is an important part with exchange of experiences and support to deal with the relations and the situations that may occur, in these relations. Concluding comment It is enriching and positive to work with patients in long-term relations. The complex situations that occur can affect the dialysis nurses and it seems important to have access to forum where questions can be discussed and to have guidelines that is put together by the workgroup to rely on.

The thesis is based on the background of the speed of fashion and mass consumption of apparel, and how fashion-based items do not fulfill the premises of apparel on a long-term basis – the premises mainly being expression of identity. The purpose of the study is to examine the notion of durable aesthetics in relation to the premises consumers have for apparel. The research intends to answer questions of what the premises of apparel are and how it relates to durable aesthetics, what these garments can look like and what implications these answers might have in development of long-term apparel. The study is based on earlier research of fashion theory and consumption culture, and eleven qualitative interviews with perspectives from both consumers and apparel companies. Based on the consumer perspective, the aesthetic function of apparel is identified as something communicative – mainly conveying personality. Garments that are aesthetically appealing over time are always of good quality and fulfills the aesthetic function the consumers have. Based on the company perspective, garments with durable aesthetics are always in line with the companies’ DNA and the consumer segment. The conclusion is that apparel with durable aesthetics is versatile – it can be basic or expressive. The criterion in both cases is that the expression must be in line with a consumers’ aesthetic function, which is established through personality and core style. Companies can achieve a wide product range with durable aesthetics if they are consequent to their company DNA. / Uppsatsen tar utgångspunkt i snabbheten av mode och masskonsumtion av kläder, och det faktum att modebaserade produkter inte uppfyller premisserna för kläder på lång sikt – premisser vilket huvudsakligen är att uttrycka identitet. Studiens syfte är därför att undersöka termen varaktig estetik i relation till premisserna för kläder. Undersökningen syftar till att besvara frågor kring dagens premisser för kläder och hur dessa relaterar till varaktig estetik, hur dessa kläder kan se ut och vilka implikationer svaren skulle kunna ha i utveckling av hållbara kläder. Uppsatsen baseras på tidigare forskning inom modevetenskap och konsumtionskulturteori, samt elva kvalitativa intervjuer med perspektiv från både konsumenter och klädföretag. Baserad på konsumentperspektivet, är estetiska funktioner något kommunikativt – huvudsakligen att uttrycka personlighet. Kläder som är estetiskt tilltalande över tid är alltid av hög kvalité och uppfyller konsumentens estetiska funktioner. Företagsperspektivet visar att kläder med varaktig estetik alltid är i linje med företagets DNA och kundsegment. Slutsatsen är att kläder med varaktig estetik är mångsidigt – det kan vara både basic och uttrycksfullt. Kriteriet i båda fall är att uttrycket måste stämma överens med konsumentens estetiska funktion, vilket baseras på personlighet och kärnstil. Företag kan uppnå ett brett produktsortiment med varaktig estetik förutsatt att dem håller sig till företagets DNA.

Cyberattacker utgör ett stort hot för dagens företag och organisationer, med engenomsnittlig kostnad för ett intrång på ca 3,86 miljoner USD. För att minimera kostnaden av ett intrång är det viktigt att detektera intrånget i ett så tidigt stadium som möjligt. Avancerande långvariga hot (APT) är en sofistikerad cyberattack som har en lång närvaro i offrets nätverk. Efter attackerarens första intrång kommer fokuset av attacken skifta till att få kontroll över så många enheter som möjligt på nätverket. Detta steg kallas för lateral rörelse och är ett av de mest kritiska stegen i en APT. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och hur väl lateral rörelse kan upptäckas med hjälp av en maskininlärningsmetod. I undersökningen jämförs och utvärderas fem maskininlärningsalgoritmer med upprepad korsvalidering följt av statistisk testning för att bestämma vilken av algoritmerna som är bäst. Undersökningen konkluderar även vilka attributer i det undersökta datasetet som är väsentliga för att detektera laterala rörelser. Datasetet kommer från en Active Directory domänkontrollant där datasetets attributer är skapade av korrelerade loggar med hjälp av datornamn, IP-adress och användarnamn. Datasetet består av en syntetisk, samt, en verklig del vilket skapar ett semi-syntetiskt dataset som innehåller ett multiklass klassifierings problem. Experimentet konkluderar att all fem algoritmer klassificerar rätt med en pricksäkerhet (accuracy) på 0.998. Algoritmen RF presterar med den högsta f-measure (0.88) samt recall (0.858), SVM är bäst gällande precision (0.972) och DT har denlägsta inlärningstiden (1237ms). Baserat på resultaten indikerar undersökningenatt algoritmerna RF, SVM och DT presterar bäst i olika scenarier. Till exempel kan SVM användas om en låg mängd falsk positiva larm är viktigt. Om en balanserad prestation av de olika prestanda mätningarna är viktigast ska RF användas. Undersökningen konkluderar även att en stor mängd utav de undersökta attributerna av datasetet kan bortses i framtida experiment, då det inte påverkade prestandan på någon av algoritmerna. / Cyber attacks raise a high threat for companies and organisations worldwide. With the cost of a data breach reaching $3.86million on average, the demand is high fora rapid solution to detect cyber attacks as early as possible. Advanced persistent threats (APT) are sophisticated cyber attacks which have long persistence inside the network. During an APT, the attacker will spread its foothold over the network. This stage, which is one of the most critical steps in an APT, is called lateral movement. The purpose of the thesis is to investigate lateral movement detection with a machine learning approach. Five machine learning algorithms are compared using repeated cross-validation followed statistical testing to determine the best performing algorithm and feature importance. Features used for learning the classifiers are extracted from Active Directory log entries that relate to each other, with a similar workstation, IP, or account name. These features are the basis of a semi-synthetic dataset, which consists of a multiclass classification problem. The experiment concludes that all five algorithms perform with an accuracy of 0.998. RF displays the highest f1-score (0.88) and recall (0.858), SVM performs the best with the performance metric precision (0.972), and DT has the lowest computational cost (1237ms). Based on these results, the thesis concludes that the algorithms RF, SVM, and DT perform best in different scenarios. For instance, SVM should be used if a low amount of false positives is favoured. If the general and balanced performance of multiple metrics is preferred, then RF will perform best. The results also conclude that a significant amount of the examined features can be disregarded in future experiments, as they do not impact the performance of either classifier.

Den här studien har undersökt vilken betydelse långvariga relationer har för samarbetsformerna mellan eventföretag och leverantörer i evenemangsprojekt. Studien utförde semistrukturerade intervjuer med eventföretag för att få en djupare förståelse. Sex framgångsrika eventföretag intervjuades, företagen hade antingen blivit nominerade eller vunnit branschtävlingen Gyllene Hjulet. För att skaffa sig en förståelse av vilken betydelse långvariga relationer har för samarbetsformerna har teorier om samarbete utgjort grunden för den teoretiska referensramen. Samarbetsformerna undersöktes med de fem samarbetsvariablerna: avsikt, symmetri av fördelar, interaktion, engagemang och förtroende. Teorier om projektlivscykeln och långvariga relationer förekommer också i den teoretiska referensramen. De fem samarbetsvariablerna undersöktes i projektlivscykelns faser; förstudie, planering och avslut för att undersöka samarbetet innan och efter genomförandefasen i evenemangsprojekt. Teorierna om långvariga relationer är i huvudsak till för att redogöra längden och fördelarna med att ha en långvarig relation. Studien kom slutligen fram till att de långvariga relationerna påverkar samarbetsformerna genom att arbetsprocessen blir effektiviserad och kvalitén på leveransen blir högre. Resultatet innebär att långvariga relationer har en positiv påverkan på samarbetsformerna och det gynnar både eventföretagen och leverantörerna. / This study has examined what significance a long-lasting relationship has for the forms of collaboration between Swedish event companies and suppliers in event projects. This study executed semi-structured interviews with event companies to accomplish a deeper understanding. Six successful event companies were interviewed, the companies had either been nominated or won the industry competition called Gyllene Hjulet. To acquire an understanding of the significance of a long-lasting relationship for the form of collaboration, theories about collaboration were included as the foundation for the theoretical frame of reference. The form of collaboration was analysed with the five collaboration variables: intention, symmetry of benefits, interaction, engagement, and trust. Theories about the project life cycle and long-lasting relationships are also included in the study’s theoretical frame of reference. The five collaboration variables are investigated through the phases in the project life cycle: initiation, planning and closure with the intention to study collaboration before and after the execution phase of the event projects. Theories about long-lasting relationships are mainly applied to define the length of the relationship, as well as what are its benefits. The study finally concluded that the long-lasting relationships affect the forms of collaboration by making the work process more efficient and the quality of the delivery higher. The result investigates that long-lasting relationships have a positive impact on the forms of collaboration, and it benefits both the event companies and the suppliers. Disclaimer this study is written in Swedish.

Individuals with a foreign background are particularly financially exposed group in society,who are more likely to receive financial assistance. This study investigates long-term welfarerecipients with a foreign background and their path to self-sufficiency from the perspective ofthe social workers. The study answers two main questions: Firstly, what factors contribute tolong-term acceptance of aid among individuals with a foreign background? Secondly, whatdoes social workers' work look like with long-term welfare recipients with a foreignbackground? The study is based on a qualitative methodological approach, through semi-structured interviews with five social workers from various municipalities within theStockholm area who work within their respective units for financial assistance. The empirical data have been processed with thematic analysis, and the presented results havebeen analyzed with the theoretical frameworks of capital theory and empowerment. Theresults of this study show that both individual- and structural factors can contribute toindividuals with a foreign background getting stuck as long-term welfare recipients. Some ofthe factors are, for example, lack of language skills, low education level, segregation, alimited social network and the demands of the labor market. The results also show that socialworkers' work with long-term welfare recipients who have foreign background is mainlyabout motivational work and finding new individual-strengthening ways to help the clientsbreak their dependence on benefits, where the work can be particularly challenging with thistarget group. In conclusion, this study has contributed to an enhanced understanding of along-term welfare recipients among individuals with a foreign background and how socialworkers work in relation to these clients. / Individer med utländsk bakgrund är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp i samhället som istörre utsträckning blir aktuella för att erhålla ekonomiskt bistånd. Syftet med denna studie äratt undersöka långvariga biståndstagare med utländsk bakgrund och deras väg ut till egenförsörjning utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studien besvarar de två framtagnafrågeställningarna; Vilka faktorer bidrar till ett långvarigt biståndstagande hos individer medutländsk bakgrund? och Hur ser socialsekreterarnas arbete ut med långvariga biståndstagarehos individer med utländsk bakgrund? En kvalitativ metod är grunden för empirin i dennastudie genom semistrukurerade intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inomenheten för ekonomiskt bistånd i olika kommuner inom Stockholmsområdet.  Empirin har bearbetats med tematisk analys där det presenterade resultatet sedan haranalyserats med stöd av de två teoretiska utgångspunkterna kapitalteorin och empowerment.Denna studies resultat visar att både individuella och strukturella faktorer kan bidra till attindivider med utländsk bakgrund fastnar i ett långvarigt biståndstagande. Några av defaktorerna är exempelvis bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå, segregation,begränsat socialt nätverk och arbetsmarknadens krav. Dessutom visar resultaten attsocialsekreterarnas arbete med de långvariga biståndstagarna som har utländsk bakgrundfrämst handlar om motiverande arbete och hitta nya individstärkande vägar för att hjälpaklienterna att bryta sitt bidragsberoende, där arbetet kan vara särskilt utmanande med dennamålgrupp. Denna studie har därmed givit ökad kunskap om långvariga biståndstagare blandindivider med utländsk bakgrund och hur socialsekreterare arbetar i relation till dessaklienter.

Bakgrund: Ländryggsmärta är en mycket vanligt förekommande smärtproblematik världen över och har stor påverkan på olika faktorer som exempelvis antalet funktionsjusterade levnadsår och förlorade levnadsår till följd av funktionshinder. Ett verktyg som har potential inom fysioterapin är virtual reality (VR), där metoden har testats  vid behandling av bland annat smärtproblematik, rörelserädsla och funktionsnedsättning. I dagsläget saknas enighet inom forskningen om hur upplägget för behandlingsstudier för kroniska ländryggsbesvär ska designas samt hur VR-tekniken med tillhörande applikationer har tillämpats och med vilken målsättning.  Syfte:  Syftet med denna studie var att redogöra för hur behandlingsstudier med VR för kroniska ländryggsbesvär är designade och strukturerade samt hur VR-applikationerna är tillämpade. Metod: Sökningarna utfördes systematiskt och skedde i databaserna Pubmed, Scopus och CINAHL. Arbetet följer PRISMAs riktlinjer för rapportering av scoping reviews.  Resultat: I denna scoping review inkluderades 18 studier.Resultatet tyder på att VR headset med eller utan kontroller, ihop med olika typer av arm-, ben- eller huvudrörelser var det mest använda i studierna. Huvudsakligen användes applikationer som innehöll olika uppgiftsspecifika aktiviteter samt att efterlikna rörelser av en virtuell avatar och racing- och skjutspel med styrning av bålrörelser. Spelen innehöll även patientutbildning om smärta, smärthantering och psykologiska behandlingsprinciper, Vanligast förekommande var ett behandlingsupplägg på 30 minuter per session, fem gånger i veckan, över en interventionsperiod på fyra veckor, där mätning av smärta och mätningstillfällen av utfallsmått sker vid början och slutet av interventionsperioden. Virtual reality som behandlingsmetod har även påvisat en begränsad mängd negativa sidoeffekter som yrsel och illamående/åksjuka. Konklusion: VR har visat potential att vara ett behandlingshjälpmedel för att kunna bidra till att behandla långvariga ryggbesvär. Mer forskning behövs om design och tillämpning av applikationer och interventioner utifrån önskade behandlingseffekter vid användning av VR för kroniska ländsryggsbesvär.