Sammanfattning Det finns tre anledningar till att uppsatsen kom att handla om biogas. Göteborg Energi AB som vi samarbetat med under vårt examensår, hade ett behov av att kartlägga hur effektiva deras biogasanläggningar var. Samt vårt intresse för biogas som bygger på ett stort engagemang kring förnybarenergi, och att branschen spås en lika expansiv utveckling som vindkraften haft det senaste decenniet. Syftet med uppsatsen är att defininera och utveckla relevanta nyckeltal. Vi kommer sedan att samla in data från utvalda biogasanläggningar, för att sedan sammanställa och analysera denna. Frågan vi vill besvara är hur de olika biogasanläggningarna och produktionsmetoderna skiljer sig åt beträffande hur effektiva de är ur energi- och kostnadssynpunkt samt ur ett lönsamhetsperspektiv? För att besvara forskningsfrågan har vi skapat en modell där relationen mellan de olika nyckeltalen illustreras och förklaras, för att skapa förståelse för sambandet mellan intäktsdrivande och kostnadsdrivande produktionsfaktorer. Med hjälp av tidigare forskning, rapporter och diskussioner med vår samarbetspartner styrker vi vårt resonemang. Insamlingen av data för vår empiriska bakgrund har skett genom intervjuer, möten och diskussioner mellan våra samarbetspartners på Biogasavdelningen på Göteborg Energi AB och oss. Bakgrundssiffrorna som ligger till grund för uträkning av nyckeltalen har hämtats från EKO-rapporter, kvantifieringsprotokoll, facklingsrapporter, driftdagböcker och volymsammanställningar.  Resultatet av vår analys visade att anläggningen med kemisk absorption var den med högst tillgänglighet, effektivast ur gasanvändnings- och kostnadssynpunkt men något sämre energieffektivitet än anläggningen med vattenskrubber som var effektivast ur energisynpunkt. Anläggningen med kemisk absorption var också den anläggning som visade bäst lönsamhet med högst nuvärde, nettonuvärde och internränta, dessutom kortast återbetalningstid. Vår tes är att kemisk absorption är den metod som har högst tillgänglighet och som är mest kostnadseffektiv, samt att det finns möjlighet till skalfördelar som kraftigt påverkar investeringskostnadens belastning på lönsamheten. Enligt våra beräkningar är denna typ av anläggning den mest effektiva och lönsamma. Det som vi genom vår uppsats hoppas bidra med är att underlätta vid uppföljning av produktion och lönsamhet ur ett effektivitetsperspektiv, för att i framtiden lättare och snabbare kunna jämföra anläggningar mot varandra eller mot mål. / Abstract Göteborg Energi AB, which we worked with during our graduation year, had a need to identify the effectiveness of their biogas plants. This, together with our interest in biogas, which is based on a great dedication for renewable energy and the fact that the industry is predicted an expansive development, much like the one we’ve seen in wind power in the last decade, are the reasons this thesis was made. The purpose of this paper is to define and develop relevant performance indicators. We will then collect data from selected biogas plants, and compile and analyze this data. The question we want answered is how the various biogas plants and production methods differ in terms of energy effectiveness, cost effectiveness and the profitability aspect? To answer the research question, we created a model in which the relationship between the various performance indicators are illustrated and explained, to create understanding of the relationship between revenue driven and cost-push factors of production. Using previous research, reports and discussions with our partners, we will support our reasoning. The collection of data for our empirical background was done through interviews, meetings and discussions between our partners in the Biogas department at Göteborg Energi AB and us. Background figures for calculation of the performance indicators are taken from ECO reports, quantification protocols, flaring reports, operational diaries and production volume reports. The results of our analysis showed that the facility with chemical absorption was the one with the highest availability and effectiveness from gas use and cost standpoint, but slightly lower energy then the facility with water scrubber, which was the most efficient from an energy standpoint. The facility with chemical absorption was also the one that showed the highest present value, net present value and internal rate of return and also with the shortest payback. Our theory is that the chemical absorption method is the one with the highest availability and the most cost-effective, and that there is opportunity for economies of scale that greatly affect investment costs strain on profitability. According to our estimates, this type of facility is the most efficient and profitable. Our hopes are that this essay will facilitate the monitoring of production and profitability from an efficiency perspective, to be able to make comparisons between different sites easier and faster in the future.

No description available.

Abstrakt Titel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhet Författare: Josefin Ahrenius och Annika Selerud Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Kurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hp Frågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna? Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation. Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats. Primärdata har samlats in med hjälp av intervjuer gjorda med personer inom företag som verkar i en kreativ bransch. Slutsats: Vår studie har visat att kreativa företag generellt har en kultur som innefattar mjuka värden. Det behövs en tydlig ledare som kan sätta ramar och styra mot mål, då det visats att målet för de som arbetar inom ett kreativt företag generellt inte är att maximera vinst, utan att skapa ett arbete de blir erkända för. Denna studie har också visat att kreatörer behöver hänsyn och en ledare som bejakar deras individualitet. En ledarstil som passar i kreativa företag är management by Walking around. Vår studie visar också på att de mest kreativa företagen inte bör bli för stora.

Hur företagen ska agera för att maximera sin ekonomiska prestation är en fråga som säkerligen undersökts långt före dubbelbokföringen uppfanns i Florens på 1300-talet. Nyckeltalet lönsamhet är ett mycket viktigt mått för såväl beslutsfattare som för externa intressenter. Den tidigare forskningen har visat en rad faktorer som visat samband med företagens lönsamhet. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida företagens val av kapitalstruktur i kombination med företagens storlek, ålder, tillväxt, rörelserisk och bransch kan visa ett samband med företagens lönsamhet. För att undersöka lönsamhetens samband med dessa faktorer genomför denna undersökning en multipel regressionsanalys. Studiens urval består av 2268 observationer hämtad från databasen Retriver Business. Observationerna består av företag vars omsättning överstiger 100 miljoner kronor från Data IT branschen, fastighetsbranschen och industribranschen. Med grund i kapitalstrukturs-teori och tidigare forskning om faktorer som visat påverka företagens lönsamhet genomförs en undersökning med kvantitativ och deduktiv metod. Ur den teoretiska referensramen utformas sex hypoteser som sedan testas mot studiens empiri. Studiens resultat visar ett signifikant positivt samband mellan företagens lönsamhet och storlek samt företagens tillväxt. Ett negativt signifikant samband visades mellan företagens lönsamhet och dess rörelserisk. Samtliga av dessa signifikanta samband var i enlighet med vad den tidigare forskningen och i tre av studiens hypoteser som därför kunde accepteras. Den empiriska undersökningen har visat en låg förklaringsgrad vilket indikerar på att nyckeltalet lönsamhet är ett nyckeltal som förklaras av betydligt fler faktorer än de som behandlas i denna studie.

Människan och företagens negativa påverkan på miljön har varit i fokus de senaste årtiondena. De blir mer medvetna om sin negativa miljöpåverkan. Det har resulterat i en ökad grad av hållbarhetsarbete. Enskilda individer och företag tar ett ökat ansvar för samhällets hållbara utveckling vilket på många sätt kan vara fördelaktigt.   Uppmärksamheten kring konceptet har mynnat ut i att företagsledningar, myndigheter och enskilda individer riktar sitt fokus på hållbarhetsfrågor. Detta har lagt grund för konceptet Corporate Social Responsibility – CSR – som innebär att företag frivilligt tar ansvar för samhället utöver lagens stadgar. Det finns tre huvudområden för CSR vilka är ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. CSR kan dessutom delas in i strategisk och altruistisk. CSR bygger i grund och botten på att företag självmant och aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen.      Under uppsatsens gång kommer författarna beröra hur företag, ur en nationalekonomisk synvinkel, jobbar med CSR. Dessutom redogör författarna för vilka för- och nackdelar de tillfrågade företagen uppmärksammat med detta koncept. Syftet omfattas av de fyra frågorna; får de, kan de, bör de samt gör de. Med hjälp av dessa frågor kommer författarna försöka skapa sig en uppfattning om CSR är lönsamt eller inte.   Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där primärdata samlats in från genomförda intervjuer. Sekundärdata omfattas huvudsakligen utav tidigare forskning, vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.   Resultatet i undersökningen visar att CSR inte kan påvisa några konkreta bevis på att det genererar lönsamhet. Författarna kommer att redogöra för de olika anledningar till varför detta resultat förefallit.    I slutsatsen skall problemformulering och syfte besvaras utifrån teori kopplat till den empiriska delen i avhandlingen. Dessutom kommer förslag till fortsatta studier redovisas.

Background: A trend of constructing new stadiums has emerged in Sweden during the 2000s. Since the turn of the century more than 50 stadiums has been constructed and currently further stadiums are being developed. Several cities invest in a new stadium, with the purpose of creating value for the society and for marketing the city. The investment creates benefits, but the effects are usually hard to measure. However, the annual economical result of a stadium that has been in operation during a time period is clear, which has led to extensive discussions about the economic losses that usually occurs. Problem: The problem of constructing new stadiums is the investment cost, which is expensive and often financed by the taxpayers. The construction cost is high, but another problem is the operating cost that often exceeds the economic calculations. Critics argue that the investments of stadiums are a waste of the taxpayers’ money that could have been used for other public service, for example health care, education and elderly care. Question formulation: The purpose of this master thesis is to analyze the economic profitability for six stadiums in Sweden, for finding common success factors and factors that affects the stadiums economy negative. The intention is to analyze why some stadiums has performed better economical results than others. Method: To investigate the profitability of stadiums a literature study has been performed to describe previous research regarding market conditions, budgeting and overrun costs, ownership and financing options and the stadium’s profitability. Subsequently, a case study has been carried out, including Friends Arena, Gamla Ullevi, Sparbanken Skåne Arena, Saab Arena, Sparbanken Lidköping Arena and Göransson Arena. These stadiums have been selected based on geographical aspects, as they are located in larger cities, medium cities and small cities. Result and conclusion: According to this analysis Saab Arena and Sparbanken Lidköping Arena have reached the most profitable results. The paper concludes three success factors; a stadium should be constructed in an area with low competition regarding events. A project requires careful planning with unbiased and realistic assumptions of the economic calculations. The result gets better with funding from private companies and with sponsors for name rights. Finally, this study indicates that good economical results can be achieved, however it requires responsible decision makers who has great knowledge in the area of constructing stadiums. / Bakgrund: Under 2000-talet har en trend uppstått i Sverige angående arenainvesteringar. Sedan sekelskiftet har fler än 50 arenor konstruerats och för närvarande pågår ytterligare arenaprojekt som både är i planerings- och konstruktionsfasen. Många städer beslutar att investera i en ny arena för att skapa mervärde för samhället och för att marknadsföra staden. Arenor skapar därmed flera fördelar, men effekterna är vanligtvis svåra att mäta. De årliga ekonomiska resultaten för arenor som har varit i drift under en tidsperiod är däremot tydliga, vilket har lett till kritik och omfattande debatter om arenornas ekonomiska förluster. Problematik: Problemet med att upprätta nya arenor är att det är dyra investeringar som många gånger finansieras med skattemedel. Det är inte bara konstruktionskostnaden som anses hög, utan även driftkostnaderna brukar överstiga de ekonomiska kalkylerna. Kritiker menar att arenainvesteringar är ett slöseri med skattmedel som istället kan användas inom annan offentlig verksamhet såsom vård, skola och äldreomsorg. Frågeställning: Syftet med denna masteruppsats är att analysera den ekonomiska lönsamheten för sex utvalda arenor i Sverige, för att finna gemensamma framgångsfaktorer samt faktorer som påverkar arenornas ekonomi negativt. Avsikten är att analysera varför en del arenor når bättre ekonomiska resultat än andra. Metod: För att undersöka arenors lönsamhet har en litteraturstudie genomförts för att beskriva tidigare forskning inom områdena marknadsförutsättningar, budgetering och överskridande kostnader, ägande och finansieringsalternativ samt arenans lönsamhet. Därefter har en fallstudie genomförts som inkluderar Friends Arena, Gamla Ullevi, Sparbanken Skåne Arena, Saab Arena, Sparbanken Lidköping Arena och Göransson Arena. Dessa arenor valdes på grund av geografiska aspekter då de är belägna i storstäder, mellanstora städer och mindre städer. Resultat och slutsats: Enligt denna analys har Saab Arena och Sparbanken Lidköping Arena nått de mest lönsamma resultaten. Slutsatsen med denna studie är tre framgångsfaktorer; En arena ska konstrueras i ett område med låg konkurrens om evenemang. Det krävs en noggrann planering med opartiska och realistiska ekonomiska kalkyler. Bättre ekonomiskt resultat nås genom finansiering från privata bolag och sponsorer för namnrättigheter. Slutligen visar denna studie på att goda ekonomiska resultat kan uppnås, men det kräver ansvarsfulla beslutsfattare med stor kunskap inom området.

<p>Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. </p><p>Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts. De lönsamhetsmått som uppsatsen inriktats mot är räntabilitet per eget kapital, räntabilitet på totalt kapital och vinstmarginal.</p><p>Det resultat undersökningen ger är att Q-Med och BioGaia som har större andelar immateriella tillgångar redovisade i procent av de totala tillgångarna, visar en positiv lönsamhet. Medivir och Karo Bio som däremot har lägre andelar eller inga immateriella tillgångar redovisade i procent av totala tillgångar, visar en negativ lönsamhet.</p>

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit. Majoriteten av företagen inom grafisk industri ärav liten eller medelstor storlek och dessa företag har saknat möjligheten att göra de nödvändigainvesteringarna för att uppnå högvolymproduktion. Med hård konkurrens från de större företagenhar lönsamheten sjunkit och många företag har gått under då de inte har lyckats anpassa sig till deförändrade förutsättningarna.Syftet är att redogöra för synen på för- och efterkalkylering samt lönsamhet hos personerverksamma inom den grafiska industrin. En hermeneutisk kvalitativ metod användes där en induktivansats tillämpades för att uppnå en djupare förståelse. Tre yrkesaktiva personer inom grafisk industriintervjuades där deras syn på sin egen bransch behandlades med fokus på hur lönsamhet och viktenav kalkyler har blivit påverkade av förändringen mot ett tjänstesamhälle. Det framgick att kalkyler ärav mindre vikt för de små företagen men att kännedom om de egna kostnaderna fortfarande ärkritiskt. Däremot är kalkyler både svårare att upprätta och blir mindre precisa med ett ökat inslag avtjänster och kalkylerna är slutligen underställda marknadskrav, goda kundkontakter samt godkvalitet.Den förändring mot att tryckerier även erbjuder tjänster i högre grad har inverkat positivt pålönsamheten då de ger utrymme för större marginaler då det är möjligt att peka på kompetensen somprisdrivare och inte materialkostnader. Dessutom är tjänster effektiva för att knyta närmarekundkontakter. Små och medelstora tryckerier har varit långsamma med att anamma dennaförändring mot ett tjänstesamhälle och det är viktigt för den fortsatta överlevnaden att förståvärdekedjan i ett företag. / Uppsatsnivå: C

<p>Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen.</p><p>Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått.</p><p>Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.</p>

<p>En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt.</p><p>Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa.</p><p>I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband. Dock är det viktigt att påpeka att dessa samband inte är så pass starka att det endast är att höja skuldsättningsgraden för att få en ökad avkastning. Det råder även ett samband mellan skuldsättningsgrad och företagets värdering enligt P/B talet.</p>