<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv. Denna sammanställning kompletterades med en egen mindre empirisk undersökning av åtta utförda företagsförvärv. I denna undersökning användes avkastning på eget kapital för att se lönsamhetsutvecklingen för respektive företag. Under arbetets gång skiftades fokuset delvis till att även utreda problemområden inom lönsamhetsmätning vid företagsförvärv. Detta då vi, både genom den mindre empiriska studien samt genomgången av tidigare forskningsresultat, upptäckte mängden av problem i studier av lönsamhetsutveckling för företag efter förvärv. Både använda teorier och tidigare forskning i denna uppsats diskuterar problematiken kring denna typ av studier. Områden som man behöver ta hänsyn till är många och komplexa, vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser. Bransch, mätinstrument, tidsperiod och begrepp är några områden som problematiserar en undersökning av företagsförvärvs lönsamhet. I allmänhet ser vi en något negativ utveckling av lönsamhet efter företagsförvärv, men då vi insett komplexiteten i denna frågeställning kan inga säkra slutsatser dras.</p>

Frågeställningar: Vilket är förhållandet, om ett sådant finns, mellan ett företags CSR-arbete och dess lönsamhet? I vilken utsträckning bedriver KappAhl aktiviteter inom CSR? Går det att utläsa något förhållande, och i så fall vilket, mellan KappAhls CSR-arbete och företagets lönsamhet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett förhållande mellan företags CSR-arbete och deras lönsamhet. Teori: I studien redogörs för vilka definitioner av CSR som används idag och olika teorier kring ämnet som vi fann användbara. Empiri: I empirikapitlet granskas diverse åsikter kring förhållandet mellan CSR och lönsamhet samt vilka faktorer som kan påverkas av att ett företag arbetar med CSR. Vidare har vi valt företaget KappAhl som undersökningsobjekt. Vi har genomfört en intervju med KappAhls miljöchef Ann-Marie Heinonen och vi har även använt oss av information om företaget som huvudsakligen har hämtats från dess hemsida.

En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt. Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa. I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband. Dock är det viktigt att påpeka att dessa samband inte är så pass starka att det endast är att höja skuldsättningsgraden för att få en ökad avkastning. Det råder även ett samband mellan skuldsättningsgrad och företagets värdering enligt P/B talet.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv. Denna sammanställning kompletterades med en egen mindre empirisk undersökning av åtta utförda företagsförvärv. I denna undersökning användes avkastning på eget kapital för att se lönsamhetsutvecklingen för respektive företag. Under arbetets gång skiftades fokuset delvis till att även utreda problemområden inom lönsamhetsmätning vid företagsförvärv. Detta då vi, både genom den mindre empiriska studien samt genomgången av tidigare forskningsresultat, upptäckte mängden av problem i studier av lönsamhetsutveckling för företag efter förvärv. Både använda teorier och tidigare forskning i denna uppsats diskuterar problematiken kring denna typ av studier. Områden som man behöver ta hänsyn till är många och komplexa, vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser. Bransch, mätinstrument, tidsperiod och begrepp är några områden som problematiserar en undersökning av företagsförvärvs lönsamhet. I allmänhet ser vi en något negativ utveckling av lönsamhet efter företagsförvärv, men då vi insett komplexiteten i denna frågeställning kan inga säkra slutsatser dras.

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen. Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått. Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv. Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts. De lönsamhetsmått som uppsatsen inriktats mot är räntabilitet per eget kapital, räntabilitet på totalt kapital och vinstmarginal. Det resultat undersökningen ger är att Q-Med och BioGaia som har större andelar immateriella tillgångar redovisade i procent av de totala tillgångarna, visar en positiv lönsamhet. Medivir och Karo Bio som däremot har lägre andelar eller inga immateriella tillgångar redovisade i procent av totala tillgångar, visar en negativ lönsamhet.

The composing of new standards in the area of machinery safety is a continuous work which aims at writing standards that works as a tool for companies and enables them to control if the fundamental demands of security and health which is prescribed by law are reached. It is optional for the companies to choose if they want to use the standards. This report is written in cooperation with SIS and the study were performed within the technical committee SIS/TK 282. The report aims to investigating if the companies that choose to use standards see any economic advantages due to this work, how these advantages take form and where they originate. The main question formulation is how the profitability among companies that have adjusted their production to machinery safety standards are affected.   The study was performed with an initial literature study which aimed at obtaining knowledge and an overview over the subject as well as investigate what former studies had resulted in. Thereafter a poll where executed among the participants in SIS/TK 282 and from this group an unit for observations were chosen for later interviews.   Among the effects that were observed in the study it is worth to mention that standards contribute to harmonising laws in Europe and the work with composing standards therefore benefit the free market and possibilities for the companies to export their goods. Due to an increased focus on the international standards the work with composing new standards has become a global network. The companies that engage themselves in this work can contribute and affect in what direction the new standards are going and through this work they can benefit their own products. Through this they can gain an advantage over their rival companies.      A systematic work with composing new standards also works as a tool to help companies to reach their goals in safety. Also standards can generate a decrease in absence due to illness and the risk that an accident occurs. The responsibilities among the personnel is increased and the standards connect personnel – managerial staff – prescriptions from the law which can create an increased comfort in the workplace. This in turn can create an increased quality of the products and better reliability of delivery. The use of standards can also help the company to detect the underlying reasons for problems in the production and through this reach less discontinues in the production and an increased accessibility to the machines.   There emerged a number of factors in the study that indicates that it is profitable for a company to adopt to standards and to actively participate in the development of new standards. / Utarbetandet av maskinsäkerhetsstandarder är ett pågående arbete där standarderna är avsedda att fungera som ett verktyg för företag för att kunna kontrollera om de lagstadgade, grundläggande säkerhets- och hälsokraven är uppfyllda. Det är dock frivilligt för företag att begagna sig av standarder som verktyg. Denna rapport är skriven i samarbete med SIS och undersökningen utfördes inom den tekniska kommitteen SIS/TK 282. Rapporten syftar till att undersöka om de företag som väljer att använda sig av maskinsäkerhetsstandarder ser några ekonomiska fördelar med detta arbete, vad i dessa i så fall består samt de bakomliggande orsakerna till att de kan uppkomma. Huvudfrågeställningen för rapporten är att se om lönsamheten påverkas hos företag som anpassat sin tillverkning för att uppnå maskinsäkerhetsstandarderna?   Undersökningen genomfördes genom en inledande litteraturstudie med syftet att införskaffa kunskap och orientering inom ämnet samt att undersöka vad tidigare studier inom ämnet resulterat i. Därefter genomfördes en enkätundersökning inom SIS/TK 282 och ur denna grupp valdes en observationsenhet ut för efterföljande intervjuer.   Bland de effekter som framkom av intervjuerna kan nämnas att standarder bidrar till en gemensam lagstadga inom Europa och standardiseringsarbetet gynnar därmed den fria marknaden och exportmöjligheterna. Genom ett ökat fokus på internationella standarderna har standardiseringsarbetet övergått till ett globalt nätverk. Företag som engagerar sig i standardiseringsarbete kan vara med och påverka i vilken riktning standarderna utvecklas och genom detta gynna de egna produkterna. Därmed skapas en konkurrensfördel hos de företag som aktivt engagerar sig i standardiseringsarbetet.   Ett systematiskt arbete med standarder fungerar även som ett verktyg för att hjälpa företag att nå uppsatta mål för säkerheten och standarder kan generera en minskad sjukfrånvaro och minskade olycksrisker. Personalansvaret ökar och standarderna ger en koppling mellan personal – ledning – lagkrav vilket kan alstra en ökad trivsel på arbetsplatsen. Detta i sin tur kan ge en förbättrad produktkvalitet samt en förbättrad leveranstillförlitlighet. Dessutom kan efterlevnaden av standarder inom verksamheten lyfta fram de underliggande orsakerna till problem inom produktionen och kan därmed leda till mindre produktionsstopp och en ökad tillgänglighet till maskinerna.   Det framkom ett antal faktorer i undersökningen som pekar på att det är lönsamt för företag att anamma standarder och aktivt delta i utvecklingen av nya standarder.

Denna uppsats undersöker redovisningen av företags förmånsbaserade pensionsplaner med utgångspunkt i standarden IAS 19. Syftet är att utreda om det finns tecken på resultatmanipulering när företag beräknar sina framtida pensionsåtaganden. Därför studerades om det finns ett samband mellan den finansiella ställningen och den årliga förändringen i diskonteringsräntan som används för att beräkna företags framtida pensionsskulder. Studien är kvantitativ och inkluderar samtliga svenska börsnoterade företag under räkenskapsåren 2004–2010. Genom hypoteserna som ställdes upp förväntades en negativ korrelation mellan förändringen i diskonteringsräntan och kapitalstrukturen samt förändringen i diskonteringsräntan och lönsamheten. Resultaten som framkom genom den statistiska analysen påvisade ett negativt samband i enlighet med båda hypoteserna, men kunde inte statistiskt säkerställas.

Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig. Syftet med vårt arbete har varit att beskriva och förklara att en god företagsekonomisk kunskapsnivå hos företagsledare i mikroföretag, samt ett väl fungerande samarbete med den redovisningsansvarige, kan vara avgörande för mikroföretagets överlevnad, genom att utgå från den redovisningsansvariges perspektiv. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod då vi ville undersöka hur problemet uppfattas utifrån just den redovisningsansvariges perspektiv. Vi har intervjuat tre respondenter, en anställd redovisningsansvarig, en auktoriserad redovisningskonsult vid en större redovisnings- och revisionsbyrå och en auktoriserad redovisningskonsult vid en mindre redovisningsbyrå. Besöksintervjuer och sedan kompletterande telefonintervjuer utfördes för att få så djup förståelse som möjligt. Vårt resultat tillsammans med teorikapitlet och tidigare forskning styrkte många delar i vårt problem och våra frågeställningar. Huvudsakliga slutsatser i arbetet blev att det är mycket viktigt att företagsledningen förstår den ekonomiska verksamheten, samt att de kan koppla ihop den med den faktiska verksamheten, att det inte alltid fungerar så i verkligheten och slutligen att brist på förståelse för den ekonomiska verksamheten mycket väl kan vara en orsak till att en så stor andel mikroföretag i dagsläget avvecklas.

No description available.