Företag har en stor roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och det företagsekonomiska ämnet har en viktig roll i morgondagens företagsamhet. I denna studie kommer utmaningarna inom hållbart företagande att lyftas och diskuteras samt hur hållbarhet lärs ut inom det företagsekonomiska ämnet. Studien bygger på insamlade data från ett case innehållandes frågor angående hållbart företagande. Deltagarna i studien är en gymnasieklass på ekonomiprogrammet och deras svar analyseras genom en följemeningsanalys vilket är en typ av diskursanalys. Genom en följemeningsanalys så synliggörs det socialisationsinnehåll som följer med ett undervisningsinnehåll. Hur hållbart företagande kommer i uttryck kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning inom ämnet. Denna studie skärper den didaktiska bilden för vad hållbar utveckling blir när det integreras i undervisningens innehåll och på vilket sätt elever uttrycker hållbart företagande. Resultatet från denna studie visar att lönsamhetsperspektivet tar stor plats i hur elever uttrycker hållbart företagande och att de ofta motiverar ett ansvarsförhållande gentemot lagar, regler och lönsamhet. Tidigare forskning visar att företag behöver driva hållbarhetsarbete som gör mer än att bara följa lagar eller anpassa det till företags lönsamhet. Denna ökade förståelsen är av vikt för att lärare ska förstå sin roll och möjlighet i hur hållbarhet lärs ut inom företagsekonomi.

ESG information, tillsammans med övrig hållbarhetsredovisning, har för företag blivit  vanligare utifrån nya normer och regleringar som uppstått inom redovisning. Detta har  medfört en ökad mängd forskning inom området där resultaten skiljer sig från studie till  studie. Tidigare forskning inom området förklarar de skilda resultaten till faktorer som  bransch, geografisk plats och riktlinjer för redovisning inom landet. I en önskan om en  bredare översiktlig kartläggning av ESG-betygens påverkan på finansiell prestation och  marknadsvärde för företag i EU har syftet formulerats: Att undersöka om det finns en  korrelation mellan ESG-betyg, finansiellt resultat och marknadsvärde för företag inom  Europeiska unionen.

Ökad konkurrens i den svenska tillverkningsindustrin tvingar företag att effektivisera sina processer för att överleva. Det krävs att verksamheter organiseras utifrån kundernas behov för att möta de ökade kraven. Kunderna förväntar sig inte bara ett konkurrenskraftigt pris utan även hög kvalitet, leveransförmåga och flexibilitet.   Syftet med studien var att kartlägga ett företags logistikflöde från order till leverans. Detta för att kunna identifiera påverkande aktiviteter och ta fram eventuella förbättringsförslag till materialförsörjningen med hänsyn till lönsamhet. Genom att analysera och jämföra empirisk data med det teoretiska ramverket kunde samband dras mellan materialförsörjningsaktiviteter och kostnader. Resultatet visar att aktiviteter kring materialförsörjningen är de mest kritiska och har högst påverkan på kostnader. Vidare påverkar den bristande materialförsörjningen produktionen på Groth Kaross genom att ge upphov till extra resurser och kostnader som försämrar verksamhetens lönsamhet.

Examensarbetet inriktar sig på att analysera samverkansformen partnering inom den svenska byggbranschen. Rapporten utgör en kvalitativ studie där intervjuer har förts med verksamma personer från entreprenörs- och beställarsidan. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar lönsamheten i ett partneringprojekt utifrån en entreprenörs och beställares perspektiv samt att ta reda på om det råder skillnader mellan aktörernas definition av partnering. Syftet med studien är även att ge förslag till förbättringar som kan främja partnering. Vidare undersöker studien vad det finns för framgångsfaktorer och risker i att arbeta med partnering.  Utmaningarna inom byggbranschen är att driva framgångsrika och lönsamma projekt. De svårigheter som finns är att varje projekt är unikt och att slutprodukten inte alltid är definierad. Det innebär att det är svårt att hitta generella standarder som är överförbara mellan projekten. Partnering är ett arbetssätt som öppnar upp för samarbete mellan entreprenör och beställare.  Resultatet visar att entreprenörerna främst vill arbeta i partnering med en ekonomisk modell där ersättningsformen är löpande räkning. De ansåg att partneringprojekt i sig inte är lönsammare än andra fastprisprojekt. Ökad lönsamhet för entreprenörer kommer av att de arbetar långsiktigt och får en återkommande kund. För att beställaren skulle nå en ökad lönsamhet ansåg mer än hälften av beställarna att det viktigaste var att införa en ekonomisk modell med vinstincitament. Dessutom ansågs tidsbesparingar i projektet generera snabbare hyresintäkter och en ökad lönsamhet för beställaren.  Viktigaste faktorn för ett framgångsrikt partneringsamarbete visade sig vara engagemang och delaktighet hos parterna i projektet. En annan betydande faktor ansågs vara ekonomin i projekten. Den främsta risken i partnering är kostnadsstyrningen och prognosarbetet.  Avslutningsvis ges förslag på processer och verktyg som främjar partnering. En avgörande del är att arbeta med förtroende och tillit inom teamet. Resultatet av studien visar att det är direkt kopplat till om projektet bli en framgång eller en potentiell risk. / This bachelor thesis analyses the partnering form of cooperation within the Swedish building industry. The report is a qualitative study where interviews have been conducted with individuals from both the entrepreneur’s and the client’s side. The purpose of this study is to investigate which factors have an impact on the profitability of a partnering project both from an entrepreneur’s and a client’s perspective and to find out if there are differences between the participants definition of partnering. The purpose of the study is also to give suggestions of improvements that could further partnering. Furthermore, this study examines what success factors and what the risks are to work with partnering.  The challenges within the building industry are to run successful and profitable projects. The difficulties that exist are that each project is unique and that the end product is not always defined. This means that it’s difficult to find general practises that are transferrable between different projects. Partnering is a way of working that facilitates collaboration between entrepreneurs and clients.  The results show that the entrepreneurs prefer working with an economic model where the form of payment was running account. Their belief is that partnering projects aren’t more profitable than other fixed price projects. Increased profitability for the entrepreneur stems from working in a long-term manner thus gaining a return customer. More than half of the clients suggested that for the client to have increased profitability the most important point is to instate an economic model with profit incentive. Savings in the project time would generate rental income quicker which would increase the profitability for the client.  The most important factor for a successful partnering collaboration was shown to be dedication and participation from the parties in the project. Another significant factor was suggested to be the economics of the projects. The foremost risk of partnering is cost control and forecasting.  Lastly some suggestions will be given of processes and tools that could further partnering. A crucial part is to work with confidence and trust in the team. The result of the study shows that it’s directly linked to whether the project becomes a success or a potential risk.

Följande rapport behandlar ekonomiska handlingar och analyserar ett företags finansiella styrka utifrån relevanta nyckeltal som kan appliceras utifrån Du-Pont modellen. Utifrån följande analys visualiseras och beaktas företagets ekonomiska position på marknaden. Analysen grundar sig och är utformad enligt en kvalitativ metod innehållande ostrukturerade intervjuer och ett iaktagande av företagets aktiviteter. Den ekonomiska analysen är ämnad att utgå från logistikbranschen, med perspektivet från ett tredjepartslogistikföretag, läsaren bör därför ha i åtanke att kvoter kan differera branscher i mellan. För att kunna genomgå analysen har ekonomiska dokument i form av företagets bokslut använts för att styrka de nyckeltal som presenteras i rapporten. Genom att få en överblick över företagets situation kring lager, hantering och andra tillhörande ekonomiska faktorer kan en Du-Pont modell appliceras och en överblick likaväl som en djupgående syn på dess finansiella styrka ges. Efter den rådande analysen har ett flertal slutsatser kunnat dras där nyckeltal som behöver stärkas har kunnat identifieras. Det främsta nyckeltalet som rapporten kommer att lägga fokus på, för att rådslå kring förbättringsmöjligheter, är vinstmarginal. Utifrån analysen har en identifiering av sagt nyckeltal gjorts där lösningsförslagen ligger i en reformering av intäkter samt utgifter, vilket kan främja en mer hälsosam räntabilitet. Lösningsförslag för att främja en mer hälsosam räntabilitet ligger i att utnyttja företagets resurser för att säkerställa att kapacitet inte går outnyttjad samt söka kunder vars lager innehar en hög omsättning. Kunder med hög omsättning på sina varor leder till högre hanteringsintäkter vilket främjar företaget i fråga. Rapporten kan vara till nytta för företagets ledning som hjälp i framtida beslutsfattning, målsättning och prognostisering. / The following report deals with financial documents and analyzes the financial strength of a company based on relevant key ratios that can be applied through the Du-Pont model. Based on the following analysis, the company's financial position is visualized and taken into account. The analysis is based on a qualitative method that contains unstructured interviews and a follow-up of the company's activities. The economic analysis is intended to be based on the logistics industry, with the perspective of a third-party logistics company, so the reader should keep in mind that quotas can differ in industries in between. In order to undergo the analysis, financial statements have been used to strengthen the key figures presented in the report. By getting an overview of the company's situation regarding stocks, management and other related economic factors, a Du-Pont model can be applied which provides overview as well as an in-depth view of its financial strength. A number of conclusions have been drawn where key ratios that need to be strengthened have been identified. The key ratio to which the report will focus on, to advise on improvement opportunities, is the profit margin. Based on the analysis, identification of said key ratio has been made where the solution proposals are in a reform of revenue and expenses, which can promote a better return on investment. Solutions to promote a more healthy return on investment are to utilize the company's resources to ensure that capacity is not exploited and to seek customers whose stocks hold high sales. Customers with high turnover on their goods lead to higher management income, which promotes the company in question. The report may be arbitrary for the management of the company to assist in future decision-making, objectives and forecasting.

Byggsektorn anklagas för att ha ett bristfälligt arbete med logistik. Det anses finnas stora förbättringsmöjligheter gällande hur bygg- och anläggningsföretag kan arbeta med bygglogistik. Syftet med studien är att presentera förbättringsåtgärder som kan resultera i en ökad ekonomisk effektivitet. Med hjälp av direkta observationer, intervjuer och litteraturgranskningar skall studien kunna identifiera svagheter kring hur Skanska idag arbetar med materialflöden och projektstyrning i väg- och anläggningsprojekt. Studien är avgränsad till materialflöden och projektstyrning inom tre av Skanskas väg och anläggningsprojekt i Göteborgsregionen.   Studien har identifierat en avsaknad av struktur angående projektstyrning samt ett stort fokus på resurseffektivitet. Genom att anpassa den logistikplan som idag används av Skanska Hus, kan Skanskas väg- och anläggningsprojekt öka sitt fokus på flödeseffektivitet samtidigt som en struktur kring projektstyrning kan säkerställas. Det nuvarande förbättringsarbetet samt den nuvarande kunskapsåterföringen är bristande och därför är de standardiserade arbetssätt som Skanskas väg- och anläggningsprojekt idag använder sig av i behov av en komplettering.  En anpassad logistikplan i förening med en komplettering av de nuvarande standardiserade arbetssätten skulle resultera i att Skanskas väg- och anläggningsprojekt effektiviserar sina materialflöden. Ett effektivare materialflöde bidrar i sin tur till en ökad ekonomisk lönsamhet. / The construction sector is often accused of inadequate logistical work. It is widely recognised that major improvements in how construction companies can work with building logistics are possible. The purpose of the study is to present improvements that could contribute to an increased economic efficiency. With the help of direct observations, interviews and relevant literature, the study will identify weaknesses in how Skanska works with material flow and project management today in road and construction projects. The study focuses on material flows and project management within three of Skanska's road and construction projects in the Gothenburg region.   The study has identified a lack of structure regarding project management along with a major focus on resource efficiency. By establishing a customised logistics plan from the one used by Skanska Building construction, Skanska’s road and construction projects can increase their focus on flow efficiency while ensuring a structure of project management. The current improvement work as well as the current transfer of knowledge are inadequate and therefore, the standardized methods today used by Skanska's road and construction projects are in need of completion.   A customized logistics plan along with the development of the current standardized working methods would result in a more streamline material flow for Skanska's road and construction projects. A more efficient material flow, in turn, contributes to increased economic profitability

Företagsledare för små företag använder sällan den information om företagets ekonomiska ställning som årsredovisningen innehåller. Samtidigt är majoriteten av alla företag som går i konkurs just små företag. Konsekvenserna av en konkurs drabbar många fler intressenter än bara företaget i fråga. Vi avser i den här uppsatsen att ta fram ett verktyg som små företag kan använda för att analysera företagets årsredovisningar och konkursrisk. För att göra det är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i nyckeltal mellan företag som går i konkurs och de som inte gör det. Om det går att identifiera sådana skillnader syftar studien även till att undersöka vilken nyckeltalstyp som tidigast indikerar att ett företag riskerar att gå i konkurs.   Vi genomför en kvantitativ undersökning där vi i grunden utgår från en studie gjord av Hagberg. Hagbergs studie omfattar stora företag som gick i konkurs under perioden 1998–2003. Vår studie görs på företag som gått i konkurs under perioden 2017–2018 genom att vi samlar in information från årsredovisningar och beräknar nyckeltal utifrån dem. En jämförelse görs sedan mellan nyckeltal för en grupp bestående av företag som gått i konkurs och en grupp av aktiva företag.   Resultatet av studien visar att det finns skillnader i nyckeltal mellan företag som går i konkurs och företag som inte gör det. Skillnaderna i företagens kapitalstruktur går att identifiera redan fem år före konkursen. Skillnader i lönsamhet och i likviditet går att identifiera fyra år före konkursen.   Med hjälp av vår egenutvecklade konkursindikator kan företagsledare fylla i uppgifter från årsredovisningen och få en indikation på företagets konkursrisk. Användaren av verktyget får information ifall åtgärder behöver vidtas inom områdena kapitalstruktur, lönsamhet och likviditet. Vår förhoppning är att konkursindikatorn ska hjälpa företagsledare att vända en negativ trend i tid och på så sätt undvika en konkurs. Om företag kan undvika konkurs är det betydelsefullt för både företaget i fråga och för samhället i stort.

Den svenska skogsindustrin är viktig för den svenska ekonomin. Den står bland annat för 9-12% av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde, 90% av massa- och pappersproduktion samt 70% av sågade trävaror exporteras till utlandet. Detta gör Sverige till världens näst största exportör av denna typ av produkter. Det totala exportvärdet för skogsindustrin år 2018 var 145 miljarder kronor (Skogsindustrierna, 2018). Trots denna betydelse som den svenska skogsindustrin har för den svenska ekonomin lyser studier som fokuserar på sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet på den svenska skogsindustrin med sin frånvaro. I och med detta ämnar denna studie att undersöka detta samband på den svenska skogsindustrin, med en teoretisk referensram som utgörs av bland annat Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteori, pecking order-teorin, trade-off teorin och agentteorin.   Sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har studerats tidigare, med studier som har kunnat påvisa ett negativt såväl som ett positivt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Eftersom detta samband inte studerats på den svenska skogsindustrin innebär det att denna studie fyller en kunskapslucka som tidigare funnits. Med utgångspunkt i detta identifierade problem har följande frågeställning formulerats:    Hur ser förhållandet ut mellan lönsamhet och skuldsättning för företag i den svenska skogsindustrin?   Studien utgörs av svenska skogsföretag med en omsättning på över 10 miljoner kronor samt att företagen har varit aktiva i slutet av år 2018. Datat för studien är sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever Business. Sammanlagt består studien av ett urval av 163 företag, som studeras mellan åren 2013-2017. Vidare har en kvantitativ undersökning, med åtta multipla regressionsanalyser (fyra regressioner per beroende variabel), genomförts för att besvara frågeställningen. De beroende variablerna är lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital, medan de oberoende variablerna är skuldsättningsmåtten kortfristiga-, långfristiga- och totala skulder genom totala tillgångar samt totala skulder genom eget kapital. Vidare har fem kontrollvariabler används, dessa är tillväxt, storlek, likviditet, finansiell flexibilitet och observationsår som en dummyvariabel. Samtliga åtta multipla regressionsanalyser som genomförts visade ett signifikant, negativt, samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Totala skulder i förhållande till totalt kapital var det skuldsättningsmått som hade starkast, negativt samband med både ROA och ROE. / <p>Betyg: Godkänt</p>

Lönsamhet är ett ständigt aktuellt diskussionsämne för företag. För chefer är det en stor utmaning att bygga ihop en organisation som kan generera de högsta vinsterna. Ett sätt att möjliggöra högre lönsamhet är att ta hand om de existerande resurserna. Personalen är en konstant nyckelresurs i organisationen och bidrar till företagets framgång. Därför är det intressant att ta reda på hur företag kan påverka sin personal för högre ekonomiska effekter. Ett sätt att påverka medarbetarnas arbetsbeteende är att aktivt motivera dem. Studiens fokus ligger på att undersöka hur företag kan motivera sina anställda och ifall den ökade motivationen påverkar lönsamheten.Det finns olika åtgärder som företag kan tillämpa för att öka personalens motivation. Företag måste komma underfund med komplexiteten som finns angående motivationsarbete innan de beslutar vilka åtgärder som ska användas. För vissa är det självklart att motivationen påverkar lönsamheten, men studien visar att det finns en stor komplexitet i processen. En del av komplexiteten är att olika företag och avdelningar verkar ha olika påverkan på de ekonomiska prestationerna. Människor motiveras dessutom av olika faktorer och för företag är det därför viktigt att förstå faktorerna.Studien baseras på två kvalitativa undersökningar, med företagsledare och experter på ledarskap, men också på en kvantitativ undersökning med medarbetare. Informationen från undersökningen med experter hjälper oss att bygga en generell bild över hur företagsledare kan använda åtgärder för att öka motivationen och hur den kan påverka lönsamheten. Informationen kompletteras med undersökningen med företagsledare från olika företag som anger sina uppfattningar om motivation och lönsamhet. Undersökningen med medarbetare från olika företag visar hur arbetsbeteendet påverkas av motivation men också vilka åtgärder som är effektivast. Lönsamheten är påverkad av motivationen, men kunskapen om effekten varierar. Studien bidrar dels med nya insikter om hur företagets lönsamhet påverkas av motivationshöjande åtgärder, men också vilken åtgärd som kan vara effektivast. / Uppsatsnivå: C

Uppsatsen är uppbyggd kring företaget IKEA. Fokus ligger på uppskjutningsstrategin kring företagets arbete med att få kunden att vara delaktig i processen att få varorna färdigställda. I arbetet ligger det även fokus kring företagets kundnöjdhet, kundanpassning och lönsamhet samt hur de jobbar med dessa segment.Att använda kunden som medproducent och därigenom låta dem göra en del av jobbet blir vanligare. Det är väldigt mycket för företag att tänka på i arbetet med att få kunden att agera medproducent och känna sig nöjd samtidigt som man ska lyckas med att maximera företagets lönsamhet. Marknadsföring för företagen har varit inriktad mer på företagets vara eller produkt de förmedlar eller säljer. Kundnöjdheten har blivit en ståndpunkt för de flesta företagen då de insett att behovet av att kunderna återkommer och att så få som möjligt väljer att hoppa av är viktigt för lönsamheten.För att uppnå vårt syfte gjorde vi en djupintervju med en anställd på företaget. Vår undersökning visar att vad de gör, vad de säger, de produkter de erbjuder, det pris de erbjuder, presentationen av deras utbud och den information de ger kunderna bidrar alla till deras image. Den övergripande uppgiften för IKEA:s marknadskommunikation är att bygga IKEA varumärket och inspirera människor att komma till butikerna. Att IKEA sedan väldigt länge har haft relationen med kunden och att denne ska vara med och bygga ihop varorna han/hon köper är sannerligen allmänt känt. Konsumenternas beteende gentemot produkten förändras hela tiden. Förändringen beror på den specifika produkten och detta är skälet till att detaljhandlarna använder sig av uppskjutande strategier istället för mer traditionella strategier. I uppsatsen kommer vi att belysa olika aspekter kring uppskjutningsstrategin och på vilket sätt IKEA använder sig av det.