No description available.

Genom en lagändring 2003 skapades nya förutsättningar vid fastighetstransaktioner. Under det senaste decenniet har det vanligaste förfarandet vid en försäljning av en näringsfastighet varit att paketera fastigheten i ett dotterbolag och avyttra detta som lös egendom. Detta förfarande leder till att säljande företag undkommer kapitalbeskattning. För köpande bolag innebär det dock att de övertar denna beskattning som en latent skatteskuld. För att detta förfarande ska möjliggöras är det en förutsättning att båda parter gynnas av tillvägagångsättet. Köparen undviker genom att förvärva fastigheten som lös egendom att erlägga stämpelskatt, och har möjlighet att få en viss paketeringsrabatt på köpeskillingen. Det nya förfarandet skapar inte bara nya möjligheter utan även nya risker uppstår. Olika regelverk reglerar tillvägagångsätten, köp av lös egendom regleras i köplagen med fast egendom regleras i jordabalken. Denna uppsats försöker genom ett fiktivt fall undersöka fastighetstransaktioner genom traditionell försäljning av fast egendom samt försäljning av bolagspaketerade fastigheter(lös egendom). Utgångspunkten är att försöka lokalisera potentiella möjligheter och risker för köpare och säljare beroende på vilket förfarande de väljer. För att mynna ut till en diskussion kring hur de olika förfarandena kommer påverka parterna.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda. De alternativa lösningar som diskuterats är ett nationellt standardavtal eller upprättandet av en checklista för för att underlätta kontraktsskrivandet för avtalsparterna.

Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör på den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som ägare. Fallföretaget i vår studie blev för sex år sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förändringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förändringar som genomförts och med hjälp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förändringarna har mottagits i organisationen på det sätt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer både i fallföretaget och hos PE-ägaren. Vi har i studien fått reda på att fallföretaget, utifrån direktiv från de nya ägarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet. Ägarna har också bytt ut personer i koncernledningen för att driva på de två nämnda förändringarna. Vi kan i studien se en situation där förändringarna har mött motstånd från de befintliga institutionerna i organisationen och blev löst kopplade till den operativa verksamheten, vilket resulterade i en ceremoniell institutionalisering av de nya ekonomistyrningssystemen. De användes men påverkade inte hur individer inom organisationen utförde sitt vardagliga arbete. Först efter det att PE-ägaren bytt ut individer på nyckelpositioner i företaget och att dessa nya individer kommunicerat syftet med förändringarna nedåt i organisationen har förändringarna så småningom institutionaliserats instrumentellt.

<p>Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda. De alternativa lösningar som diskuterats är ett nationellt standardavtal eller upprättandet av en checklista för för att underlätta kontraktsskrivandet för avtalsparterna.</p>

No description available.

Uppsatsens syfte var att utreda rättsläget för hur undantagsregeln i 2 kap. 4 § JB ska tillämpas. Med detta följer en utredning av begreppet ”annan än fastighetsägaren” som är ett rekvisit i regeln. För att kunna besvara syftet behövde först några delfrågeställningar besvaras. Utredningen tar därför sin början i att undersöka vad som är att anse som fast egendom utifrån jordabalkens regler och särskilt reglerna om tillbehör till fastighet eftersom dessa föremål kan ha karaktär av lös respektive fast egendom. Följdfrågor som uppstår angående tillämpningen av 2 kap. 4 § JB är i vems intresse som tillbehörspresumtionen bryts och hur tillämpningen av regeln står sig i förhållande till förutsebarhetsprincipen. Utredningen har skett genom användning av den rättsdogmatiska metoden och material som undersökts är de olika rättskällorna: lag, förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet som uppsatsen kommer fram till är att rättsfallet NJA 2014 s. 35 klarlagt rättsläget för hur begreppet ”annan än fastighetsägaren” ska tolkas. Rättsfallet fastställer det som doktrin och tidigare rättsfall antytt att en delägare kan anses som annan än fastighetsägaren. Regeln blir därmed tillämplig på fall där en delägare tillfört föremål till en fastighet som denna äger gemensamt med andra. Undantagsregeln i 2 kap. 4 § JB kan därmed leda till att tillbehörspresumtionen bryts när en delägare tillför fastigheten föremål om så inte sker i även de övriga delägarnas intresse. Denna tillämpning av 2 kap. 4 § JB leder till att förutsebarheten för framtida utfall är begränsad då det är en intressefråga som kan te sig olika från fall till fall. Särskilt skyddsvärda intressen ligger i huvudsak hos den som tillför fastigheten föremål utan att vara fastighetens ägare men även en delägare i fastigheten som tillför egendom är skyddsvärd.

Bakgrund och syfte: Syftet med studien var att undersöka hur CV-lös rekrytering kan fungera som arbetssätt inom bemanningsbranschen. I enlighet med det har CVts och personliga brevets betydelse, rekryteringsprocessers tidsåtgång samt rekryterares primära attityd gentemot CV-lös rekrytering tagits i beaktning. Metod: En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data. Resultat: CVt till skillnad från det personliga brevet fyller en viktig funktion i rekryteringsprocessen för att utläsa den sökandes kompetens. En CV-lös rekryteringsprocess skulle dock kunna effektivisera urvalsprocessen vid ett stort urval, om det framkommer tydligt huruvida den sökande uppfyller tjänstens skallkrav. Slutsatser: CV-lös rekrytering är inte alltid det mest lämpliga tillvägagångssättet för att effektivisera rekryteringsprocesser. Det som framförallt behövs ta i beaktning vid implementeringen av CV-lös rekrytering som arbetssätt är aktuella tjänsters komplexitet samt i vilken kontext omvärlden befinner sig i.

No description available.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.