Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken. Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida. Hur studiens butiker arbetar med miljövänliga varor skiljer sig mycket åt. I två av studien fyra butiker tycker vi oss inte se att ICAs centrala riktlinjer genomsyrar arbetssättet. Mellan dessa två butiker och den presentation av miljösatsningar som ICA centralt redogör för på sin hemsida ser vi lösa kopplingar.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter? - Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem? - På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra? - På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?

<p>Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. </p><p>Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. </p><p>Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter?</p><p>- Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem?</p><p>- På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra?</p><p>- På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?</p>

Syftet med studien var att utvärdera om samarbetsbaserad problemlösning (SBP) är ett effektivt verktyg för pedagoger att hjälpa elever som har bristande sociala, känslomässiga eller beteendemässiga färdigheter. Studien avsåg också undersöka om implementeringen av SBP hade någon ytterligare inverkan på pedagogernas arbete utöver det direkta arbetet med enskilda elever. Studien kastar också ljus över vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har för elevers utveckling. Studien baseras på pedagogernas egna uppfattningar av vad implementeringen av SBP har bidragit till. För att utvärdera effekterna och upplevelserna av den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen användes det standardiserade bedömningsinstrumentet, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) samt en egen utformad kvalitativ enkät.   Resultatet av denna studie visar att pedagogerna upplever att SBP är ett effektivt verktyg för att hjälpa elever att utveckla bristande sociala, känslomässiga och beteendemässiga färdigheter. Implementeringen av SBP har dessutom bidragit till att pedagogerna har fått ett gemensamt språk och tankesätt samt samarbetar bättre med varandra. Pedagogerna har också fått ett mer salutogent synsätt. Tidigare fokuserade pedagogerna främst på vad eleverna inte kan, och nu ligger fokus på att finna lösningar. Implementeringen av SBP har vidare bidragit till ett ökat deltagande för eleverna, eleverna får göra sina röster hörda och blir lyssnade på i större utsträckning. / The purpose of this study was to evaluate whether collaborative problem solving (CPS) is an effective tool for educators to help students who are lacking social, emotional or behavioral skills. The study also aimed to examine whether the implementation had any further impact on teachers' work in addition to their direct work with individual students. The study sheds light on the significance of the relationship between teacher and student, when it comes to students' development. The study is based on teachers own perceptions of what the implementation has contributed to. This study's evaluation of the effects and experiences of the collaborative problem solving model used standardized assessment instruments, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and a self -designed qualitative survey.   The results show that teachers perceive that CPS is an effective tool for helping students to develop lacking social, emotional and behavioral skills. The implementation of the CPS model has contributed to the educators' development of a common language and way of thinking, which has improved the overall collaboration at work. The teachers have also been given a more salutogenic approach. Previously the educators primarily focused on what students cannot do, and now they focus on finding solutions. The implementation of the CPS has further contributed to increased participation of the students, the students can make their voices heard and are being listened to more closely.

Ambulanssjukvården är idag en högteknologisk del av den svenska vårdkedjan där patienten ska förväntas möta samma vårdkvalité som i den övriga vården. Ambulansen är utformad till ett vårdrum där patienten ska kunna vårdas, behandlas och transporteras till sjukhus på ett säkert sätt. Prioritet-1 transport innebär att ambulansen med siren och/eller blåljus påkallar fri väg för att snabbt kunna ta sig till skadeplats och patient, eller snabbt kunna transportera patient till sjukhus. Dessa transporter innebär att ambulansen framförs i hastigheter över rådande hastighetsbestämmelser, och utgör en trafiksäkerhetsrisk för både omgivning, personal i ambulansen och patienten. Tidigare forskning har visat att majoriteten av ambulansrelaterade olyckor uppkommer under prioritet-1 transporter. Samtidigt som det innebär en flerfaldigt förhöjd risk för skador med dödlig utgång för personalen i vårdutrymmet vid dessa olyckor jämfört med personal i förarhytten. Detta förklaras av ambulansens design och tekniska utformning samt låg grad av bältesanvändning hos vårdande ambulanspersonal. Ambulanspersonalen har beskrivit att de vid omhändertagandet av den kritiskt sjuke patienten behöver vara obältade under transporten för att utföra avancerad och livsuppehållande behandling under transport. Att transportera patienter är en av de huvudsakliga uppgifterna i dagens ambulanssjukvård, och i ambulanssjuksköterskans kompetensbeskrivning beskrivs att denne ska kunna transportera patienten på ett patient- och trafiksäkert sätt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors bedömning av trafiksäkerheten i ambulansens vårdutrymme under prioritet-1 transport till sjukhus. En webenkät utformades för att undersöka sjuksköterskors bedömning av tre identifierade trafiksäkerhetsrisker i vårdutrymmet, den obältade vårdaren, den obältade patienten samt förekomsten av lösa föremål. Resultatet visade en låg bältesanvändning för vårdande sjuksköterska under transport, en hög bältesanvändning för patienten samt en hög förekomst av lösa föremål i vårdutrymmet. Sjuksköterskans utbildning påverkade inte bältesanvändningen för vårdaren, bältesanvändningen för patienten eller förekomsten av lösa föremål. Dock visade resultatet att specialistsjuksköterskorna inom ambulanssjukvård, bedömde trafiksäkerhetsrisken högre för patienten vid de tillfällen då vårdaren var obältad, än de grundutbildade sjuksköterskorna. Vidare ansåg flera av respondenterna att tidsintervallet då hen var obältad och förekomst av lösa föremål utgjorde en högre risk för vårdande sjuksköterska än för patienten. Det var författarnas slutsats att prioritet-1 transporter med ambulans framförs i höga hastigheter, detta med ökad skade-och mortalitetsrisk för ambulanspersonal och patient vid en eventuell kollision. En markant lägre bältesanvändning hos ambulanspersonalen i vårdutrymmet jämfört med nationell data av civila bilister i Sverige, samt av ambulanspersonalen upplevd dålig fordonsdesign med lösa föremål som följd ökar skaderisken ytterligare. Ambulanspersonalen saknar kunskap kring de risker det innebär att färdas obältad i ett fordon, samt kunskap kring de skador lösa föremål kan åstadkomma vid eventuell skadehändelse med involverad ambulans. Vårdmiljön i ambulansen har stor förbättringspotential, där design och utformning kan minska behovet av vårdarens rörlighet och förekomsten av lösa föremål. Kunskap kring trafiksäkerhet och dess betydelse för patient och vårdare behöver ökas hos den operativa ambulanspersonalen. Nyckelord: prehospital, trafiksäkerhet, utryckningskörning, bältesanvändning, lösa föremål / Ambulance care is today an advanced medical instance of the Swedish care system, where patients can expect to meet the same quality of care as in any other care institution. The ambulance is designed to be used as a room for care where the patient can be safely treated and transported to hospitals in a safe way. Priority-1 transport means that the ambulance with the siren and/or lights, demands free access on the road, to quickly get to the patient, or to quickly transport the patient to the hospital. These transports mean that the ambulance drives at speeds that exceeds speed limits, and poses a road safety hazard to both the environment, ambulance staff and the patient. Previous research has shown that the majority of ambulance-related accidents occur under priority-1 transports. At the same time as it involves a multiple increased risk of fatal injury for the personnel in the care space. This is explained by the ambulance's technical design and low proportion of belt use in ambulance staff. Ambulance staff have described that when handling the severely ill patient, they need to be unbelted during transportation to perform advanced and life-saving treatment during transportation. The patient transport to, or between hospitals is one of the main tasks in today's ambulance care, and in the ambulance nurse's competence description it is described that the ambulance nurse should be capable of transporting the patient in a patient-and road safe way.   The purpose of the study was to describe the nurse's assessment of road safety in the ambulance care area, under priority-1 transport to hospitals.   A web survey was designed to investigate the nurse's assessment of three identified road safety risks in the care area, the unbelted care provider, the unbelted patient and the presence of loose objects.   The result showed a low belt usage for the staff during transport, a high belt use for the patient and a high incidence of loose items in the care space. The nurses level of education did not affect the use of seat belts for the nurses, seat belt use or the occurrence of loose objects. However, the result of the fact that the ambulance nurse compared with the undergraduate nurse assessed the road safety risk higher for the patient on occasions when the caretaker was unbelted. It was significantly more common that the nurse considered the time interval when he or she was unbelted as a risk for him/ herself, and the loose objects occur to be posed a higher risk to the caregiver than to the patient. It was the authors' conclusion that priority 1 transports with ambulances are performed at high speeds, whit increased injury and mortality risk for ambulance staff and patient in a possible collision. A significantly lower seat belt use of ambulance staff in the care space compared to national data of civilian drivers in Sweden, as well as the ambulance staff's experience of poor vehicle design with loose items as a consequence, increases the risk of injury further. The care space in the ambulance has great potential for design improvments which can reduce ambulance nurses need of mobility and the presence of loose objects. Knowledge of traffic safety and its importance for patients and care givers, needs to be increased in the operational ambulance personnel.   Keywords: prehospital, traffic safety, emergency driving, seat belt use, loose objects

Syftet med vår studie var att undersöka idrottslärare på mellanstadiet och deras uppfattningar om betydelsen av fasta lokaliteter och lösa redskap för genomförandet av idrottsundervisning. I arbetet utgick vi från tre olika teoretiska utgångspunkter, dessa teorier var ramfaktorteorin, the theory of affordance samt the theory of loose parts. I studien använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade sex idrottslärare som var verksamma på skolor i södra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv ansats. Kategorierna vi utgick ifrån i analysen var fasta lokaliteter, lösa redskap och yttre faktorer, vilka härstammar från de teoretiska utgångspunkterna the theory of affordance, the theory of loose parts och ramfaktorteorin. Resultatet i studien visade att idrottslärarna vi intervjuade upplevde att de fasta lokaliteterna och lösa redskapen hade en stor påverkan i planeringen och genomförandet av idrottsundervisningen. Med hjälp av goda fasta lokaliteter och lösa redskap upplevde idrottslärarna att elevernas engagemang och aktivitetsnivå ökade i idrottsundervisningen. De konsekvenser som kan uppstå av att idrottslärare inte har tillgång till goda fasta lokaliteter och lösa redskap, är att kvaliteten på undervisningen sjunker. Därför är det viktigt att idrottslärarna ges bra förutsättningar i sin undervisning i form av fasta lokaliteter och lösa redskap, för att kunna främja alla elevers rörelsebehov.

The aim of this thesis was to find out how the teachers I have interviewed, felt that they worked with and looked at conflict management. The aim was also to find similarities and differences in teachers' ways of working with conflict. With the help of my questions, I got answers to what I wanted to explore in my essay. I used these questions: What strategies do the teachers I interviewed for managing conflicts in preschool? What tools do the teachers I interviewed see as most effective in the process of conflict management? Are there differences and similarities in the way that the teachers I interviewed work with current conflict? What factors, according to the informants starts a conflict? What is the teachers’ definition of a conflict and how does their definition affect their approach when working with conflicts?In my study, I have used a qualitative approach in the form of structured interview, to get material for my thesis. In my interviews, I used an interview guide and a tape recorder.I analyzed my material using three different theories. The first theory is Vygotsky's theory of learning and development from a sociocultural perspective, the other is Skinner's theory of positive feedback and the third is Freud's psychoanalytic theory. I have also used the previous research to analyze my empirical material. Previous research describing various approaches to working with conflicts. I have also used the book Solution -oriented pedagogy as a tool to analyze my material.      The study shows that it seems as the most important thing in one's work with conflict, is the way a teacher look at and relate to a conflict. Many of the teacher see a conflict as something constructive and positive. There is a different approach and strategies in the way the different pre-schoolteachers work and help the kids to take on and resolve a conflict. The similarities in the teachers work with conflict is that they find dialogue as an important tool and that the language is important in resolving a conflict.

No description available.

Denna uppsats handlar om hur pedagogers stress och kortsiktiga lösningar påverkar barnen och förskolans verksamhet. Genom att använda mig utav en hermeneutisk forskningsansats har jag försökt få en ny förståelse utifrån den förförståelse jag redan har. Framförallt har jag använt mig utav Hans- Georg Gadamers hermeneutik. Syftet med uppsatsen är att visa på hurpedagogers stress påverkar barnen på förskolan och verksamheten. Genom att visa hurskapas en förståelse över hur man kan arbeta annorlunda. Vad behöver man som pedagog bära med sig in i verksamheten?  Min berättelse handlar om tre olika situationer där kortsiktiga lösningar och stress är en faktor. Den ena situationen är ett möte, den andra en vanlig dag på förskolan och den tredje handlar om kommunikation mellan kollegor och kommunikation mellan medarbetare och chef. Mina frågeställningar är:  Hur påverkar pedagogers stress och kortsiktiga lösningar förskolans verksamhet? På vilket sätt påverkas barnen i förskolan utav pedagogers stress och kortsiktiga lösningar? Då människor reagerar olika på stress och olika stressorer så finns det inget mirakelmedel för att ”bota” situationerna. Jag har därför i min uppsats visat på vilka rättigheter man har som medarbetare och vilka skyldigheter arbetsgivaren har.  Det jag kommit fram till är att pedagogers stress och kortsiktiga lösningar påverkar barn och verksamheten indirekt. Genom att andra faktorer såsom möten och personalbrist hindrar verksamheten så påverkas barnen indirekt. Detta genom att pedagogen är mindre närvarande och mer lättirriterad på grund av sociala och organisatoriska faktorer. Detta i sin tur påverkar barnen indirekt genom att pedagogen hindras från att göra ett tillfredsställande arbete. / This essay is about how educators´ stress and short-term solutions affect the children and the preschool activities. By using a hermeneutic research approach, I have tried to get a new understanding based on the pre-understanding I already have. Most importantly, I have used Hans-Georg Gadamer's hermeneutic. The purpose of the paper is to show how preschool teachers´ stress affects the children in preschool and the function of preschool, by showing how to create an understanding of how to work differently. What do you need, as a preschool teacher, to bring into the preschool?                       My story is about three different situations where short-term solutions and stress are factors. One situation is a meeting, the other is a regular day at preschool and the third is about communication between colleagues and communication between coworkers and boss.                       My questions are:  How do the educator´s stress and short-term solutions affect the preschool's activities? In what way are the children in the preschool affected by the educator´s stress and short-term solutions?                       As people react differently to stress and stressors, there is no miracle "cure" of the situations. In my essay, I have therefore discussed the rights of employees as well as the duties of the employer.                        What I have concluded is that preschool teachers´ stress and short-term solutions affect children and the preschool indirectly. Because other factors, such as meetings and staff shortages, hinder the activities, the children are indirectly affected. This is because the pedagogue is less present and more easily irritated due to social and organizational factors. This, in turn, affects the children indirectly by preventing the pedagogue from doing a satisfactory job.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.