• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

LEDARSKAP OCH PERSONLIGHET INOM IDROTTEN : Prefererat ledarskap i relation tillpersonlighet hos lagidrottare på elitjuniornivå / LEADERSHIP AND PERSONALITY IN SPORTS  : Preferred leadership in relation to personality of team athletes on elite junior level

Öberg, Björn, Arnåsen, Mattias January 2013 (has links)
Syftet med studien var att studera sambandet mellan elitjuniorers ledarskapspreferenser och deras personlighet. Urvalsgruppen bestod av 167 elitjuniorer, i åldrarna 16-20 år (M=17,29). Försökspersonerna var av både manligt (116 st) och kvinnligt (51 st) kön, vilka var aktiva inom interaktiva bollsporter. Deltagarna fick svara på tre olika frågeformulär (1) Demografisk fakta (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Efterföljande korrelationsanalyser visade signifikanta samband mellan Extraversion, Demokratiskt ledarbeteende och Positiv Feedback, samt mellan Neuroticism och Socialt stödjande ledarbeteende. Resultatet visade även ett signifikant samband mellan personlighetsdraget Trevlighet och Autokratiskt- och Socialt stödjande ledarbeteende. En slutsats utifrån resultatet är att prefererat ledarskap formas av olika personlighetsdrag, och varierar bland individer genom dess personlighet. I diskussionsdelen föreslås att ledarskapet inom idrotten bör präglas av en flexibilitet och anpassas till enskilda individer i större utsträckning. Exempel på praktiska implikationer och framtida forskning ges. / The purpose of the study was to examine the relationship between elite junior athlete’s   leadership preferences and their personality. Study participants consisted of 167 elite juniors, aged 16-20 years (M = 17,29). Subjects were both male (116) and female (51), and active in interactive sports. Participants were asked to answer three questionnaires (1) Demographic facts (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Subsequent correlation analyses showed significant associations between Extraversion, Democratic behavior and Positive Feedback, and between Neuroticism and social supportive behavior. The results also showed a significant correlation between the personality trait Agreeableness and Autocratic and Social support behavior. One conclusion from the results is that preferred leadership is a function of the athlete’s personality traits. This suggests that leadership in sports should be characterized by flexibility and adaptation to athlete’s individual differences to a greater extend. Examples of practical implications and future research are presented.
2

Den effektiva ledarens kännetecken – är vi alla överens? : En studie om implicita bilder och preferenser för ledaregenskaper utifrån sociala skiljelinjer

Bennhage, Axel January 2016 (has links)
Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.
3

Ålderns påverkan på ledarskapspreferenser : En granskning av sambandet mellan ålder och ledarskapspreferenser bland HR-anställda i Sverige. / The influence of age on leadership preferences : An examination of the relationship between age and leadership preferences among HR employees in Sweden.

Atle, Ebba January 2024 (has links)
Ledarskapsteori är ett viktigt ämne inom forskning, för att göra det möjligt att optimera prestation och trivsel hos medarbetare i organisationer. Det skapar även möjligheter för ledare att anpassa sig efter sina medarbetare och skapa trivsamma och produktiva arbetsplatser.   Denna studie undersöker sambandet mellan ålder och ledarskapspreferenser hos HR-anställda i Sverige. HR-anställda ansågs vara relevanta att studera då de har stor påverkan på hälsan hos alla anställda på en arbetsplats. Studien utfördes i form av en enkät som besvarades av 221 respondenter, där 21 frågor från instrumentet Multifactor Leadership Questionnaire, MLQ, besvarades. Frågorna mätte ledarstilarna Transformativt ledarskap, Transaktionellt ledarskap samt Laissez faire-ledarskap. Dessutom togs hänsyn till fyra olika generationsindelningar i studien; Baby Boomers, Generation X, Generation Y och Generation Z. Dessa representerar åldern på den arbetskraft som befinner sig på arbetsmarknaden idag.   Resultatet visade på ett negativt samband mellan ålder och preferens för transformativt ledarskap, vilket indikerar att yngre personer föredrar ledare som är mer transformativa i sitt ledarskap. Det fanns även samband mellan preferens för olika ledarstilar, vilket tyder på att en ökad preferens för en av ledarstilarna indikerar en högre preferens för ytterligare en ledarstil. Studien ställer sig kritisk till generationsindelningar, då det inte fanns några signifikanta skillnader mellan preferenserna hos individer från olika generationer. / Leadership theory is an important subject within research, to create information and knowledge of how leadership preferences can differ between individuals. It also creates an opportunity for leaders to adapt their leadership to different co-workers and create healthy workplaces.   The purpose of this study was to investigate the correlation between age and leadership preference in HR-employees in Sweden. HR-employees was considered to be relevant since they are accountable for the health of all employees at a workplace. A survey was conduced, where the 221 respondents answered 21 questions from the questionnaire Multifactor Leadership Questionnare, MLQ. The questions measured the leadership types Transformative leadership, Transactional leadership and Laissez-faire leadership. Four generations were also considered; Baby Boomers, Generation X, Generation Y and Generation Z, which represent the age of the workforce in Sweden at the time the study was conducted.   The study found a negative correlation between age and preference for Transformative leadership, which indicated that younger people prefer leaders who are transformative in their leadership. There were also correlations between preferences for different leadership types, where a higher preference for one leadership type also indicated a higher preference for another leadership type. The study is critical to dividing and judging people based on generation, since there were no differences between the preferences in individuals from different generations.

Page generated in 0.0705 seconds