Bakgrund: Humankapitalet anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Något som är problematiskt då det inte finns någon allmänt erkänd modell för att mäta detta. Det leder till att det blir en skillnad mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet på företaget. Det finns inga tydliga regler för hur företag ska redovisa om sitt humankapital men många väljer att göra detta kvalitativt i årsredovisningarna då de vill få med det totala värdet på företaget.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka företags årsredovisningar för att studera hur och varför företag presenterar sina investeringar i humankapital. Studien ämnade även att ge en teoretisk bild gällande legitimitetens betydelse för redovisningen av humankapital.   Metod: Studien har byggt på en surveystudie samt en komparativundersökning för två branscher, industribranschen och dagligvaruhandeln. En kvalitativ studie har genomförts med inslag av ett induktivt angreppssätt. Empirin har baserats på årsredovisningar som analyserats genom innehållsanalys med hjälp av kodning.   Resultat, slutsats: Alla de studerade företagen visar på att de redovisar sitt humankapital kvalitativt i sina årsredovisningar, dock i olika omfattning och på olika sätt. Hur företagen väljer att presentera sitt humankapital är inte branschrelaterat eller till fullo företagsspecifikt. Anledningen är att företagen har olika intressenter med olika informationsbehov. Företagen behöver även följa rådande sociala normer för att kunna anses som legitima. Då företagen visar på medvetenhet gällande hur legitimitet uppnås, visar dem att legitimitet har en stor betydelse vid redovisning av humankapital.

Background and Introduction: Environmental report drew attention in the 1980s when the Världskommissionen för miljö och utveckling received a mandate from the FN to investigate the relationship between economic development and environmental degradation. In connection with this, although sustainability a new item for many businesses. But to say exactly what sustainability is all about is very difficult. In 1996 the then Government Redovisningskommissionen a study on the introduction of an amendment to the Annual Accounts Act, which would force companies to report on environmental issues in their annual or consolidated accounts. The report led to the Swedish Parliament introduced a requirement for environmental reporting one year later. Over the years since then including the CSR concept has become very central in corporate strategy and that all public companies since 2008 to establish sustainability reporting according to GRI. After many years with a focus on environmental sustainability and believe Bino Catasús to our origin, ethnicity is on the way back. Bergström agrees and says that »people« is the new pattern of development. Purpose: The purpose of this paper is to explain the details of personnel who are in corporate sustainability reporting in 2009. Method: The thesis has been carried out with a documentary study of 56 listed (on the Stockholm OMX), corporate sustainability reports from 2009 are included. Development of the checklist (see Appendix 1) was made by taking help from literature's undergo various parts such as the legitimacy of what is right or wrong. But even based on the criteria GRI sets up the guidelines of what a sustainability report should include such conditions. Conclusions: Based on what the analysis shows it can be concluded that the six dependent variables that are included in the survey, it's just one of them (diversity) has not been possible to find any connection at all. The remaining five dependent variables, there are related in some way with the independent variables. However, it commented that among the independent variables, only three out of five as it is related to the dependent variables. The fact that it is only correlation between independent variables and the amount of personnel information is one conclusion to draw. So from Figure 1 can be drawn three conclusions. The first is that there is a connection between industry and the amount of personnel information. The second conclusion is that there is a positive correlation between company size and personnel information, and the third is that there is a negative correlation between profitability and employee information. / Bakgrund och introduktion: Miljöredovisning    uppmärksammades    på    1980-talet    när Världskommissionen för miljö och utveckling fick ett uppdrag av FN att utreda sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. I samband med detta blev även hållbarhetsredovisning en ny punkt för många företag. Men att exakt säga vad hållbarhetsredovisning är för något är mycket svårt. År 1996 gjorde den dåvarande statliga Redovisningskommissionen en utredning om det skulle införas en ändring i årsredovisningslagen som skulle tvinga företagen att rapportera om miljöfrågor i sin års- eller koncernredovisning. Redovisningskommissionens rapport ledde till att Sveriges Riksdag införde ett krav på miljörapportering ett år senare. Under årens lopp därefter har bland annat CSR-begreppet blivit ett mycket centralt begrepp i företagsstrategi och sedan år 2008 måste att alla statliga företag upprätta hållbarhetsredovisning enligt GRI. Efter många år med fokus på miljö och hållbarhet tror Bino Catasús att vårt ursprung, etnicitet är på väg tillbaka. Sören Bergström håller med och menar att »people« är det nya i utvecklingsmönstret.Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara upplysningar om personal som finns i företags hållbarhetsredovisning år 2009.Metod: Uppsatsen har genomförts med en dokumentstudie där 56 noterade (på Stockholm Nasdaq OMX) företags hållbarhetsredovisningar från år 2009 ingår. Framtagningen av checklistan (se bilaga 1) gjordes genom att ta hjälp av litteraturgenomgångens olika delar såsom till exempel legitimitet om vad som är rätt eller fel. Men även utifrån de kriterier som GRI sätter upp för riktlinjer om vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla som till exempel arbetsförhållanden.Slutsatser: Utifrån vad analysen visar kan det konstateras att av de sex beroende variabler som är med i undersökningen så är det bara en av dem (diversitet) som inte gått att finna något samband överhuvudtaget. De resterande fem beroende variablerna finns det samband på ett eller annat vis med de oberoende variblerna. Dock skall det kommenteras att bland de oberoende variablerna är det bara tre av fem som det finns samband till beroende variablerna. Att det dessutom bara finns samband mellan oberoende variabler och mängden personalupplysningar är en slutsats att dra. Så utifrån figur 1 kan det dras tre slutsatser. Den första är att det finns ett samband mellan bransch och mängden personalupplysningar. Den andra slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan företagsstorlek och personalupplysningar samt den tredje är att det finns ett negativt samband mellan lönsamhet och personalupplysningar.

Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv.  Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna.

Denna studie ämnar förklara hur och varför företag, inom livsmedelsbranschen, använder hållbarhetsredovisning utöver lagkravet. Livsmedelsbranschen är speciellt intressant eftersom det är en bransch som har stor påverkan, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I takt med den växande populationen i världen har livsmedelssektorn en stor roll att spela i framtiden för att kunna tillgodose jordens befolkning med livsmedel på ett hållbart sätt.   Vår forskningsfråga är således “hur och varför använder företag, inom livsmedelsbranschen, hållbarhetsredovisning?” Kvalitativa intervjuer har genomförts med hållbarhetsansvariga på företag för att kunna besvara nämnd forskningsfråga. Hållbarhetsansvarig har en ledande och betydande roll för hållbarhetsredovisningen inom företaget och följaktligen tolkas och analyseras deras utsagor. Vidare tar vi hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori för att försöka förstå hur och varför företag använder hållbarhetsredovisning. Dessutom har en analysmodell konstruerats för att underlätta tolkningen av insamlad empiri.   De resultat som framkommit utifrån empirin är att hållbarhetsredovisningen används som en hållbarhetsmotor och som ett uppföljningsdokument för det verkliga hållbarhetsarbetet inom företagen. Vidare leder hållbarhetsredovisningen till ökad medvetenhet kring företagets hållbarhetsarbete och medför intern struktur för företaget. Hållbarhetsredovisningen är således mest relevant ur ett internt perspektiv. Hållbarhetsansvarig väljer hållbarhetsredovisningens innehåll och då detta innehåll kan vinklas i en riktning som blir fördelaktig för företaget, kan hållbarhetsredovisningen följaktligen inte anses vara fullt trovärdig och pålitlig. Vidare har intressenterna den största påverkan på utformningen av företagets hållbarhetsredovisning.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009. Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på. Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?   Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori. Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009. Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen.

Sedan 2016 gäller lagstiftningen om obligatorisk byrårotation. Syftet var att stärka revisorns oberoende. Kritiker menar dock att regleringen förstärker oberoendet på bekostnad av kvalitén. Detta innebär att det finns både möjligheter och svårigheter med obligatorisk byrårotation. Utifrån Agent-principalteorin och legitimitetsteorin har studien skapat förståelse för hur revisorns oberoende påverkas av hot, samt hur byrårotation påverkar oberoendet hos revisorn. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer med revisorer. Resultatet tyder på att revisorerna har en väl inarbetad professionell integritet i sin yrkesroll. Revisorerna är överens om att obligatorisk byrårotation förstärker oberoende genom att främst förhindra vänskapshot som riskerar att uppstå med en lång relation med en klient.

Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.   Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.   För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.      ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder

Den framväxande kunskapsekonomin har medfört att bolag blivit allt mer beroende av humankapital, något som omfattar personalens kunskaper och kompetenser. Trots att humankapitalet anses vara den viktigaste tillgången hos kunskapsintensiva företag tycks tillgången redovisas i låg omfattning till externa parter, något som resulterar i att bolag misslyckas med att kommunicera sitt sanna värde. Denna studie syftar till att studera hur redovisningen angående humankapital utvecklats över tid bland stora svenska finansbolag, detta genom en kvantitativ innehållsanalys. Årsredovisningar från verksamhetsåren 2007, 2011, 2015 och 2019 studerades för bolagen i urvalet och ligger till grund för analysen. Studiens resultat tyder på att humankapital fått ökat utrymme i årsredovisningar. Indikationer finns även på att redovisningen blivit allt mer kongruent över samma period. För vidare forskning uppmuntras till studier av värderelevansens förändring till följd av den utveckling som observerats i denna undersökning.

Syfte: Syftet är att undersöka hur den kulturella aspekten påverkar kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Problem: Hållbarhetsrapporteringen tar hänsyn till de sociala och miljömässiga åtgärder som en organisation tillämpar. Rapporten utformas för att bemöta de krav eller förväntningar som finns i ett samhälle och ska underlätta företagets intressenter vid beslutstagande men brister inom flera områden. Till skillnad från den finansiella rapporten är hållbarhetsrapporten inte reglerad i samma omfattning och uppnår därför inte harmonisering till samma utsträckning. Ett flertal olika faktorer hämmar harmoniseringen samt kvaliten och ett utav dessa faktorerna är det kulturella aspekten. Det existerar dock ett kunskapsgap inom ämnet eftersom det finns olika åsikter om kultur är en variabel som påverkar kvalitén på hållbarhetsinformationen, vilket denna studie vill undersöka.

Hållbart företagande har blivit en grundpelare i dagens företagsamma Sverige. Företag redovisar en hållbarhetsrapport för att kommunicera ut sitt hållbara företagande till intressenterna. Den har blivit viktigare för företag att bry sig om för att möta omgivningens och intressenternas förväntningar. Förväntningarna på företag att redovisa en högkvalitativ hållbarhetsrapport är höga men samtidigt är regleringar och rapporteringsstandarder av fri karaktär. Det är svårt att bestämma vilka faktorer som utgör en högkvalitativ hållbarhetsrapport och forskningen är begränsad. Syftet med studien är att analysera svenska hållbarhetsansvarigas uppfattningar om vilka faktorer som bidrar till högkvalitativa hållbarhetsrapporter utifrån Global Reporting Initiatives (GRI) rapporteringsprinciper för kvalitet. För att undersöka det används institutionell teori, legitimitetsteori, impression management, GRI-ramverket och tidigare forskning. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att faktorer som tydligare och striktare lagstiftning, utökade resurser, ett hållbarhetsorienterat ledarskap och extern revision är kvalitetshöjande faktorer när det kommer till hållbarhetsrapporter.