The importance of sustainability related questions hass increased rapidly and affects companies in different extent. Sustainable development is explained as ``a development that satisfies todays needs without compromising next generations opportunity to satisfy their needs´´. A societal transformation creates more beneficial conditions for companies to focus their work on sustainability to create a greener imprint on the enviroment. Societal transformations are resourse demanding but necessary to secure a sustainable future where they work to improve the social, enviromental and economic problems that exist today. The purpose of this study is to answer how companies relates to the are influenced by the opportunities and challenges in their sustainable work when the municipality is undergoing a green societal transformation and growth.  A qualitative research approach was chosen, where six semi-structured interviews based the gathering of the empirical material for the study.  The companies that represented the study qualify as local contractors within the energy-, electricianc- and contracting industry. An interview guide, with three themes, was designed usingthrough the theories. These three themes are continuous for the entire study where the result is represented  and is analyzed, through these.  The result of the study shows that companies experience the opportunities and challenges that come with societal transformations but where the majority are the opportunities.  are over representative. Further, the conflict of interest regarding companies’ sustainable work and their profitability corresponds with the literature, where it says these two are challenging to combine. Further, the study shows that companies are motivated by the inner motivation legitimacyfactor regarding sustainable work rather that the outer. There is a clear interest of regarding sustainability, for the companies as well as the customers, but where the question of whom should take the costs for the enviroment is crucial.  The result of the study can be useful for other cities that have or are going through similar societal transformations. Further, it can be used by established companies or startup companies, which undergoes extensive changes or in other ways are aiming to approve the approach towards the sustainability work.

Bakgrund & Problem: Företag idag ställs inför nya krav om socialt- och miljömässigt ansvar och bedöms utefter deras förmåga att uppfylla dessa. Därmed har kommunikation och redovisning genom hållbarhetsrapporten blivit viktig. Om företagets CSR arbete och sociala ansvar överensstämmer med samhällets förväntningar kan företaget ses som legitim, men om dessa förväntningar inte efterlevs kan legitimiteten istället påverkas negativt. Företag använder sig utav kommunikationsstrategier för att legitimera sitt agerande och därmed är hållbarhetsredovisningen problematisk då den inte kan anses vara ett svar på att företaget uppfyller sin ansvarsskyldighet. Ytterligare problem med hållbarhetsredovisningen är att den utelämnar information som är betydelsefull för intressenterna. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskapen för mottagare av företagens hållbarhetsrapporter så de kan fatta beslut om företaget på ett mer kritiskt sätt. Metod: I denna studie används en kvalitativ metod genom att en innehållsanalys genomförs av fem företags hållbarhetsrapporter. Vidare används en kvantitativ metod för att genomföra frekvensanalys av företagets intressenter. Resultat: Resultatet visar att strategier för att behålla legitimitet används både innan och efterskandal, medan strategier för att reparera legitimiteten används efter skandal. Mer exakt är det behålla legitimitet på ett pragmatiskt sätt och reparera legitimitet på ett moraliskt sätt som är de mest använda strategierna i hållbarhetsredovisningarna. Därutöver visas även en koppling mellan pragmatisk legitimitet och de interna intressenterna. / Background and problem: Nowadays companies need to face the new requirement of social- and environmental responsibility and are assessed by how they fulfill these demands. Because of this communication and accounting through sustainability reports have been important. If the company's CSR work and social responsibility are in line with society's expectations it can be considered legitim, if the expectations do not comply the legitimacy of the company will drop. Consequently, companies use communication strategies to legitimize their actions, and because of this sustainability reporting can’t be seen as a way of transparency. Furthermore, sustainability reporting does omit information that is significant to its stakeholders.  Aim: The study aims to increase the knowledge of sustainability reports for receivers of the report to make better and more critical decisions.  Method: This study was conducted in a qualitative method, a content analysis was performed on five companies' sustainability reports. Moreover, a quantitative method was used for the frequency analysis of the company's stakeholders.  Conclusion: The result shows that strategies to maintain legitimacy are used both before and after the scandal, while strategies to repair legitimacy are used after the scandal. More precisely, maintaining legitimacy pragmatically and repairing legitimacy morally are the most used strategies in sustainability reporting. In addition, a connection between pragmatic legitimacy and the internal stakeholders is also shown.

Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning i allt större utsträckning blivit reglerad. Denna studie undersöker hur svenska företags hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar förändrats efter införandet av EU:s direktiv 2014/95/EU med efterföljande implementering i svensk lag. För att undersöka detta används innehållsanalys baserat på CONI-modellen samt statistisk analys. Studiens urval är begränsad till företag som uppfyller lagkraven för obligatorisk hållbarhetsredovisning och som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studiens resultat visar att hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningen totalt sett har blivit mer djupgående och förklarande i samband med att lagstadgad reglering har införts. Innehållet av miljö- och socialt relaterad information har förbättrats men andra delar har inte signifikant förändrats. Vi kan inte heller se någon signifikant förändring av den totala kvantiteten hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningar. Sammantaget indikerar studiens resultat att lagen uppfyller syftet att förbättra innehållet i hållbarhetsrapportering.

Forskningsfrågor: - Hur har förändringar inom redovisningsprofessionen påverkat vad som anses vara en legitim redovisningskonsult?- Hur arbetar redovisningskonsulter för att etablera och bevara sin legitimitet?- Hur väl representerar auktorisationen legitimiteten av dagens redovisningskonsult? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som utgör en legitim redovisningskonsult i dagens arbetsklimat, vad förändringen har haft för påverkan och hur väl auktorisationen representerar det legitima anseendet.   Metod: En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts, urvalet bestod av redovisningskonsulter som uppfyller kraven för att bli auktoriserade.    Slutsats:  Studien visar att redovisningskonsulter arbetar aktivt för att signalera ut ett legitimt anseende samt sociala och samarbetsvilliga förmågor är det som utgör en legitim redovisningskonsult på grund av förändringar i arbetsklimatet. Arbetar redovisningskonsulten för en väletablerad redovisningsbyrå kommer det att få en påverkan på den individuella redovisningskonsulten. Kunder tenderar att anlita redovisningsbyråer och inte individen. Auktorisationen anses som en kvalitetsstämpel internt inom redovisningsbranschen men externt är det en okunskap kring vad auktorisationen innebär och därmed efterfrågas den inte. / Research questions: - How have changes in the accounting profession affected what is considered a legitimate accounting consultant?- How do accounting consultants work to establish and maintain their legitimacy?- How well does the authorization represent the legitimacy of today's accounting consultant? Purpose: The purpose of this study is to investigate what constitutes a legitimate accounting consultant in today's work climate, what impact the change has had and how well the authorization represents the legitimate reputation.   Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews has been carried out, the sample consisted of accounting consultants who meet the requirements to become authorized.    Conclusion:  The study shows that accounting consultants work actively to signal a legitimate reputation and social and cooperative abilities are what make up a legitimate accounting consultant due to changes in the work climate. If the accounting consultant works for a well-established accounting firm, it will have an impact on the individual accounting consultant. Clients tend to hire accounting firms and not the individual. The authorization is considered a quality seal internally within the accounting industry, but externally there is a lack of knowledge of what the authorization entails and thus it is not in demand.

No description available.

Bakgrund Inför företagens bokslut år 2017 ska större företag även uppföra och presentera en hållbarhetsredovisning som komplement för de finansiella måtten. Företagen behöver dock inte följa regleringen om de förklarar varför. Undersökningar tyder ändå på brister i hållbarhetsredovisningen där informationen inte är komplett trots den nya regleringen. Genom systemorienterade teorier samt positiv redovisningsteori finns det förväntningar om hur företagens bolagsstyrningsmekanismer ska påverka hållbarhetsredovisningen. Syfte Syftet med studien är att förklara huruvida bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen av företags hållbarhetsredovisning. Metod Denna studie utgår från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Hypoteser har formulerats utifrån systemorienterade teorier och positiv redovisningsteori kopplat till tidigare forskning om bolagsstyrning. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet utgörs av sekundärdata och undersökts genom regressionsanalyser. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett signifikant samband mellan utländskt ägande och hållbarhetsredovisningens omfattning. Till skillnad från tidigare studier finns det även ett svagt negativt samband mellan en kvinnlig VD och omfattningen. Till sist visar studiens resultat att det finns positiva samband mellan kontrollvariablerna revisorns uttalande samt applicering av GRI och omfattningen, där GRI resulterade i starka samband. / Introduction Ahead of company´s annual account for year 2017, larger companies will also construct and present a sustainability report as a complement to the financial measures. However, the companies do not have to follow the regulations if they explain why. Surveys nevertheless indicate shortcomings in the sustainability report where the information is not complete despite the new regulation. Through system-oriented theories and positive accounting theory, there are expectations as to how companies' corporate governance mechanisms will affect the sustainability report. Purpose The purpose of this study is to explain whether corporate governance mechanisms affect the extent of corporate sustainability report. Method This study has a deductive approach with a quantitative method. Hypothesis has been formulated through system-oriented theories and positive accounting theory connect with earlier research about corporate governance. The study has a cross-sectional design where the empirical data consist of secondary data and then examined in regression analyzes. Conclusion The study's results show that there is a significant correlation between foreign ownership and the extent of the sustainability report. Contrary to previous studies, there is also a slight negative correlation between a female CEO and the extent. Finally, the study's results show that there are positive correlations between the control variables auditor's statement and the application of GRI and the extent, where GRI resulted in strong relationships.

Bakgrund Idag inkluderas arbetet med CSR i företagens verksamheter och de upprättar också hållbarhetsredovisningar vilket är en följd av ökade påtryckningar från samhället och företagets intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier konstaterar att informationen i hållbarhetsredovisningar varierar väldigt mycket vilket försvårar möjligheten att som läsare kunna utvärdera olika hållbarhetsredovisningar och jämföra mellan olika företag. Till exempel måste aktieägarna tolka och värdera CSR-aktiviteterna på rätt sätt för att det ska skapa ett värde för dem. Företagets arbete med CSR kan skapa värde genom att det ökar förtroendet hos intressenterna och vid negativa händelser skyddar det företaget.   Syfte Vårt syfte är att bidra med förståelse för hållbarhetsredovisningens användbarhet vid en jämförelse mellan olika företag samt vilken information som är viktig för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar.   Genomförande Vi har genomfört vår studie i linje med den kvalitativa metoden. Vi har samlat in empiri via sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det empiriska resultatet i förhållande till de teorier och de tidigare studierna som presenterats i vår teoretiska referensram har lett till fram till vår slutsats.   Resultat Studien visar att transparens, trovärdighet och väsentlighet är viktiga faktorer för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar. Aktieägare bör dessutom utvärdera risker, samt sannolikheten att dessa kommer inträffa och vad det kommer att få för konsekvenser. Vår studie visar att hållbarhetsredovisningarna är användbara vid en jämförelse mellan olika företag eftersom utvärderingen sker utifrån helhetsperspektiv, vilket gör att aktieägarna kan bortse att hållbarhetsrapporterna redovisar olika slags information. / Background Today companies include CSR in their operations and establish sustainability reports which is a consequence of increased pressure from society and company stakeholders, including shareholders. Previous studies find that the information in sustainability reports varies, which complicates the ability of readers to evaluate different sustainability reports and compare it between companies. For example, to receive value from the CSR-activities, shareholders must in a correct way interpret and value the activities. Companies' work with CSR can create value for shareholders by increasing the trust of stakeholders which leads to protection of the company when negative events occur.   Purpose Our purpose is to contribute to understanding the use of sustainability reports when comparing between different companies and what information that is important for shareholders to evaluate in sustainability reports.   Methods We conducted our study in line with the qualitative method. The empirical data was gathered through six semi-structured interviews. Analyses of the empirical result in relation to theories and previous studies presented in our theoretical framework led to our conclusions.   Results This study shows that transparency, credibility and essential are important factors for shareholders to evaluate in sustainability reports. Shareholders should also evaluate risks, as well as the probability that these will occur and what it will have for consequences. Our study shows that sustainability reports are useful when comparing different companies because the evaluation is based on the comprehensive picture, which allows shareholders to ignore the fact that the companies report different types of information.

Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.

Bakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2015-2020 har Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank vid flertalet tillfällen delgivits sanktionsavgifter för brister i arbetet mot korruption och penningtvätt. Penningtvätt är en del av korruption och beskrivs av flertalet forskare som ett globalt problem där banker spelar en stor roll när det kommer till att dölja olagliga pengar. Banker som tidigare varit inblandade i skandaler tenderar att ha bristande förtroende bland intressenter vilket bland annat påverkar bankernas legitimitet negativt.  Syfte: Syftet med denna undersökning är att redogöra för vilken information som Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank avslöjar i sina hållbarhetsredovisningar om korruption och penningtvätt utifrån indikatorerna i GRI 205: Anti-corruption. Studien syftar till att analysera innehållet i de skriftliga hållbarhetsredovisningarna för att således kunna dra slutsatser kring eventuella likheter och skillnader gällande bankernas avslöjande om korruption och penningtvätt.  Metod: För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ innehållsanalys som datainsamlingsmetod tillämpats. Den kvalitativa innehållsanalysen har legat till grund för analysen av Nordeas, Svenska Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsredovisningar för åren 2017 till 2020.  Slutsats: Studiens resultat visar på att samtliga banker avslöjar mest information om affärshändelser avseende risk för korruption samt kommunikation och utbildning om politik och procedurer mot korruption. Denna studie konstaterar även att det avslöjas minst information gällande åtgärder som vidtagits på grund av korruptionincidenter. Dock utmärker sig Svenska Handelsbanken i detta då de avslöjar inträffade händelser kring korruption och penningtvätt som de varit involverade i, vilket resterande banker inte gör. Detta samtidigt som Svenska Handelsbanken är den bank som varit minst involverade i korruptionsskandaler de senaste åren, i jämförelse med Nordea, SEB och Swedbank. Studien visade även på att samtliga banker enbart redovisar kring några utvalda punkter inom varje indikator. Bankerna avslöjar endast information som berör en eller få av alla de punkter inom GRI 205: Anti-corruption. / Background and problem: Between the years 2015-2020, the banks Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB and Swedbank have on most occasions been notified of penalty fees for shortcomings in the work against corruption and money laundering. Money laundering is a part of corruption and is described by most researchers as a global problem where banks play a major role when it comes to hiding illegal money. Banks that have previously been involved in scandals tend to have a lack of trust among stakeholders, which among other things, has a negative effect on banks’ legitimacy.  Purpose: The purpose of this thesis is to report on Nordea´s, Svenska Handelsbanken´s, SEB´s and Swedbank´s corruption and money laundering disclosure, based on the indicators in GRI 205: Anti-corruption, in their sustainability reports. The study aims to analyze the content of the sustainability reports of the four banks in order to draw conclusions about possible similarities and differences regarding the banks’ corruption and money laundering disclosure.  Method: In order to answer the study's research question, a qualitative content analysis has been applied. The qualitative content analysis has formed the basis for the analysis of the four major Swedish banks´sustainability reports for the years 2017 to 2020.  Findings: The results of the study shows that all banks reveal most information about business activities regarding the risk of corruption as well as communication and education about policies and procedures against corruption. This study also ensures that it reveals the least information regarding measures taken due to corruption incidents. However, Svenska Handelsbanken excels in this as they reveal incidents of corruption and money laundering that they have been involved in, which the remaining banks do not. This at the same time as Svenska Handelsbanken is the bank that has been least involved in corruption scandals in recent years, in comparison with Nordea, SEB and Swedbank. The study also showed that all banks only report on a few selected parts within each indicator. Banks only disclose information that affects or receives all points within GRI 205: Anti-Corruption.

Hållbarhetsredovisning är ett instrument som har två grundläggande funktioner: ett instrument för ökad transparens och ett för styrning av hållbarhetsprocesser. Transparensperspektivet innefattar hur företaget genom sin hållbarhetsredovisning kan presentera sitt hållbarhetsarbete så att det blir mer synligt för dess intressenter. Styrningsperspektivet handlar om hur företag kan kontrollera, mäta och målstyra de hållbarhetsfrågor som anses vara viktiga genom hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det framförallt större företag som väljer att hållbarhetsredovisa. Forskning visar att företag inom miljökänsliga branscher lägger större vikt vid hållbarhetsredovisning än företag inom mindre miljökänsliga branscher. Under hösten 2016 infördes en lagändring i årsredovisningslagen som innebär att alla stora svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa. Eftersom bankerna är en mäktig aktör i kampen för en hållbar utveckling vill vi undersöka hur lagkravet har påverkat bankernas hållbarhetsredovisning och även om bankernas hållbarhetsredovisning håller på att utvecklas till en standard för branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av förändringar i hur företag inom den svenska bankbranschen redovisar sitt hållbarhetsarbete efter införandet av den nya redovisningslagen. Vidare vill vi undersöka förekomsten av likheter mellan bankernas hållbarhetsredovisning och om det går mot en normativ riktning för branschen. Vår studie ska bidra till den befintliga forskningen inom området för hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara på vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Vår forskning utgår från befintliga teorier på området och syftet är att undersöka om vi kan finna bevis för dessa teorier i vår forskning. Vår analys visar att det har skett en tydlig förändring i hur bankerna kommunicerar de olika nyckelorden och den kontext inom vilken orden används. För samtliga banker har det skett en markant ökning av ord kopplat till kontexten ledningsperspektiv och värderingar och principer. Dessutom har andelen ord kopplat till kontexten framtida planer minskat avsevärt. En annan slutsats som vi har kunnat dra är att det nya lagkravet även har bidragit till en ökad jämförbarhet av hållbarhetsredovisningen mellan företag inom samma bransch. Det kan förklaras med att företag inom samma bransch oftast har samma utmaningar, risker och centrala resultatindikatorer. / Sustainability reporting is an instrument that has two basic functions: an instrument for increased transparency and one for controlling sustainability processes. The transparency perspective includes how the company can present its sustainability work through its sustainability report so that it becomes more visible to its stakeholders. The governance perspective is about how companies can control, measure and target the sustainability issues that are considered important through sustainability reporting. At present, it is mainly large companies that choose to make sustainability reports. Research shows that companies in environmentally sensitive industries place greater emphasis on sustainability reporting than companies in less environmentally sensitive industries. In autumn 2016, a legislative amendment was introduced in the Annual Accounts Act, which means that all major Swedish companies are obliged to report on sustainability. As the banks are a powerful player in the struggle for sustainable development, we want to investigate how the legal requirement has affected the banks 'sustainability report and even if the banks' sustainability report is developing into a standard for the industry. The purpose of the thesis is to investigate the occurrence of changes in how companies in the Swedish banking industry report their sustainability work after the introduction of the new Accounting law. Furthermore, we want to investigate earlier times of similarities between the banks' sustainability reporting and whether it is moving towards a normative direction for the industry. Our study will help with existing research in the area of sustainability reporting. In order to answer our purpose, we have chosen a qualitative research strategy with a deductive research approach. Our research is based on existing theories in the area and the purpose is to investigate whether we can find evidence for these theories in our research. Analyzes show that there has been a clear change in how the banks communicate the various keywords and the context within it or the words. For all banks, there has been a significant increase in words linked to the context management perspective and values and principles. In addition, the proportion of words linked to the context of future plans has decreased significantly. Another conclusion we have been able to draw is that the new legal requirement also contributes to increase Affordability of the Sustainability Report between companies within the same industry. This can be explained by companies in the same industry often have the same challenges, risks and key performance indicators.