The purpose of this study is to investigate support measures that preschool teachers and special educators state that they could use, to include children with mild hearing impairment in preschool in a play pedagogical approach. To do this preschool teachers and special educators were provided with a case with questions which they gave answers to in written form. The aim of the study is achieved with the help of two research questions and a qualitative method where text analysis is chosen as the data collection method. In the analysis of the texts, a phenomenographic approach has been used. The answers the respondents gave have been problematized in the results discussion, where opportunities and challenges in the work with support measures to include children with mild hearing loss in a play pedagogical approach are analyzed as well.  The results of the study show that both special educators and preschool teachers believe that it is important with visual support measures and the type of pedagogical approach they use to include children with mild hearing loss in a play approach activities. The study's conclusion shows the importance of special educators and preschool teachers gaining the right skills to include children with mild hearing loss in a play pedagogical approach. They also describe that visual support is of great importance for children with mild hearing loss to feel included in the preschool's play approach activities. / Syftet med denna studie är att undersöka de stödinsatser som förskollärare och specialpedagoger uppger att de använder sig av för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i förskolan i ett lekpedagogiskt arbetssätt. I undersökningen får förskollärare samt specialpedagoger ta del av ett Case med tillhörande diskussionsfrågor och besvara dem i skriftlig form.  Studiens syfte besvaras med hjälp av två forskningsfrågor och en kvalitativ metod där textanalys är vald som datasamlingsmetod. I analysen av texterna har ett fenomenografiskt tillvägagångssätt används. De svar respondenterna återger problematiseras i resultatdiskussionen, där analyseras även möjligheter och utmaningar i arbetet med stödinsatser för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt.  I studiens resultat visar det att både specialpedagoger och förskollärare anser att det är viktigt med visuella stödinsatser och vilket förhållningssätt de har för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. Studiens slutsats visar vikten av att specialpedagoger och förskollärare får rätt kompetens för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. De beskriver även att visuellt stöd har en stor betydelse för att barn med lindrig hörselnedsättning ska känna sig inkluderade i förskolans verksamhet.

The study has been conducted with the purpose to increase knowledge about preschool teachers´ conceptions and how play emerges as a tool for stimulating children´s learning and development in the reasoning of preschool teachers. A qualitative method with semi-structured interviews and a flexible interview guide was used to collect data. A phenomenographic analysis model has been used, along with Vygotsky`s sociocultural theory, to analyze preschool teachers´ perceptions and experiences towards play and play as a tool for this study. The result shows different nuances of conceptions and of the preschool teachers roles in play such as directive, non-directive, roleplaying, interest-creating, attentive, safety-promoting, guiding, supporting, and participating. Childrens influence over play activities is identified by the preschool teachers in pedagogical documentation, mapping and the preschool teachers coordinated reflection work injunction with their planning of the preschool environment, by adding or removing different materials or make other changes in the play and learning environment with the aim to stimulate children´s creativity or interest. In this study these changes are limited by the different preschools economy to create appropriate learning environment and to acquire relevant material. The results indicate that preschool teachers´ participation in play is seen as crucial for the development and conditions of play. The preschool teachers emphasize that play is always prioritized, but their participation varies somewhat in terms of being non-directive, directive, role-playing, interest-creating, guiding, safety-promoting, or participating. Children´s influence on the activities is made visible in various ways trough documentation, mapping, and reflection work when preschool teachers plan, provide materials, and make changes in the play and learning environment to stimulate children´s creativity and interests. However, it is evident that there are certain limitations in terms of finances and suitable premises that can have a negative impact. / Studien har genomförts med syftet att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt samt hur leken som verktyg för att stimulera barns lärande och utveckling framträder i förskollärares resonemang. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en flexibel intervjuguide har använts för datainsamling. En fenomenografisk analysmodell har tillsammans med Vygotskijs sociokulturella teori använts för att analysera förskollärares uppfattningar om leken och leken som verktyg för denna studie. I analysen av studien framträder förskollärares olika förhållningssätt och deras roll i leken. Resultatet visar en bredd i förhållningssätt och roller, såsom styrande, icke styrande, rollspelande, intresseskapande, inlyssnande, trygghetsskapande, vägledande, stöttande och medlekande. I resultatet framkommer att förskollärares uppfattningar om lekens betydelse har stor inverkan på hur de prioriterar leken i sitt arbete. Förskollärares deltagande i lek uppfattas ha en central betydelse för lekens utveckling och förutsättningar. Studien visar att leken alltid prioriteras, men förskollärarnas deltagande varierar från icke styrande, styrande, rollspelande, intresseskapande, vägledande, trygghetsskapande till medlekare. Barns inflytande i verksamheten synliggörs på olika sätt till exempel genom dokumentation, kartläggning och reflektionsarbete när förskollärare planerar, tillför material och förändrar i lek- och lärmiljön för att stimulera barnens kreativitet och intressen. Det framkommer att det finns vissa begränsningar vad gäller förskolornas ekonomi för att skapa ändamålsenliga lokaler och att ha tillgång till relevanta material.